Tvätta i kallvatten och utan tvättmedel

Tvätta kläderna i kallvatten och utan tvättmedel!? Jo, det stämmer faktiskt. I två av Malmös kommunala bostadsbolags (MKBs) hyreshus testas ett nytt miljövänligt sätt att tvätta sedan något år tillbaka. Till tvättstugan har det kopplats en anläggning som filtrerar och avjoniserar vattnet till tvättmaskinerna. Vattnets plus- och minusladdningar ändras och smutspartiklarna dras till det avjoniserade vattnet. Metoden medför att det varken behövs varmvatten eller tvättmedel. En stor och dubbel vinst för miljö och plånbok. 

När Sveriges Radio intervjuar (ännu inte tillgänglig på www) några av brukarna av tvättstugan märks det dock att vanans makt är stor. En del saknar den parfymdoft som tvätt- och sköljmedel tidigare gav kläder och andra textilier. En parfymfläkt som förknippas med helt och rent. Sådana vanor och kroppsminnen sitter ofta djupt, och är en del av det som behöver beaktas och bearbetas när en ställer om i vardagen. Fråga mig, uppväxt i mjukgjorda och milt parfymdoftande plagg sköljda i Softlan. Fast fråga mig också om det går att ändra vardagsbeteende. Det gör det. I mitt hushåll är det mer än ett decennium sedan mjukmedlet lämnade tvättstugan för gott. Och i framtiden skulle jag gärna ställa om till avjoniserad tvättmetod. I alla fall om uppföljningen av Malmöprojektet visar fortsatt positiva resultat vad gäller frågor som rör tvätt och hygien. 

Gamla kläder på export

Om du (trots allt) funderar på att köpa en ny T-shirt rekommenderas Dedicated (tidigare T-shirt Store). Enligt egen utsago är alla deras t-shirts tillverkade i 100% ekologisk och Fairtrade-certifierad bomull.

7000 liter vatten. Tre kilo kemikalier. Tre kilo råvara. Det är resurserna – plus mänskligt arbete – som krävs för att producera en konventionell T-shirt av bomull. Mot bakgrund av sådana siffror känns det verkligen angeläget att uttjänta kläder lämnas in för återanvändning. Till second hand-butiker eller textilåtervinning. Så när Sveriges Radio rapporterar att exporten av begagnade kläder ökar från Norden är det en god nyhet. De miljömässiga kostnaderna för denna export till länder i Östeuropa, Afrika och Asien är nämligen minimal jämfört med den påverkan som nyproduktion innebär. Och exporten förefaller inte slå ut den inhemska textilproduktionen i andra länder, utan främjar snarare möjligheten till överlevnad för människor.

Fast det ska också sägas att ”slit och släng och exportera” knappast är en hållbar framtidsväg. Att dra ned på klädkonsumtionen i Sverige och andra rika länder är nödvändigt för en vettig resurshushållning. Ja, budskapet till konsumenten borde vara: Köp kläder av hög kvalitet, av ekologisk och Fairtrade-märkt råvara när det går, vårda kläderna väl och lämna dem till återanvändning när de tjänat ut.

50 sätt att rädda Östersjön

Östersjön är ett hotat hav, hårt drabbat av övergödning, syrebrist, miljögifter och tungmetaller. Ja, Östersjön är världens mest förorenade hav och vi närmar oss tyvärr den punkt då loppet är kört och havet dör. Situationen är dock inte helt hopplös. Dina och mina val idag och framöver kan ha snabba och positiva effekter på utvecklingen. För även om Östersjöns situation styrs av komplexa orsakssamband så kommer en hel del av denna miljöpåverkan direkt och indirekt från enskilda konsumenter och hushåll i området runt havet.

Boken 50 sätt att rädda Östersjön är inriktad på just detta – hur individer och hushåll med relativt enkla beteendeförändringar kan bidra till en omställning i hållbar riktning. Den är författad av miljöskribenten Johan Tell, som även författat 100 sätt att rädda världen, och har en fördjupande inledning skriven av Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet. Att läsa boken är klart inspirerande och jag tänker att många av de konkreta tipsen inte bara hjälper till att rädda ett hotat hav utan kan bidra till minskad miljöbelastning över lag. För att ta ett exempel:

Tips nr ”41. Bejaka årstiderna. Ät jordgubbar på sommaren, kåldolmar på hösten, svenska äpplen på vintern, blodapelsiner på vårvintern och nässelsoppa på våren. Vandra på våren, bada på sommaren, paddla på hösten och åk skidor på vintern. Att vända på årstiderna, oavsett om det gäller att importera jordgubbar mitt i vintern eller åka längdskidor i en nedkyld tunnel mitt i sommaren, leder ofelbart till en ökad förbrukning av energi, ofta fossila bränslen”.

