Dags att korsfästa köttet!?

Den lammstek som kommer att anrättas i vårt hushåll på påskdagen. Foto: Magnus Myrberg.

Vegetarisk och vegansk mat har varit trendigt ett bra tag nu. Och många av oss känner till de hälsorisker och den miljöbelastning som konsumtion och produktion av animalier innebär. Ändå konsumerar vi svenskar mer kött än någonsin tidigare.

Enligt Jordbruksverkets siffror åt vi i snitt 87,7 kg kött per person år 2016, ben och annat svinn inräknat. Det är ett halvt kilo mer än året innan. Importen av animalier ökade dessutom för alla produkter utom griskött. Den som vill hitta något positivt i statistiken kan notera att konsumtionen av nötkött minskat något samtidigt som konsumtionen av matfågel och ägg ökar. Men även om kycklingkött är bättre än nöt- och lammkött ur klimatsynvinkel så är inte fågeluppfödning oskyldigt ur miljö- och djurhållningsperspektiv.

Det vi köttätare borde göra kräver disciplin men är egentligen inte så svårt. Om vi alla halverar vår nuvarande köttkonsumtion är mycket vunnet, samtidigt som vi ser till att äta ekologiskt kött, naturbeteskött och viltkött när vi väl gör det. Ett sätt att nå en halvering är att införa vegetariska måltider några dagar i veckan. En annan väg är att ta hälften så mycket kött på tallriken. Det handlar nämligen inte om antingen eller. Allt kött behöver inte korsfästas, men vår nuvarande överkonsumtion måste det. En hållbar konsumtion kan här vägledas av WWF:s paroll: Mindre men bättre kött!

Med det sagt tar Hållbar handlingar påsklov några dagar. Jag önskar läsare och följare trevlig helg. Glad blir påsken först på påsknatten!

Annonser

Ekologiskt och närodlat i bistron

Hållbara handlingar har ibland riktat hård men knappast oförtjänt kritik mot SJ. Men det finns också mycket gott att säga om det statligt ägda transportföretaget. SJ köper 100 % förnybar el från vatten och vind för att driva sina tåg, och alla resor med SJ är sedan 1994 märkta med Naturskyddsföreningens märkning Bra Miljöval. Sedan i november 2015 är SJ:s bistrovagnar dessutom KRAV-certifierade på nivå 1.  

Senaste hållbarhetsnyheten från SJ är ett spännande samarbete med Kalf & Hansen. Rune och Fabian Kalf & Hansen ser till att tågresenärer kan få god, nyttig och klimatsmart snabbmat ombord framöver. I bistron kommer det att finnas en maträtt från Kalf & Hansen i taget, som byts var sjätte vecka. Först ut är ekologiska kycklingfrikadeller med ångade halländska rödbetor och chilimajonnäs. Mums.

Heja SJ och Kalf & Hansen! Säger jag som hade förmånen att samarbeta med duktiga och trevliga Rune och Fabian i samband med ett arrangemang om mat, måltider och hållbarhet i Svenska kyrkan, Stockholms stift, förra hösten.

Berest svenskt bacon

Vi äter begränsat med kött i vårt hushåll. Men till vissa rätter är det verkligen gott med kött. Med risk för ilskna invändningar från vissa läsare vill jag hävda att Skånsk äggakaka och fläskpannkaka inte riktigt är kompletta rätter utan fläsk. Klart det går att utelämna fläsket, men en del av matupplevelsen – doft, smak, konsistens – går då om intet. Fast visst, vegetariska eller veganska varianter av klassisk husmanskost ger andra kulinariska kickar.

Hur som helst. I kväll gjorde vi just fläskpannkaka här hemma. Naturligtvis valde vi svenskt ekologiskt bacon. Ja, när vi köper kött är det ekologiskt och/eller naturbeteskött som gäller.

Svensk ekologisk bacon 1

Svenskt ekologiskt bacon från Scan. Av grisar som är uppfödda, slaktade och styckade i Sverige.

Men vänta nu. När jag vände på Scans baconpaket gjorde jag en trist upptäckt. Svenskt ekologiskt bacon visade sig nämligen komma från grisar som är uppfödda, slaktade och styckade i Sverige. Fast sedan har fläsket skickats till Polen för att skivas och packas. Scan, varför måste svenskt bacon vara så berest!?

Svensk ekologisk bacon 2

Fast fläsket är skivat och packat i Polen.

