Nu är MOSe såld

Ibland går besluts- och förändringsprocesser snabbare och smidigare än vad jag vågat hoppas på. För bara några månader sedan trodde jag att det skulle ta tid innan mitt hushåll var moget för ett liv utan bilägande. Men nu är vi där, för idag sålde vi MOSe. Lite vemodigt eftersom vi har gjort många trevliga resor med vår Renault Clio. Samtidigt en stor frihetskänsla. Ekonomiskt fördelaktigt blir det också framöver, eftersom bilägande är en av de sämsta affärer hushållet kan ägna sig åt. Fast inte minst känns det bra ur miljösynpunkt. Från och med nu blir det lånebil, hyrbil eller bilpool – men bara när vi verkligen behöver använda bil. Annars cyklar vi eller nyttjar kollektivtrafiken.

Renault Clio

Nu är MOSe, vår Renault Clio, såld.

Rädda planeten på två minuter

Planeten räddar vi kanske inte på två minuter. Men ge Johan Rockström ett par minuter och jobba sedan enligt hans både välgrundade och uppmuntrande tankar de närmaste tio åren. Om vi är många som gör det vore mycket vunnet!

Låt kolet ligga

Miljöfrågor tenderar att vara komplexa. Men ibland är de väldigt enkla. Regering och riksdag måste ta ansvar och se till att Vattenfalls kol stannar i backen i Tyskland. Om viljan finns borde det inte vara så svårt för våra politiker. Vi har en rödgrön regering som gärna framhåller Sverige som ett föregångsland på miljöområdet. Nu är det dags för Socialdemokraterna och Miljöpartiet att bekänna färg. Låt kolet ligga!

Engagera dig i frågan genom att stödja Greenpeace aktion Växthuset – ett litet hus för ett stort klimatbeslut.

Växthuset - ett litet hus för ett stort klimatbeslut

Biffen 2016

2016 är och ska bli ett omställningens och handlingens år. Jag har redan berättat om mitt hushålls miljöambitioner vad gäller transporter. Utöver Bilen är Biffen, Bostaden, Börsen och Bloggen viktiga att beakta om man vill gå från misskötare till planetskötare. Min tanke var att skriva om målsättningarna för varje B redan i januari, men blogginläggen har tyvärr inte blivit så frekventa som planerat. Hög tid att säga något om Biffen – det vill säga maten – för år 2016.

Mat och hållbar utveckling hänger intimt samman. Av de växthusgaser som påverkar klimatet kommer 25-30 procent från produktionen av livsmedel. Lägg till detta frågor om biologiska mångfald, den svenska landsbygdens överlevnad, djurens välfärd och människors hälsa. Det finns med andra ord all anledning att se över och förändra hushållets mat- och måltidsbeteenden. Så här gör jag innevarande år:

  • Äter mindre kött. Max 10 kg kött (fläsk, nöt, lamm, fågel och vilt) och 10 kg fisk och skaldjur. Denna kött- och fiskbudget följer jag upp i en särskild logg.
  • Äter bättre kött. Jag prioriterar fågel och vilt med lägre klimatpåverkan, ekologiskt kött och naturbeteskött som innebär högre välfärd för djuren och positiva värden för landskap och biologisk mångfald. När jag äter fisk och skaldjur ska de vara hållbart fångade eller odlade, det vill säga MSC- eller ASC-märkta.
  • Fortsätter att utmana mig själv att laga ny, spännande vegetarisk mat.
  • Minskar matsvinnet genom planerade inköp, bättre livsmedelshygien och livsmedelsförvaring, genomgång av de livsmedel som redan finns i kyl, frys och skafferier samt tillagning av kreativa restmåltider och matlådor.

Bilen 2016

Enligt Naturvårdsverket kommer cirka en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser – cirka 20 miljoner ton koldioxid – från transporter. Av dessa står personbilar för nästan 11 miljoner ton. Flyget är dock det trafikslag som har allra störst energianvändning och klimatpåverkan per personkilometer. Buss och rälsbunden trafik som tunnelbana och tåg är de mest miljövänliga transportalternativen.

Diagram energianvändning och klimatpåverkan

Diagram över energianvändning och klimatpåverkan per personkilometer.     Källa: Trafikverket.

Jag har aviserat 2016 som ett handlingens år. Vilka konkreta åtgärder kommer det att innebära för mina och min frus resor och de transporter vårt hushålls konsumtion ger upphov till?

Vi flyger i princip aldrig, och kan med andra ord inte minska vår klimatpåverkan på just den punkten. Däremot äger vi en bil och skulle kunna se över vårt sätt att använda den. Sedan tidigare har vi för vana att ställa av bilen i perioder, vilket vi ska fortsätta med under detta år. Det nya året har medfört nya vardagsuppgifter för oss båda, och inte minst i min frus fall skulle bilen kunna vara en bekväm pendlingslösning. Här är vi dock klara över att det är tåg och buss som gäller i vardagen. Och när årets semesterresor ska planeras blir utgångspunkten också tåg och buss i första hand.

