Köttätandet minskar rejält

WWFs Köttguiden.

Mellan 1990 och 2016 ökade den svenska köttkonsumtionen med hela 41 procent. När Jordbruksverket idag presenterade siffror över köttkonsumtionen 2017 ser vi dock ett positivt trendbrott. Under förra året minskade konsumtionen av kött med 2,6 procent. Svensken åt mindre av alla köttslag utom lamm. Det kött vi konsumerar är därtill svenskt i allt större utsträckning.

Trendbrottet är inte oväntat. Få torde ha missat att en minskad köttkonsumtion är bra både för hälsan och klimatet. Under några års tid har vi också levt med en tydlig vegetarisk och vegansk mattrend. Nästan märkligt att det är först nu som den verkligen syns i statistiken. Att de som äter kött väljer svensk råvara är inte heller så konstigt med tanke på våra höga djurskyddskrav och restriktiva antibiotikaanvändning.

På samma gång återstår det en bra bit att vandra till en hållbar köttkonsumtion. Ja, konsumtionen av kött behöver halveras från dagens nivåer för att vara hälsosam och hållbar ur klimatsynpunkt. Så det är bara att sätta igång. Om du äter kött så byt ut varannan måltid till en vegetarisk eller vegansk. Eller minska mängden till hälften när du äter kött. Välj dessutom bästa möjliga kött. Med bästa möjliga menar jag svenskt kött och att prioritera naturbeteskött, ekologiskt kött och viltkött. Och minska generellt på kött från idisslare (nöt och lamm) till förmån för fågel. Använd gärna WWFs Köttguiden som hjälp på vägen. Svårare än så behöver det faktiskt inte vara.

Annons

Dags att korsfästa köttet!?

Den lammstek som kommer att anrättas i vårt hushåll på påskdagen. Foto: Magnus Myrberg.

Vegetarisk och vegansk mat har varit trendigt ett bra tag nu. Och många av oss känner till de hälsorisker och den miljöbelastning som konsumtion och produktion av animalier innebär. Ändå konsumerar vi svenskar mer kött än någonsin tidigare.

Enligt Jordbruksverkets siffror åt vi i snitt 87,7 kg kött per person år 2016, ben och annat svinn inräknat. Det är ett halvt kilo mer än året innan. Importen av animalier ökade dessutom för alla produkter utom griskött. Den som vill hitta något positivt i statistiken kan notera att konsumtionen av nötkött minskat något samtidigt som konsumtionen av matfågel och ägg ökar. Men även om kycklingkött är bättre än nöt- och lammkött ur klimatsynvinkel så är inte fågeluppfödning oskyldigt ur miljö- och djurhållningsperspektiv.

Det vi köttätare borde göra kräver disciplin men är egentligen inte så svårt. Om vi alla halverar vår nuvarande köttkonsumtion är mycket vunnet, samtidigt som vi ser till att äta ekologiskt kött, naturbeteskött och viltkött när vi väl gör det. Ett sätt att nå en halvering är att införa vegetariska måltider några dagar i veckan. En annan väg är att ta hälften så mycket kött på tallriken. Det handlar nämligen inte om antingen eller. Allt kött behöver inte korsfästas, men vår nuvarande överkonsumtion måste det. En hållbar konsumtion kan här vägledas av WWF:s paroll: Mindre men bättre kött!

Med det sagt tar Hållbar handlingar påsklov några dagar. Jag önskar läsare och följare trevlig helg. Glad blir påsken först på påsknatten!

Berest svenskt bacon

Vi äter begränsat med kött i vårt hushåll. Men till vissa rätter är det verkligen gott med kött. Med risk för ilskna invändningar från vissa läsare vill jag hävda att Skånsk äggakaka och fläskpannkaka inte riktigt är kompletta rätter utan fläsk. Klart det går att utelämna fläsket, men en del av matupplevelsen – doft, smak, konsistens – går då om intet. Fast visst, vegetariska eller veganska varianter av klassisk husmanskost ger andra kulinariska kickar.

Hur som helst. I kväll gjorde vi just fläskpannkaka här hemma. Naturligtvis valde vi svenskt ekologiskt bacon. Ja, när vi köper kött är det ekologiskt och/eller naturbeteskött som gäller.

Svenskt ekologiskt bacon från Scan. Av grisar som är uppfödda, slaktade och styckade i Sverige.

