Köttätandet minskar rejält

Mellan 1990 och 2016 ökade den svenska köttkonsumtionen med hela 41 procent. När Jordbruksverket idag presenterade siffror över köttkonsumtionen 2017 ser vi dock ett positivt trendbrott. Under förra året minskade konsumtionen av kött med 2,6 procent. Svensken åt mindre av alla köttslag utom lamm. Det kött vi konsumerar är därtill svenskt i allt större utsträckning.

Trendbrottet är inte oväntat. Få torde ha missat att en minskad köttkonsumtion är bra både för hälsan och klimatet. Under några års tid har vi också levt med en tydlig vegetarisk och vegansk mattrend. Nästan märkligt att det är först nu som den verkligen syns i statistiken. Att de som äter kött väljer svensk råvara är inte heller så konstigt med tanke på våra höga djurskyddskrav och restriktiva antibiotikaanvändning.

På samma gång återstår det en bra bit att vandra till en hållbar köttkonsumtion. Ja, konsumtionen av kött behöver halveras från dagens nivåer för att vara hälsosam och hållbar ur klimatsynpunkt. Så det är bara att sätta igång. Om du äter kött så byt ut varannan måltid till en vegetarisk eller vegansk. Eller minska mängden till hälften när du äter kött. Välj dessutom bästa möjliga kött. Med bästa möjliga menar jag svenskt kött och att prioritera naturbeteskött, ekologiskt kött och viltkött. Och minska generellt på kött från idisslare (nöt och lamm) till förmån för fågel. Använd gärna WWFs Köttguiden som hjälp på vägen. Svårare än så behöver det faktiskt inte vara.

Annonser

Dags att korsfästa köttet!?

Den lammstek som kommer att anrättas i vårt hushåll på påskdagen. Foto: Magnus Myrberg.

Vegetarisk och vegansk mat har varit trendigt ett bra tag nu. Och många av oss känner till de hälsorisker och den miljöbelastning som konsumtion och produktion av animalier innebär. Ändå konsumerar vi svenskar mer kött än någonsin tidigare.

Enligt Jordbruksverkets siffror åt vi i snitt 87,7 kg kött per person år 2016, ben och annat svinn inräknat. Det är ett halvt kilo mer än året innan. Importen av animalier ökade dessutom för alla produkter utom griskött. Den som vill hitta något positivt i statistiken kan notera att konsumtionen av nötkött minskat något samtidigt som konsumtionen av matfågel och ägg ökar. Men även om kycklingkött är bättre än nöt- och lammkött ur klimatsynvinkel så är inte fågeluppfödning oskyldigt ur miljö- och djurhållningsperspektiv.

Det vi köttätare borde göra kräver disciplin men är egentligen inte så svårt. Om vi alla halverar vår nuvarande köttkonsumtion är mycket vunnet, samtidigt som vi ser till att äta ekologiskt kött, naturbeteskött och viltkött när vi väl gör det. Ett sätt att nå en halvering är att införa vegetariska måltider några dagar i veckan. En annan väg är att ta hälften så mycket kött på tallriken. Det handlar nämligen inte om antingen eller. Allt kött behöver inte korsfästas, men vår nuvarande överkonsumtion måste det. En hållbar konsumtion kan här vägledas av WWF:s paroll: Mindre men bättre kött!

Med det sagt tar Hållbar handlingar påsklov några dagar. Jag önskar läsare och följare trevlig helg. Glad blir påsken först på påsknatten!

Sen eller tidig skörd


Idag kom förra årets jordärtskockor upp ur jorden på vår kolonilott. Om skörden är tidig eller sen kan diskuteras. En och en halv hink blev det hur som helst. De minsta knölarna åkte tillbaka i jorden för framtida skördar. Den närmaste tiden ska vi njuta av de lite större godsakerna. Mums! 

Sötsyrlig broccolisallad med tugg

Sötsyrlig broccolisallad

Sötsyrlig broccolisallad med tugg. Här serverad i portionsskål. Foto: Magnus Myrberg.