Men det finns faktiskt fler saker som vårt hushåll kan göra för att minska klimatpåverkan från transporter. En sådan sak är att bli ännu bättre på att prioritera frukt och grönsaker som är i säsong. Närodlat och närproducerat kan också vara bra, men det är dock inte alltid givet att korta transporter ger lägre växthusgasutsläpp per liter/kilo livsmedel än vad längre transporter gör. En dåligt fylld lastbil som åker runt i Uppland kan vara en större miljöbov än en välfylld transport från Sydeuropa. Som konsumenter kan vi dock minska vår klimatpåverkan genom att endast undantagsvis ta bilen till stormarknaden.

De gånger vi ändå använder bilen ska vi bli bättre på EcoDriving. Bättre planerad körning och mer motorbroms, generellt lägre varvtal, mjukare accelerationer och lägre topphastighet är några av åtgärderna som kan minska bränsleförbrukningen med 10-20 procent.

Slutligen har vi frågan om själva bilägandet eller bilberoendet om man så vill. Tillsvidare har vi kvar vår Renault Clio, men vi för samtal om vi ska vara utan bil alternativt satsa på en elbil eller riktigt soppasnål hybrid. Vi behöver dock avvakta med ett definitivt beslut, både av ekonomiska och praktiska skäl. Men vi är i ”process” och kanske blir 2016 året då vi på allvar tar ut kursen mot att bli mer eller mindre fossilfria på bilsidan. Min ambition är att vi ska vara där senast 2020.

 

 

5 b:n 2016

I mitt förra inlägg skrev jag om 2016 som handlingens år. Men hur kan man då gå från prat till verkstad i sin strävan att bli planetskötare istället för misskötare?

Ibland framhålls bilen, biffen, bostaden och börsen som fyra konkreta områden där det enskilda hushållet kan göra stor skillnad för miljön genom att ändra beteende. De fyra b:na handlar om hur vi reser, vilken mat vi äter, hur vi bor och hur vi placerar våra eventuella sparpengar. Till dessa fyra b:n skulle jag vilja lägga ett femte: Bloggen. Med bloggen menar jag hur vi kommunicerar om hushållets handlingar i relation till hållbar utveckling.

Under januari månad tänker jag återkomma till bilen, biffen, bostaden, börsen och bloggen och berätta om mina ambitioner för respektive område år 2016. Eventuellt kommer jag också med en eller flera utmaningar till bloggens läsare. Redan nu får du dock gärna berätta om dina tankar och miljömålsättningar för 2016. Hur kan och tänker du bidra till att det nya året blir ett handlingens år?

Ett år – tolv nya vegetariska rätter

Under 2015 har vi i mitt hushåll bland annat haft ambitionen att laga (minst) en ny vegetarisk vardagsrätt varje månad. Det nya har antingen handlat om maträtten i sig – att vi provat ett nytt recept – eller så har vi lagat något från grunden som vi tidigare köpt färdigt (här tänker jag främst på falafel).

Skälen till att öka andelen vegetariska rätter på hemmets matsedel har varit flera. Vegetarisk kost är god, nyttig, vacker, prisvärd och klimatsmart mat. De nya rätter vi lagat under året har i huvudsak byggt på ekologiska och Fairtrade-märkta livsmedel, och ofta har vi arbetat med råvaror i säsong. Den nya vegetariska vardagsmaten har i de flesta fall dessutom fungerat som storkok, vilket inneburit besparingar i både tid och pengar.

Här följer en sammanställning över de nya vegetariska maträtter som presenterats på bloggen under det gångna året:

Januaris blomkålssoppa

Februaris falafel

Februaris falafel

Februaris falafel

Mars linsgryta med kokosmjölk

Aprils cachapas

Cachapas i stekpannan

Aprils cachapas

Majs emmersallad

Junis tabbouleh

Tabbouleh

Junis tabbouleh

Julis soppa på rostade tomater och kikärter

Augustis ängamat

Ängamat

Augustis ängamat

Septembers ugnsstekta Oumph med rotsaker och äpple

Oktobers böngryta Provençale

Novembers broccolisoppa

Novembers broccolisoppa

Novembers broccolisoppa

Decembers indiska tofugryta

 

 

 

Novembers broccolisoppa

Det är november i december. Vädret är mer höst- än vinterlikt och det recept på ny vegetarisk vardagsmat som skulle publicerats här på bloggen för en månad sedan kommer först nu. Och på sätt och vis är det tur. För någon vecka sedan blev vi nämligen bjudna på en krämig och välsmakande broccolisoppa hos min frus syster med familj. Nedan följer receptet. När jag lagade soppan valde jag att använda iMat Fraiche istället för crème fraîche. Vad som är bäst ur miljö- och klimatsynpunkt kan dock diskuteras. Produktionen av mjölk medför utsläpp av växthusgaser, men iMat Fraiche innehåller (än så länge) ocertifierad palmolja. Det är långt ifrån lätt att välja och göra rätt under solen.