Men vänta nu. När jag vände på Scans baconpaket gjorde jag en trist upptäckt. Svenskt ekologiskt bacon visade sig nämligen komma från grisar som är uppfödda, slaktade och styckade i Sverige. Fast sedan har fläsket skickats till Polen för att skivas och packas. Scan, varför måste svenskt bacon vara så berest!?

Fast fläsket är skivat och packat i Polen.

 

Gröna(re) korvar

Till helt nyligen deklarerade producenter av charkuterier gärna hög kötthalt i varorna. Dessa deklarationer har inte försvunnit helt, men när man tittar i livsmedelsbutikers hyllor med charkprodukter är det uppenbart att något har hänt till följd av uppmärksamheten kring köttets hälso- och klimatpåverkan. Högsta möjliga kötthalt är inte längre given norm, utan utmanas av gröna(re) alternativ.

Gröna(re) korvar.

När suget efter korv och pommes frites satte in härom kvällen – jo, det är en svaghet vi ibland odlar i vårt hushåll – valde vi att prova ett par för oss nya produkter. Scans Korvish med 45 procent grönsaker smaksatt med anchochili och tomat, och Garants ekologiska Mungbönskorv med en köttmängd på 46 procent och resten bovete, mungböna, hirsflingor och örter (och en del annat).

Hur smakade då korvarna? Jo, Korvish var tyvärr lite torr och inte särskilt smakrik, trots löftet om chili. Här kunde Scan definitivt ta i mer, men kanske är den tama kryddningen en eftergift för att produkten ska passa även för barn. Mungbönskorvarna var kanske inte heller så kryddiga, men konsistens var tilltalande med trevligt grovmalen karaktär.

I en värld där köttet allt som oftast fortfarande utgör norm är nya och gröna(re) charkuterier ett välkommet inslag. Fast de alternativa korvarna i all ära – det mest hälsosamma och klimatsmarta valet är givetvis att undvika charkuterier. En inte helt enkel karaktärsövning för undertecknad.

 

Biffen 2016

2016 är och ska bli ett omställningens och handlingens år. Jag har redan berättat om mitt hushålls miljöambitioner vad gäller transporter. Utöver Bilen är Biffen, Bostaden, Börsen och Bloggen viktiga att beakta om man vill gå från misskötare till planetskötare. Min tanke var att skriva om målsättningarna för varje B redan i januari, men blogginläggen har tyvärr inte blivit så frekventa som planerat. Hög tid att säga något om Biffen – det vill säga maten – för år 2016.

Mat och hållbar utveckling hänger intimt samman. Av de växthusgaser som påverkar klimatet kommer 25-30 procent från produktionen av livsmedel. Lägg till detta frågor om biologiska mångfald, den svenska landsbygdens överlevnad, djurens välfärd och människors hälsa. Det finns med andra ord all anledning att se över och förändra hushållets mat- och måltidsbeteenden. Så här gör jag innevarande år:

• Äter mindre kött. Max 10 kg kött (fläsk, nöt, lamm, fågel och vilt) och 10 kg fisk och skaldjur. Denna kött- och fiskbudget följer jag upp i en särskild logg.
• Äter bättre kött. Jag prioriterar fågel och vilt med lägre klimatpåverkan, ekologiskt kött och naturbeteskött som innebär högre välfärd för djuren och positiva värden för landskap och biologisk mångfald. När jag äter fisk och skaldjur ska de vara hållbart fångade eller odlade, det vill säga MSC- eller ASC-märkta.
• Fortsätter att utmana mig själv att laga ny, spännande vegetarisk mat.
• Minskar matsvinnet genom planerade inköp, bättre livsmedelshygien och livsmedelsförvaring, genomgång av de livsmedel som redan finns i kyl, frys och skafferier samt tillagning av kreativa restmåltider och matlådor.

Ett år – tolv nya vegetariska rätter

Under 2015 har vi i mitt hushåll bland annat haft ambitionen att laga (minst) en ny vegetarisk vardagsrätt varje månad. Det nya har antingen handlat om maträtten i sig – att vi provat ett nytt recept – eller så har vi lagat något från grunden som vi tidigare köpt färdigt (här tänker jag främst på falafel).

Skälen till att öka andelen vegetariska rätter på hemmets matsedel har varit flera. Vegetarisk kost är god, nyttig, vacker, prisvärd och klimatsmart mat. De nya rätter vi lagat under året har i huvudsak byggt på ekologiska och Fairtrade-märkta livsmedel, och ofta har vi arbetat med råvaror i säsong. Den nya vegetariska vardagsmaten har i de flesta fall dessutom fungerat som storkok, vilket inneburit besparingar i både tid och pengar.