Igår kväll gjorde vi denna fräscha, sötsyrliga broccolisallad med härligt tuggig konsistens. Receptet är hämtat från David Frenkiels & Luise Vindahls Green Kitchen Stories men har modifierats något nedan. Salladen passar oavsett årstid, men granatäpplena går ur säsong i slutet av mars.

Så här gör du: Låt 2,5 dl mild naturell yoghurt rinna av 30 minuter i ett kaffefilter. Skär under tiden munsbitar av broccolibuketter från 2 färska broccolihuvuden. Sjud broccolin halvmjuk och skölj den sedan i iskallt vatten. Låt rinna av i durkslag. Rosta 1,25 dl solroskärnor i en het stekpanna. Finhacka en liten rödlök och kärna ur 1 granatäpple (så här gör du det enkelt). Blanda yoghurt, solroskärnor, rödlök, granatäpple, 2,5 dl russin och två nypor havssalt i en stor skål. Tillsätt broccolin och blanda ordentligt med händerna. Smaka av med mer havssalt och nymald svartpeppar. Servera som tillbehör, förrätt eller lätt huvudrätt. Gärna med ett gott färskt bröd till.

 

Nya tallriksmodellen

Tallriksmodellen

Den nya tallriksmodellen. Till vänster en version för den som rör sig enligt rekommendationerna och till höger en version för den som är mer stillasittande.

Nu är den här, den nya tallriksmodellen för balanserade måltider. Livsmedelsverket lanserar den uppdaterade tallriksmodellen i två olika versioner. En version är anpassad för den som rör sig enligt rekommendationerna och en annan för den som inte rör sig lika mycket. För allmänna rekommendationer för fysisk aktivitet, se FYSS.

Den nya tallriksmodellen består liksom den tidigare av tre delar:

  • Den första delen utgörs av grönsaker och rotfrukter. En stor del av tallriken fylls med livsmedel från denna grupp. Den som inte rör sig så mycket kan låta grönsaker och rotfrukter fylla halva tallriken.
  • Den andra delen består av potatis, pasta, bröd eller gryn som ris, bulgur, mathavre och matkorn. Den som är fysiskt aktiv och behöver mycket energi genom kolhydrater kan göra denna del ännu större. Kom ihåg att i första hand välja fullkornsvarianter av livsmedlen.
  • Den minsta delen är avsedd för proteinrika livsmedel som bönor, linser, ärter, kött, fisk och ägg. Denna del ska utgöra ungefär en femtedel (20 procent) av mängden mat på tallriken.
Tallriksmodellen fysiskt aktiv

Tallriksmodellen för fysiskt aktiva personer. Notera att delen kolhydratrika livsmedel är lika stor som delen grönsaker och rotfrukter.

Tallriksmodellen stillasittande

Tallriksmodellen för stillasittande personer. Notera att delen grönsaker och rotfrukter upptar ungefär halva tallriken och att delen kolhydratrika livsmedel är mindre. De proteinrika livsmedlen utgör en femtedel av tallriken i båda versionerna.

Det är viktigt att minnas att tallriksmodellen bara visar proportionerna mellan de tre delarna. Modellen säger ingenting om hur mycket som är lagom att äta – det avgör hunger och energibehov (som styrs av kroppsstorlek, ämnesomsättning och graden av fysisk aktivitet).

Den som äter enligt tallriksmodellen äter inte bara nyttigt utan även miljösmart. Tallriksmodellen hjälper nämligen till att öka mängden mat från växtriket och minska på animalierna. Vilket minskar resursförbrukningen och utsläppen av växthusgaser från livsmedelsproduktionen. I varje del av tallriksmodellen går det dessutom att göra fler miljömedvetna val:

  • Välja grova, fiberrika grönsaker och rotfrukter som kål av olika slag, bönor och lök framför salladsgrönsaker som tomat och gurka. Tänk frukt och grönt i säsong.
  • Välja miljömärkt kött och fisk eller byta ut dess proteinkällor mot bönor, ärter och linser.
  • Välja ekologisk potatis, pasta och gryn – som matkorn, mathavre, couscous eller bulgur – framför ris.