 

Reko glass i stora lass

Glassmaskin

Glassmaskin i aktion.

Har det landat ett UFO i vårt kök!? Nej, det är bara glassmaskinen som jobbar. Denna gång med en laddning kardemummaglass, baserad på i princip uteslutande ekologiska och Fairtrade-märkta råvaror. Ett enkelt och relativt prisvärt sätt att få reko glass i stora lass. Fint att bjuda på när vänner gästar vår nya och lite större lya i centrala Uppsala.

En extra bonus med glassen ovan är att den innehåller äggulor som blev över när vi gjorde marängbottnar för några dagar sedan. Så släng aldrig gulor eller vitor när du separerar dem. Det går nästan alltid att hitta ett användningsområde för den del av ägget som blir över. Men allra bäst är det så klart att planera för användningen av både gulor och vitor från början.

Säkert köpa ekologiskt

Satsa på ekologiska livsmedel om du vill undvika rester av bekämpningsmedel i maten. Och om du ändå handlar konventionellt odlade frukter och grönsaker, köp då svenska eftersom importerade kan innehålla sju gånger så höga halter av oönskade ämnen. Det var väl det jag och många med mig visste eller i alla fall anade. Nu är det bekräftat i en studie gjord av nutritionisten Katarina Beckman på Karolinska institutet i samarbete med Livsmedelsverket.

Ett år – tolv nya vegetariska rätter

Under 2015 har vi i mitt hushåll bland annat haft ambitionen att laga (minst) en ny vegetarisk vardagsrätt varje månad. Det nya har antingen handlat om maträtten i sig – att vi provat ett nytt recept – eller så har vi lagat något från grunden som vi tidigare köpt färdigt (här tänker jag främst på falafel).

Skälen till att öka andelen vegetariska rätter på hemmets matsedel har varit flera. Vegetarisk kost är god, nyttig, vacker, prisvärd och klimatsmart mat. De nya rätter vi lagat under året har i huvudsak byggt på ekologiska och Fairtrade-märkta livsmedel, och ofta har vi arbetat med råvaror i säsong. Den nya vegetariska vardagsmaten har i de flesta fall dessutom fungerat som storkok, vilket inneburit besparingar i både tid och pengar.

Här följer en sammanställning över de nya vegetariska maträtter som presenterats på bloggen under det gångna året:

Januaris blomkålssoppa

Februaris falafel

Februaris falafel

Februaris falafel

Mars linsgryta med kokosmjölk

Aprils cachapas

Cachapas i stekpannan

Aprils cachapas

Majs emmersallad

Junis tabbouleh

Tabbouleh

Junis tabbouleh

Julis soppa på rostade tomater och kikärter

Augustis ängamat

Ängamat

Augustis ängamat

Septembers ugnsstekta Oumph med rotsaker och äpple

Oktobers böngryta Provençale

Novembers broccolisoppa

Novembers broccolisoppa

Novembers broccolisoppa

Decembers indiska tofugryta

 

 

 

Decembers indiska tofugryta

Under december månad har vi lagat ett par nya maträtter med tofu här hemma. Tofu är gjord av sojabönor och kan bland annat användas för att ersätta mjölk och kött vid matlagning. Eftersom det är en sojaprodukt så är proteinhalten hög liksom andelen nyttiga fleromättade fetter. Tofu har dessutom en neutral smak samtidigt som den är en hyfsad smakbärare. Om du inte har hittat till tofu ännu så kan vi rekommendera Kunga Markattas ekologiska och Fairtrade-märkta Tofu. Nog pratat om fördelarna med tofu, nedan kommer receptet på decembers indiska tofugryta.

Decembers indiska tofugryta

Decembers indiska tofugryta

Decembers indiska tofugryta

Ingredienser (4 portioner)
2 st vitlöksklyftor
1 st rödlök
1-2 msk ingefära
3-5 cm röd chilipeppar
1-2 msk curry
1-2 tsk paprikapulver
1-2 tsk garam masala
1 tsk salt
1 msk vetemjöl eller majsmjöl
1 burk körsbärstomater
1 burk kokosmjölk
250-300 g tofu
1 burk kikärter

Gör så här
1. Skala och finhacka vitlök, rödlök och ingefära. Skölj chilipepparn 
och ta ur det vita köttet och kärnorna innan den finhackas. Mät upp 
alla kryddor och lägg dem i en liten skål. Välj den större mängden för
en mer kryddstark gryta.