Här följer en sammanställning över de nya vegetariska maträtter som presenterats på bloggen under det gångna året:

Januaris blomkålssoppa

Februaris falafel

Februaris falafel

Mars linsgryta med kokosmjölk

Aprils cachapas

Aprils cachapas

Majs emmersallad

Junis tabbouleh

Junis tabbouleh

Julis soppa på rostade tomater och kikärter

Augustis ängamat

Augustis ängamat

Septembers ugnsstekta Oumph med rotsaker och äpple

Oktobers böngryta Provençale

Novembers broccolisoppa

Novembers broccolisoppa

Decembers indiska tofugryta

 

 

 

Charkprodukter, cancer, klimatet och könsstereotyper

Idag har Världshälsoorganisationen (WHO) presenterat en sammanställning om sambandet mellan konsumtionen av charkprodukter, rött kött och cancer, vilket bland annat DN rapporterar. Det är första gången organisationen klassar livsmedel som direkt cancerframkallande, och till denna kategori räknas nu processade charkuteriprodukter som korv, bacon, skinka och pastejer. Stort intag av rött kött från nöt, gris och lamm anses också kunna orsaka cancer, men här konstateras sambandet som lite mindre tydligt (”orsakar troligen cancer”).

WHO:s sammanställning är en nyhet i den meningen att sambandet mellan köttkonsumtion och cancer skrivs ut så explicit. Fast redan sedan tidigare är Livsmedelsverkets kostråd att vi ska begränsa konsumtionen av kött från nöt, gris och lamm till max 500 gram i veckan och att endast en liten del av dessa bör vara charkuteriprodukter. I sammanhanget ska också framhållas att det är väl känt att köttproduktion slukar betydligt större resurser än odling av vegetabilier och är mycket mer klimatbelastande.

Enligt matvaneundersökningen Riksmaten 2010-11 konsumerar 42 procent av svenska kvinnor och 72 procent av männen mer än 500 gram rött kött och charkuteriprodukter i veckan. En anpassning till kostrådens rekommendationer vore med andra ord en vinst för folkhälsan. Lägg därtill att en minskad köttkonsumtion skulle innebära betydande miljövinster. Ja, bara genom att följa kostråden kan inte minst svenska män göra en viktig insats för sin egen hälsa och mänsklighetens framtida livsbetingelser på planeten. Med sådana givna drivkrafter kan det låta som att saken snart borde vara biff, men med tanke på att köttkonsumtion ofta förknippas med manlighet är nog utmaningen inte alldeles enkel.

Eller så är den det egentligen. Kom igen nu grabbar och gubbar, och tjejer och tanter med för den delen. Ni behöver inte bli helvegetarianer, men minska köttkonsumtionen grejar ni. Ät kött, men gör det med måtta. Nöj er med en portion istället för två. Laga vegetariskt en eller ett par dagar i veckan. Öka andelen vegetabilier på tallriken vid varje måltid. Dryga ut köttfärsen med baljväxter eller rivna morötter går även det. Och kom ihåg att vegetabilier inte är något feminint (men inte heller något maskulint). Det är bara lite godare, hälsosammare och (klimat)smartare mat.

Framtidens proteinkällor!?

I klimatfrågans kölvatten lyfts allt oftare frågan om nya alternativa och mer klimatsmarta proteinkällor. Hållbara handlingar har redan tidigare uppmärksammat matflugan med insekter och larver på framtidens menyer. Dessa källor till fullvärdigt protein är förvisso inte något nytt för 80 procent av världens befolkning, men i vår kulturkrets framstår gräshoppor och mjölmaskar fortfarande som något kittlande för de allra flesta.

I dagens Gomorron Sverige berättar kostvetaren Ellen Gellerbrant intressant och inspirerande om den nya matflugans möjligheter och hinder. Framtidens mat!? Döm själv, men minns också att Gellerbrant finns med i kretsen kring Hakuna Mat – vilket konstigt nog inte framgår i inslaget – som gärna vill göra pengar på att surra om och sedan sälja krypen. Inslaget hittar du här: Gomorron Sverige Äta insekter

 

Från sommarprat till hushållets handlingar

Johan Rockströms sommarprat är det mest delade i sociala medier av årets sommarprogram enligt DN/TT. Vem kunde tro att en professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet och chef för Stockholm Resilience Centre skulle få denna uppmärksamhet? Att Rockströms program om klimatfrågan – och konsekvenserna om vi inte tar den på djupaste allvar – skulle bli en sådan ”snackis”? Glädjande nog blev det så.

