Grönkål för alltid

Frodig grönkål på vår kolonilott. Foto: Magnus Myrberg.


Gamle pingislegenden J-O Waldner kallas för ”det evigt gröna trädet” i Kina. På vår kolonilott frodas inte Kinakålen men väl grönkålen. Den står sig kanske inte för alltid, men brukar vara grön och god en bra bit in på vintern. Perfekt till julbordet, men också veckorna fram till dess. För vi har mycket av varan och är väldigt tacksamma för det. 

Annonser

Blandad koloni

Vår vän Karolina har myntat uttrycket ”blandad koloni”. Det innebär att odlaren tager vad hen haver av skörden från egen lott och lagar något spännande av det. Ibland med stöd av någon eller några andra råvaror. Kul och miljösmart säsongsmat. 

Ikväll blev det blandad koloni här hemma. Med jordärtskockor från förra årets skörd, rödbetor, majrovor, lök och timjan från årets. Till det grillad kyckling och en enkel sås gjord på majonnäs och gräddfil. Riktigt gott om en får säga det själv! 

Årets första morotspesto

Årets första morotspesto på gång

Årets första morotspesto på gång.

Vad månde det bliva? Jo, det är årets första morotspesto som är på gång. Och det är definitivt inte den sista. Gjord på blast från fina primörer. Dock inte från egen täppa. De morötterna och den blasten får vi vänta på ett tag till.

Bilen 2016

Enligt Naturvårdsverket kommer cirka en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser – cirka 20 miljoner ton koldioxid – från transporter. Av dessa står personbilar för nästan 11 miljoner ton. Flyget är dock det trafikslag som har allra störst energianvändning och klimatpåverkan per personkilometer. Buss och rälsbunden trafik som tunnelbana och tåg är de mest miljövänliga transportalternativen.

Diagram energianvändning och klimatpåverkan

Diagram över energianvändning och klimatpåverkan per personkilometer.     Källa: Trafikverket.

Jag har aviserat 2016 som ett handlingens år. Vilka konkreta åtgärder kommer det att innebära för mina och min frus resor och de transporter vårt hushålls konsumtion ger upphov till?

Vi flyger i princip aldrig, och kan med andra ord inte minska vår klimatpåverkan på just den punkten. Däremot äger vi en bil och skulle kunna se över vårt sätt att använda den. Sedan tidigare har vi för vana att ställa av bilen i perioder, vilket vi ska fortsätta med under detta år. Det nya året har medfört nya vardagsuppgifter för oss båda, och inte minst i min frus fall skulle bilen kunna vara en bekväm pendlingslösning. Här är vi dock klara över att det är tåg och buss som gäller i vardagen. Och när årets semesterresor ska planeras blir utgångspunkten också tåg och buss i första hand.

Men det finns faktiskt fler saker som vårt hushåll kan göra för att minska klimatpåverkan från transporter. En sådan sak är att bli ännu bättre på att prioritera frukt och grönsaker som är i säsong. Närodlat och närproducerat kan också vara bra, men det är dock inte alltid givet att korta transporter ger lägre växthusgasutsläpp per liter/kilo livsmedel än vad längre transporter gör. En dåligt fylld lastbil som åker runt i Uppland kan vara en större miljöbov än en välfylld transport från Sydeuropa. Som konsumenter kan vi dock minska vår klimatpåverkan genom att endast undantagsvis ta bilen till stormarknaden.

De gånger vi ändå använder bilen ska vi bli bättre på EcoDriving. Bättre planerad körning och mer motorbroms, generellt lägre varvtal, mjukare accelerationer och lägre topphastighet är några av åtgärderna som kan minska bränsleförbrukningen med 10-20 procent.

Slutligen har vi frågan om själva bilägandet eller bilberoendet om man så vill. Tillsvidare har vi kvar vår Renault Clio, men vi för samtal om vi ska vara utan bil alternativt satsa på en elbil eller riktigt soppasnål hybrid. Vi behöver dock avvakta med ett definitivt beslut, både av ekonomiska och praktiska skäl. Men vi är i ”process” och kanske blir 2016 året då vi på allvar tar ut kursen mot att bli mer eller mindre fossilfria på bilsidan. Min ambition är att vi ska vara där senast 2020.