2. Hetta upp rapsolja i en kastrull och fräs vitlök, rödlök, ingefära 
och chili tillsammans med kryddorna under omrörning. Löken ska bli 
glasartad men inte få färg. Sikta vetemjöl eller majsmjöl över fräset 
och rör om ordentligt.

3. Tillsätt körsbärstomater och kokosmjölk, och rör om så att mjölet 
verkligen löser sig i vätskan. Skär tofun i centimeterstora kuber och 
tillsätt i grytan. Koka upp och låt småkoka under lock i 10-15 minuter. 

4. Skölj kikärtorna och låt rinna av i ett durkslag. Tillsätt dem och 
låt grytan koka upp och småkoka ytterligare 5 minuter.

5. Servera grytan med ris eller matkorn, och gärna lite tjock yoghurt
samt grovhackade naturella jordnötter. Garnera gärna med färsk persilja 
eller koriander. Nybakade naanbröd är också ett gott tillbehör. 

Smart mat för kropp och klimat

I morgon måndag 30 november inleds FN:s Klimatkonferens i Paris (COP21) och pågår till den 11 december. För att påminna världens ledare om vikten av ett hållbart och rättvist klimatavtal sker idag en mängd klimatmanifestationer runt om i världen, bland annat på mer än tjugo platser i Sverige. Jag har inte möjlighet att närvara fysiskt vid Uppsalamanifestationen, men skickar ett engagerat tillrop genom detta inlägg.

Nu är det dags för världens ledare att fatta de nödvändiga men inte alltid kortsiktigt populära beslut som världen så väl behöver. På samma gång är det också hög tid att varje hushåll bidrar så gott det kan för att vända utvecklingen på klimatområdet. Därför vill jag påminna om att 20-25 procent av de svenska hushållens klimatpåverkan kan kopplas till livsmedelskonsumtionen. Här finns det mycket att göra för de flesta hushåll. För den som vill ha råd om hur hushållet kan äta både nyttigt och klimatsmart vill jag tipsa om artikeln Så äter du smart för kropp och klimat i gårdagens SvD. En kortversion av råden, kryddade med mina egna uppfattningar, lyder: Ät mindre med mat överlag, och minska inte minst konsumtionen av kött, mejeriprodukter och ris. Se till att det du äter är ekologiskt och Fairtrade-märkt. Och släng inte mat i onödan.

Svenskt griskött – från kris till ljusnande framtid

Det är ingen nyhet att många svenska mjölkbönder har det väldigt tufft just nu. Desto roligare då att höra att svenska grisbönder ser ljust på framtiden. Svenska konsumenter är just nu villiga att betala lite extra för högre djurvälfärd och låg antibiotikaförbrukning, och idag är efterfrågan till och med större än tillgången på svenskt griskött. Exemplet visar att en negativ utveckling kan vändas genom information och förändrade konsumtionsmönster. Det var nämligen bara något år sedan svensk grisuppfödning var en krisbransch. Förhoppningsvis kan detta faktum skänka lite hopp till landets mjölbönder och få fler konsumenter att gynna det svenska lantbruket genom att prioritera närproducerade – och helst också ekologiska – livsmedel. För dina och mina val i livsmedelsbutiken gör skillnad. Både för svenska bönder och miljön!

Här kan den som är intresserad läsa mer om ekologisk produktion av griskött.

 

 

Bamsemiss igen!?

För lite drygt ett år sedan skrev Hållbara handlingar om den trista Bamsemiss som ICA och Bamseredaktionen lyckats med. Att kampanja för att förmå barn att äta mer frukt är givetvis lovvärt, men tyvärr innehöll satsningen på tidningen Bamses fruktstund och Bamsestickers på utvalda frukter inte ett spår av ekologiska varor, säsongsanpassning eller Fairtrade.

I veckan noterade jag att kampanjen fått en fortsättning. Den Bamsemärkta frukten på min lokala ICA-butik är tyvärr lika oekologisk som förra året. På nätet ser jag att det verkar finnas en ny upplaga av tidningen Bamses fruktstund. Hoppas den lyfter frågor om ekologiska livsmedel, rättvis handel och säsongsmat. Något annat vore verkligen att upprepa Bamsemissen. Undrar vad Bamse själv tänker om detta? Jag har i alla fall uppfattat honom som en (r)eko kille!

Bamseäpplen

Oekologiska Bamseäpplen.