Att dela klokt sommarprat är bra. Delandet bidrar till att sprida kunskaper, och i bästa fall skapar det motivation och opinion till förändring. Och det behövs snabba förändringar på flera nivåer. De politiker vi utser att representera oss har givetvis ett stort ansvar för samhällets framtida färdriktning. Men det enskilda hushållet måste också vara berett att ta sitt. Här har olika hushåll olika förutsättningar. Alla hushåll kan dock göra sitt bästa utifrån de kunskaper och ekonomiska resurser som står till förfogande. Om alla verkligen gjorde det vore mycket vunnet. För de hushåll som undrar var man kan börja så är ett halverat antal semester- och nöjesresor med flyg och en halverad köttkonsumtion en bra start. Med tanke på svenskens res- och matvanor skulle det göra skillnad.

Johan Rockström skrev en text efter sitt sommarprogram med rubriken Tankar från en #Planetskötare. Där uppmanar han bland annat svenska politiker att nå en partiövergripande överenskommelse om att Sverige ska bli världens första helt fossilfria välfärdsnation till år 2030. Hållbara handlingar hoppas att det finns kloka och modiga politiker som vågar gå i den riktningen. Apropå det så har Supermiljöbloggen gjort en intressant sammanställning av olika reaktioner på Rockströms text.

 

Junis tabbouleh

Under 2015 har mitt hushåll som ambition att laga (minst) en ny vegetarisk maträtt varje månad. För det finns många skäl att öka andelen vegetarisk mat på tallriken. Grön mat är god, nyttig, billig och klimatsmart, och ur djuretisk synpunkt är det också klokt att vara sparsam med köttkonsumtionen. De nya vegetariska rätter vi provar på ska helst fungera som storkok i vardagen, bygga på ekologiska råvaror och vara någorlunda säsongsanpassade. Hittills i år har det blivit allt från blomkålssoppa till hemlagad falafel. Så här i slutet av juni konstaterar jag dock att sommartid är salladstid.

Tabbouleh – en bulgursallad med tomat, gurka och färska kryddor – har redan börjat bli en ny favorit i vårt sommarkök. En snabblagad och nyttig sallad som är god och fräsch till så mycket. Att äta som den är med ett nybakat bröd till. Som tillbehör till grillat kött eller grillad fisk. Som förstärkning av en fransk omelett eller italiensk frittata. Eller som en av flera smårätter på bordet.

Tabbouleh vinner på att stå och dra ett tag i kylskåp innan servering. Ja, om råvarorna är fina så är bulgursalladen bättre dagen – till och med dagarna – efter tillagning. Glöm dock inte att ställa fram den kylskåpskalla salladen en stund före måltiden, eftersom nedkylda grönsaker inte smakar så mycket. Om man gör en stor laddning tabbouleh så har man alltså ett härligt måltidstillbehör för flera dagar framöver. Tänk dock på att bladpersilja kan vara dyrt att köpa i små förpackningar. Satsa på egenodlat eller rejäla knippen eller lösvikt istället, för det går åt mycket av varan i denna sallad.

Tabbouleh – en lättlagad och sommarfräsch bulgursallad.

Tabbouleh

Ingredienser (4 portioner)
2 dl bulgur
1 krm salt
4-5 tomater
0,5 gurka
2-3 vår- eller salladslökar
3-4 dl färsk bladpersilja
1 kruka färsk mynta

Dressing
1 dl olivolja
2 citroner (ca 4 msk citronsaft)
1-2 vitlöksklyftor
Salt
Svartpeppar

Gör så här
1. Koka bulgur enligt anvisningarna på förpackningen. Häll av eventuellt
kvarvarande vatten och låt svalna, eller skölj den färdigkokta bulguren 
i kallt vatten i ett durkslag och låt sedan rinna av ordentligt.

2. Skölj och tärna tomat och gurka. Skölj och strimla löken. Skölj och
hacka bladpersilja och mynta. Det är enkelt att "hacka" kryddgrönt genom
fylla ett glas med blad och sedan klippa sönder dem.

3. Blanda bulguren, tomater, gurka och kryddgrönt.

4. Gör en dressing av olivolja, färskpressad citronsaft och pressad 
vitlök. Smaka av dressingen med salt och nymalen svartpeppar.

5. Häll dressingen över salladen och blanda väl.