 

 

Ett år – tolv nya vegetariska rätter

Under 2015 har vi i mitt hushåll bland annat haft ambitionen att laga (minst) en ny vegetarisk vardagsrätt varje månad. Det nya har antingen handlat om maträtten i sig – att vi provat ett nytt recept – eller så har vi lagat något från grunden som vi tidigare köpt färdigt (här tänker jag främst på falafel).

Skälen till att öka andelen vegetariska rätter på hemmets matsedel har varit flera. Vegetarisk kost är god, nyttig, vacker, prisvärd och klimatsmart mat. De nya rätter vi lagat under året har i huvudsak byggt på ekologiska och Fairtrade-märkta livsmedel, och ofta har vi arbetat med råvaror i säsong. Den nya vegetariska vardagsmaten har i de flesta fall dessutom fungerat som storkok, vilket inneburit besparingar i både tid och pengar.

Här följer en sammanställning över de nya vegetariska maträtter som presenterats på bloggen under det gångna året:

Januaris blomkålssoppa

Februaris falafel

Februaris falafel

Februaris falafel

Mars linsgryta med kokosmjölk

Aprils cachapas

Cachapas i stekpannan

Aprils cachapas

Majs emmersallad

Junis tabbouleh

Tabbouleh

Junis tabbouleh

Julis soppa på rostade tomater och kikärter

Augustis ängamat

Ängamat

Augustis ängamat

Septembers ugnsstekta Oumph med rotsaker och äpple

Oktobers böngryta Provençale

Novembers broccolisoppa

Novembers broccolisoppa

Novembers broccolisoppa

Decembers indiska tofugryta

 

 

 

Novembers broccolisoppa

Det är november i december. Vädret är mer höst- än vinterlikt och det recept på ny vegetarisk vardagsmat som skulle publicerats här på bloggen för en månad sedan kommer först nu. Och på sätt och vis är det tur. För någon vecka sedan blev vi nämligen bjudna på en krämig och välsmakande broccolisoppa hos min frus syster med familj. Nedan följer receptet. När jag lagade soppan valde jag att använda iMat Fraiche istället för crème fraîche. Vad som är bäst ur miljö- och klimatsynpunkt kan dock diskuteras. Produktionen av mjölk medför utsläpp av växthusgaser, men iMat Fraiche innehåller (än så länge) ocertifierad palmolja. Det är långt ifrån lätt att välja och göra rätt under solen.

Novembers broccolisoppa

Novembers broccolisoppa med en klick parmefraîche (finriven parmesanost + iMat fraîche).

Novembers broccolisoppa

Ingredienser (4 portioner)
1/2 purjolök
1 msk smör eller olja
500 g färsk broccoli
0,8 dl vatten
2 tärningar grönsaksbuljong
460 g cannelinibönor (2 tetror)
4 msk iMat fraîche
1 tsk salt
2 tsk färskpressad citronjuice

Topping/parmefraîche
2 dl iMat fraîche
1,5 dl finriven parmesanost

Gör så här
1. Skölj och ansa purjolöken. Skär den i tunna skivor. Fräs purjon i 
smör eller olja i en stor kastrull. 

2. Skölj och ansa broccolin. Skär den i bitar och tillsätt i kastrullen.
Fräs under omrörning ett par minuter. 

3. Tillsätt hett vatten (koka upp i vattenkokare) och buljong. Låt 
soppan småkoka i ungefär 15 minuter under lock.

4. Skölj bönorna och låt dem rinna av. Finriv parmesanost och rör ihop
en topping av den och iMat Fraîche. Ställ toppingen i kylskåpet i väntan
på servering.

5. Tillsätt bönorna i soppan. Koka upp. Mixa sedan soppan slät med 
stavmixer.

6. Vispa ner iMat fraîche (alltså inte toppingen), salt och färskpressad 
citronjuice.

7. Servera med en klick topping/parmefraîche och kanske lite chili-
eller tryffelolja. Ett nybakat lantbröd är ett fint tillbehör.

50 sätt att rädda Östersjön

Östersjön är ett hotat hav, hårt drabbat av övergödning, syrebrist, miljögifter och tungmetaller. Ja, Östersjön är världens mest förorenade hav och vi närmar oss tyvärr den punkt då loppet är kört och havet dör. Situationen är dock inte helt hopplös. Dina och mina val idag och framöver kan ha snabba och positiva effekter på utvecklingen. För även om Östersjöns situation styrs av komplexa orsakssamband så kommer en hel del av denna miljöpåverkan direkt och indirekt från enskilda konsumenter och hushåll i området runt havet.