Novembers broccolisoppa

Novembers broccolisoppa med en klick parmefraîche (finriven parmesanost + iMat fraîche).

Novembers broccolisoppa

Ingredienser (4 portioner)
1/2 purjolök
1 msk smör eller olja
500 g färsk broccoli
0,8 dl vatten
2 tärningar grönsaksbuljong
460 g cannelinibönor (2 tetror)
4 msk iMat fraîche
1 tsk salt
2 tsk färskpressad citronjuice

Topping/parmefraîche
2 dl iMat fraîche
1,5 dl finriven parmesanost

Gör så här
1. Skölj och ansa purjolöken. Skär den i tunna skivor. Fräs purjon i 
smör eller olja i en stor kastrull. 

2. Skölj och ansa broccolin. Skär den i bitar och tillsätt i kastrullen.
Fräs under omrörning ett par minuter. 

3. Tillsätt hett vatten (koka upp i vattenkokare) och buljong. Låt 
soppan småkoka i ungefär 15 minuter under lock.

4. Skölj bönorna och låt dem rinna av. Finriv parmesanost och rör ihop
en topping av den och iMat Fraîche. Ställ toppingen i kylskåpet i väntan
på servering.

5. Tillsätt bönorna i soppan. Koka upp. Mixa sedan soppan slät med 
stavmixer.

6. Vispa ner iMat fraîche (alltså inte toppingen), salt och färskpressad 
citronjuice.

7. Servera med en klick topping/parmefraîche och kanske lite chili-
eller tryffelolja. Ett nybakat lantbröd är ett fint tillbehör.

Förbanna inte mörkret

Förbanna inte mörkret, tänd ett ljus. Orden, tillskrivna Konfucius med flera, är kanske slitna men väldigt passande just nu. Så här i mitten av november är höstmörkret som mest kompakt, men det står ändå ett skimmer om hösten i jämförelse med annat mörker just nu. Det är ett brunt eller svart mörker som handlar om misstron och hatet mot främlingen, där som här. Men det nästan hopplösa mörkret rör också individer och kollektiv som hellre agerar bekvämt och kortsiktigt än hållbart och långsiktigt.

På samma gång finns det människor och sammanhang som tänder och sprider små och stora ljus. Jag har precis påbörjat min sista period med Verksamhetsförlagd utbildning (läs praktik) på lärarutbildningen. Vid dagens storsamling i personalrummet på skolan tog en av rektorerna till orda, och inledde (l)just med orden ”förbanna inte mörkret, tänd ett ljus”. Till min förvåning höll hen sedan ett kort brandtal (fniss) om vikten av att välja ljus av stearin framför ljus av paraffin under den ljushögtid som stundar. Jag blev märkligt glad för denna lilla och egentligen självklara påminnelse. Det var också glädjande att samma rektor lovade att återkomma i hållbarhetsfrågor framöver. Heja!

Så gör som rektorn gjorde och gör som rektorn säger. Tänd små ljus av envist, konstruktivt hopp i en mörk tid. Det som känns som en enkel påminnelse och ett litet ljus ger uppenbarligen glädje och hopp åt någon. Och agera även konkret genom att köpa ljus gjorda av stearin istället för sådana framställda av oljebaserad paraffin. Stearin har fördelen att det är gjort av förnybart material och att det avger färre miljö- och hälsofarliga ämnen och partiklar vid förbränning. Välj också ljus och värmeljus som är Svanenmärkta. Många stearinljus är tyvärr baserade på palmolja, men om jag har förstått det hela rätt så ska Svanenmärkta stearinljus inte vara det.

Det är insidan som räknas

Hållbara handlingar har kritiserat COOP för samarbetet med SAS inom ramen för det nya medlemsprogrammet. Men nu gör kooperationen något riktigt bra, och det ska också lyftas fram.

I dagarna börjar COOP sälja ”knasiga grönsaker” – frukt och grönsaker som inte ser perfekta ut men som är fullt ätbara – till 25 procent lägre pris i utvalda butiker. Det är ett utmärkt initiativ och det ska bli spännande att se hur det faller ut. Kooperationen visar verkligen att man tar frågan om matsvinn på allvar och öppnar för kunderna att vara med och bidra samtidigt som de gör en bra affär. Som Uppsalabo är dessutom roligt att se COOP Forum Uppsala, Boländerna, på listan över butiker som säljer de ”knasiga grönsakerna”!

Här listar COOP för övrigt tio smarta tips för dig som vill minska matsvinnet hemma.