50 sätt att rädda Östersjön finns att köpa i bokhandeln men skickas också kostnadsfritt till alla högstadieskolor i klassuppsättningar i Sverige, Finland, Estland, Lettland och Litauen. Bokprojektet har initierats av stiftelsen Expressions of Humankind och boken har producerats av Bokförlaget Max Ström i samarbete med Stockholm Resilience Center och Världsnaturfonden WWF. En framsynt och viktig satsning då ungdomar är en nyckelgrupp för att skapa ett förändrat förhållningssätt i såväl hushåll som samhälle. Det senare hindrar dock inte vuxna från att läsa och ha stor behållning av boken!

 

 

Fett bra

Här om dagen kom senaste numret av foldern Information & inspiration från Uppsala Vatten och Avfall AB i brevlådan. Låter kanske inte så spännande, men om man är det minsta intresserad av hållbar utveckling så är det ofta givande läsning. I detta nummer får Uppsalas hushåll bland annat konkreta tips på hur man kan värna stadens och närområdets vattenmiljö genom vardagsbeteendet i badrummet, köket och tvättstugan (titta gärna in på kampanjsidan Varje droppe räknas). Fast bäst av allt är den positiva nyheten att Uppsalaborna numera kan lämna sitt använda flytande matfett på någon av kommunens återvinningscentraler. Något som är på tiden eftersom den vanligaste störningen i stadens avloppssystem är matfett som hälls ut i slasken. Bättre då att fettet återvinns och bidrar till nya produkter som tvål, stearinljus och biogas. Fett bra nyhet.

Nu kan fettet återvinnas. En god nyhet förmedlad av Information & inspiration från Uppsala Vatten och Avfall AB.

Hur ska man då göra rent praktiskt med det använda flytande matfettet eller mat- och frityroljorna där hemma? Här ger foldern följande tips: Vänta tills det använda/överblivna flytande fettet svalnat och häll det sedan i en genomskinlig plastflaska med hjälp av en tratt. Är det en mindre mängd fett går det lika bra att torka ur matlagningskärlet med lite hushållspapper och sedan lägga pappret i behållaren för matavfall. Fett i fast form läggs också bland matavfallet. Om man har livsmedel i olja – som tonfisk och soltorkade tomater – kan man sila ned det flytande fettet direkt i sin fettflaska. När flaskan är full lämnas den i fraktionen ”Matfett” på återvinningscentralen. Fett lätt.

Hållbara bilder #6

Vattenkokare är energisnåla. Användbara till en sak och samtidigt till så mycket.

Många bäckar små

Vattenpaus vid fjällbäck mellan Singi och Kebnekaise.

I juli i år vandrade Ida och jag mellan Abisko och Nikkaluokta. Vi lyckades pricka in bästa tänkbara fjällväder och hade en på många sätt fantastisk vecka längs Dag Hammarskjöldleden (Kungsledens nordligaste del + sträckan Singi – Nikkaluokta).

När jag rör mig i fjällvärlden tänker jag ofta på vatten, på vilken gåva det är att ha tillgång till rent vatten. I fjällterräng blir detta ofta så oerhört påtagligt. För det allra mesta går det bara att sätta ned kåsan i närmaste bäck och njuta av det friska, klara vattnet. Något man normalt undviker längs låglandsleder.

Kontrasten mellan fjällveckans vatten och vattnet i vardagen i Uppsala är också stor. Här tänker jag inte bara på smakskillnaden och tillsatserna i stadsvattnet. Under vandringar blir även hushållningen med vattenresurserna en viktig del av vardagen. Oavsett om man bor i tält eller stuga är man nämligen begränsad vad gäller varmvatten. En nyttig övning i resurshushållning som jag tyvärr inte gör så mycket av när jag väl lämnat fjället.

Dagarna i fjällvärlden är dessutom en träning i att undvika att förstöra vattnet för andra. Det någon gjort med eller i vattnet uppströms kan komma att påverka allt nedströms den punkten. Det är därför en klok och omtänksam utgångspunkt att tänka att man i princip alltid kan vara den som är uppströms för någon annan. En princip som man ju faktiskt skulle kunna överföra till sitt vattenbruk i hushållet där hemma!

Fotbad i fjällbäck.

Under sommarens fjällvecka kändes dock hotet mot det rena drickvattnet extra närvarande i Lapplandsfjällen. När vi rörde oss i Kebnekaisefjällen var det svårt att inte tänka på Herkuleskraschen och allt flygfotogen som måste ta vägen någonstans i den ömtåliga miljön. Regelbundna mätningar i området kring olycksplatsen har visat spår av föroreningar, men hittills inte på några hälsovådliga nivåer.