Boken 50 sätt att rädda Östersjön

Boken 50 sätt att rädda Östersjön är inriktad på just detta – hur individer och hushåll med relativt enkla beteendeförändringar kan bidra till en omställning i hållbar riktning. Den är författad av miljöskribenten Johan Tell, som även författat 100 sätt att rädda världen, och har en fördjupande inledning skriven av Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet. Att läsa boken är klart inspirerande och jag tänker att många av de konkreta tipsen inte bara hjälper till att rädda ett hotat hav utan kan bidra till minskad miljöbelastning över lag. För att ta ett exempel:

Tips nr ”41. Bejaka årstiderna. Ät jordgubbar på sommaren, kåldolmar på hösten, svenska äpplen på vintern, blodapelsiner på vårvintern och nässelsoppa på våren. Vandra på våren, bada på sommaren, paddla på hösten och åk skidor på vintern. Att vända på årstiderna, oavsett om det gäller att importera jordgubbar mitt i vintern eller åka längdskidor i en nedkyld tunnel mitt i sommaren, leder ofelbart till en ökad förbrukning av energi, ofta fossila bränslen”.

50 sätt att rädda Östersjön finns att köpa i bokhandeln men skickas också kostnadsfritt till alla högstadieskolor i klassuppsättningar i Sverige, Finland, Estland, Lettland och Litauen. Bokprojektet har initierats av stiftelsen Expressions of Humankind och boken har producerats av Bokförlaget Max Ström i samarbete med Stockholm Resilience Center och Världsnaturfonden WWF. En framsynt och viktig satsning då ungdomar är en nyckelgrupp för att skapa ett förändrat förhållningssätt i såväl hushåll som samhälle. Det senare hindrar dock inte vuxna från att läsa och ha stor behållning av boken!

 

 

Oktobers Böngryta Provençale

Hösten är här med besked och med den en tid för soppor och grytor. I vårt hushåll gör vi ofta olika varianter på linsgrytor. Efter att ha införskaffat nya Veckans Vego av Sara Begner, kock och chef på Coops provkök, fastnade vi för en snabblagad och vacker böngryta som passar i såväl helg som söcken. I kokboken anges tillagningstiden till 30 minuter, men det blir nog snarare 45 minuter i praktiken. När ska kokboksförfattare sluta ange glädjekalkyler och bli mer realistiska med tidsåtgången? Grytan blev hur som helst jättegod, med relativt komplexa smaker trots den förhållandevis korta tiden på spisen.

Oktobers Böngryta Provençale

Oktobers Böngryta Provençale.

Oktobers Böngryta Provençale

Ingredienser (4 portioner)
2 msk olivolja
150 g fintärnad rotselleri
500 g tärnad potatis
2 gula lökar i klyftor
2 finhackade vitlöksklyftor
2 dl vitt vin eller vitt matlagningsvin
5 dl vatten
1/2 dl hackad färsk timjan
1/4 tsk kajennpeppar
2 grönsaksbuljongtärningar
2 dl crème fraiche
2 frp blandade böner (à 400 g)
1/2 citron, saft
1/2 tsk salt

Krutonger
6 skivor vitt franskbröd
2 msk olivolja
1 tsk flingsalt

Till servering
250 g halverade körsbärs- eller cocktailtomater
Rikligt med timjanblad

Gör så här
Sätt ugnen på 250°.

Hetta upp olja i en stor gryta. Fräs rotselleri, potatis, lök och vitlök
i ungefär 2 minuter utan att de får färg. 

Tillsätt vin, vatten, timjan, kajennpeppar och buljongtärningar. Koka 
upp och sjud under lock i ca 15 minuter. Häll de färdigkokade bönorna i 
ett durkslag, skölj av och låt rinna av.

Skär brödskivorna i tärningar. Lägg dem i en skål och tillsätt olivolja.
Blanda väl. Sprid ut brödtärningarna på en ugnsplåt med bakplåtspapper. 
Strö över flingsalt. Rosta på grilläge högt upp i ugnen. Ta ut plåten 
och vänd på tärningarna när de fått färg, och rosta lite till. Se upp så
att de inte blir brända. 

Tillsätt crème fraiche och avrunna bönor när potatisen är nästan färdig-
kokt. Koka upp varsamt. Smaka av med citronsaft och salt.

Servera den färdiga grytan toppad med tomater, timjan och krutonger.

Bamsemiss igen!?