 

Biffen 2016

2016 är och ska bli ett omställningens och handlingens år. Jag har redan berättat om mitt hushålls miljöambitioner vad gäller transporter. Utöver Bilen är Biffen, Bostaden, Börsen och Bloggen viktiga att beakta om man vill gå från misskötare till planetskötare. Min tanke var att skriva om målsättningarna för varje B redan i januari, men blogginläggen har tyvärr inte blivit så frekventa som planerat. Hög tid att säga något om Biffen – det vill säga maten – för år 2016.

Mat och hållbar utveckling hänger intimt samman. Av de växthusgaser som påverkar klimatet kommer 25-30 procent från produktionen av livsmedel. Lägg till detta frågor om biologiska mångfald, den svenska landsbygdens överlevnad, djurens välfärd och människors hälsa. Det finns med andra ord all anledning att se över och förändra hushållets mat- och måltidsbeteenden. Så här gör jag innevarande år:

  • Äter mindre kött. Max 10 kg kött (fläsk, nöt, lamm, fågel och vilt) och 10 kg fisk och skaldjur. Denna kött- och fiskbudget följer jag upp i en särskild logg.
  • Äter bättre kött. Jag prioriterar fågel och vilt med lägre klimatpåverkan, ekologiskt kött och naturbeteskött som innebär högre välfärd för djuren och positiva värden för landskap och biologisk mångfald. När jag äter fisk och skaldjur ska de vara hållbart fångade eller odlade, det vill säga MSC- eller ASC-märkta.
  • Fortsätter att utmana mig själv att laga ny, spännande vegetarisk mat.
  • Minskar matsvinnet genom planerade inköp, bättre livsmedelshygien och livsmedelsförvaring, genomgång av de livsmedel som redan finns i kyl, frys och skafferier samt tillagning av kreativa restmåltider och matlådor.

Ett år – tolv nya vegetariska rätter

Under 2015 har vi i mitt hushåll bland annat haft ambitionen att laga (minst) en ny vegetarisk vardagsrätt varje månad. Det nya har antingen handlat om maträtten i sig – att vi provat ett nytt recept – eller så har vi lagat något från grunden som vi tidigare köpt färdigt (här tänker jag främst på falafel).

Skälen till att öka andelen vegetariska rätter på hemmets matsedel har varit flera. Vegetarisk kost är god, nyttig, vacker, prisvärd och klimatsmart mat. De nya rätter vi lagat under året har i huvudsak byggt på ekologiska och Fairtrade-märkta livsmedel, och ofta har vi arbetat med råvaror i säsong. Den nya vegetariska vardagsmaten har i de flesta fall dessutom fungerat som storkok, vilket inneburit besparingar i både tid och pengar.

Här följer en sammanställning över de nya vegetariska maträtter som presenterats på bloggen under det gångna året:

Januaris blomkålssoppa

Februaris falafel

Februaris falafel

Februaris falafel

Mars linsgryta med kokosmjölk

Aprils cachapas

Cachapas i stekpannan

Aprils cachapas

Majs emmersallad

Junis tabbouleh

Tabbouleh

Junis tabbouleh

Julis soppa på rostade tomater och kikärter

Augustis ängamat

Ängamat

Augustis ängamat

Septembers ugnsstekta Oumph med rotsaker och äpple

Oktobers böngryta Provençale

Novembers broccolisoppa

Novembers broccolisoppa

Novembers broccolisoppa

Decembers indiska tofugryta

 

 

 

Decembers indiska tofugryta

Under december månad har vi lagat ett par nya maträtter med tofu här hemma. Tofu är gjord av sojabönor och kan bland annat användas för att ersätta mjölk och kött vid matlagning. Eftersom det är en sojaprodukt så är proteinhalten hög liksom andelen nyttiga fleromättade fetter. Tofu har dessutom en neutral smak samtidigt som den är en hyfsad smakbärare. Om du inte har hittat till tofu ännu så kan vi rekommendera Kunga Markattas ekologiska och Fairtrade-märkta Tofu. Nog pratat om fördelarna med tofu, nedan kommer receptet på decembers indiska tofugryta.