För lite drygt ett år sedan skrev Hållbara handlingar om den trista Bamsemiss som ICA och Bamseredaktionen lyckats med. Att kampanja för att förmå barn att äta mer frukt är givetvis lovvärt, men tyvärr innehöll satsningen på tidningen Bamses fruktstund och Bamsestickers på utvalda frukter inte ett spår av ekologiska varor, säsongsanpassning eller Fairtrade.

I veckan noterade jag att kampanjen fått en fortsättning. Den Bamsemärkta frukten på min lokala ICA-butik är tyvärr lika oekologisk som förra året. På nätet ser jag att det verkar finnas en ny upplaga av tidningen Bamses fruktstund. Hoppas den lyfter frågor om ekologiska livsmedel, rättvis handel och säsongsmat. Något annat vore verkligen att upprepa Bamsemissen. Undrar vad Bamse själv tänker om detta? Jag har i alla fall uppfattat honom som en (r)eko kille!

Bamseäpplen

Oekologiska Bamseäpplen.

Septembers ugnsstekta Oumph med rotsaker och äpple

I vårt hushåll är vi ganska sparsamma med köttersättningsprodukter. Vi anser att vegetarisk mat står utmärkt på egna ben utan att försöka efterlikna olika kötträtter. Lägg därtill att få soja- eller quornprodukter är riktigt tilltalande vad gäller smak och konsistens. Men med detta sagt så måste jag erkänna att vi ägnat en del tid åt den relativt nya sojaprodukten Oumph de senaste veckorna. Det är ju som bekant undantaget som bekräftar regeln.

Oumph är en råvara som är gjord av sojabas. Genom att extrahera sojaproteinkoncentrat från sojabönor, blanda koncentratet med vatten och processa degen med värme och tryck skapas en tilltalande konsistens (som liknar kycklingkött, fast sådant gillar jag egentligen inte att skriva). Råvaran fungerar fint som smakbärare och kan såväl stekas, kokas, grillas som friteras, vilket gör den till ett attraktivt alternativ om man är ute efter ett köttsubstitut.

Oumph säljs både naturell (The Pure Chunk och The Pure Stripe) och färdigkryddad (Jerk, Grill, Pulled Oumph, Kebab och Thyme & Garlic). Efter att ha testat Grill, Thyme & Garlic och hemmamarinerat The Pure Chunk tycker vi bäst om det senare. De färdiga produkterna är lite tama i kryddningen och smakar aningen ”förpackade”. Med egen smaksättning lyfter Oumph en nivå eller två. Tyvärr finns inte Oumph gjord på ekologisk soja, men tillverkaren säger sig ha ambitionen att nå dit så snart som möjligt. Kryddorna i de färdiga produkterna är dock ekologiska.

Nedan bjuder jag på vårt senaste experiment, där Oumph fått ersätta kyckling i en rätt som vi hämtat från DN Mat & Dryck för ett antal år sedan.

Oumph

Ugnsstekt Oumph med rotsaker och äpple, med emmer och en myntasås som tillbehör.

Ugnsstekt Oumph med rotsaker och äpple

Ingredienser (2 portioner)
1 pkt (280 g) Oumph The Pure Chunk
50 g soltorkade tomater 
1 tsk sambal oelek
1/2 msk pressad citron
2 morötter (medelstora)
1 palsternacka (medelstor)
100 g kålrot
1 äpple
1 msk olivolja
1 krm flingsalt
Nymald svartpeppar

Gör så här
1. Tina Oumph The Pure Chunk. 

2. Mixa soltorkade tomater tillsammans med sambal oelek och citronsaft. 
"Knåda in" tomatröran ordentligt i Oumph-produkten. Låt stå en stund så 
att smakerna hinner tas upp.

3. Sätt ugnen på 200 grader.

4. Skala och skär rotsakerna i stavar. Kärna ur och klyfta äpplet. Lägg
allt i en skål och blanda med olivolja, flingsalt och lite nymald svart-
peppar. 

5. Lägg rotsaker och äpple i en ugnssäker form. Sätt in i ugnen på näst
nedersta falsen. Ugnsstek i 20-25 minuter. 

7. Ta ut formen, rör runt bland rotsakerna, och lägg i Oumph. Ugnsstek i 
ytterligare 15-20 minuter, till dess rotsakerna börjat få färg och är 
al dente.

8. Servera med matgryn av något slag och en yoghurtsås. Vi använde kokt 
emmer och en myntasås som tillbehör, vilket blev utmärkt gott.