Decembers indiska tofugryta

Decembers indiska tofugryta

Decembers indiska tofugryta

Ingredienser (4 portioner)
2 st vitlöksklyftor
1 st rödlök
1-2 msk ingefära
3-5 cm röd chilipeppar
1-2 msk curry
1-2 tsk paprikapulver
1-2 tsk garam masala
1 tsk salt
1 msk vetemjöl eller majsmjöl
1 burk körsbärstomater
1 burk kokosmjölk
250-300 g tofu
1 burk kikärter

Gör så här
1. Skala och finhacka vitlök, rödlök och ingefära. Skölj chilipepparn 
och ta ur det vita köttet och kärnorna innan den finhackas. Mät upp 
alla kryddor och lägg dem i en liten skål. Välj den större mängden för
en mer kryddstark gryta.

2. Hetta upp rapsolja i en kastrull och fräs vitlök, rödlök, ingefära 
och chili tillsammans med kryddorna under omrörning. Löken ska bli 
glasartad men inte få färg. Sikta vetemjöl eller majsmjöl över fräset 
och rör om ordentligt.

3. Tillsätt körsbärstomater och kokosmjölk, och rör om så att mjölet 
verkligen löser sig i vätskan. Skär tofun i centimeterstora kuber och 
tillsätt i grytan. Koka upp och låt småkoka under lock i 10-15 minuter. 

4. Skölj kikärtorna och låt rinna av i ett durkslag. Tillsätt dem och 
låt grytan koka upp och småkoka ytterligare 5 minuter.

5. Servera grytan med ris eller matkorn, och gärna lite tjock yoghurt
samt grovhackade naturella jordnötter. Garnera gärna med färsk persilja 
eller koriander. Nybakade naanbröd är också ett gott tillbehör. 

Novembers broccolisoppa

Det är november i december. Vädret är mer höst- än vinterlikt och det recept på ny vegetarisk vardagsmat som skulle publicerats här på bloggen för en månad sedan kommer först nu. Och på sätt och vis är det tur. För någon vecka sedan blev vi nämligen bjudna på en krämig och välsmakande broccolisoppa hos min frus syster med familj. Nedan följer receptet. När jag lagade soppan valde jag att använda iMat Fraiche istället för crème fraîche. Vad som är bäst ur miljö- och klimatsynpunkt kan dock diskuteras. Produktionen av mjölk medför utsläpp av växthusgaser, men iMat Fraiche innehåller (än så länge) ocertifierad palmolja. Det är långt ifrån lätt att välja och göra rätt under solen.

Novembers broccolisoppa

Novembers broccolisoppa med en klick parmefraîche (finriven parmesanost + iMat fraîche).

Novembers broccolisoppa

Ingredienser (4 portioner)
1/2 purjolök
1 msk smör eller olja
500 g färsk broccoli
0,8 dl vatten
2 tärningar grönsaksbuljong
460 g cannelinibönor (2 tetror)
4 msk iMat fraîche
1 tsk salt
2 tsk färskpressad citronjuice

Topping/parmefraîche
2 dl iMat fraîche
1,5 dl finriven parmesanost

Gör så här
1. Skölj och ansa purjolöken. Skär den i tunna skivor. Fräs purjon i 
smör eller olja i en stor kastrull. 

2. Skölj och ansa broccolin. Skär den i bitar och tillsätt i kastrullen.
Fräs under omrörning ett par minuter. 

3. Tillsätt hett vatten (koka upp i vattenkokare) och buljong. Låt 
soppan småkoka i ungefär 15 minuter under lock.

4. Skölj bönorna och låt dem rinna av. Finriv parmesanost och rör ihop
en topping av den och iMat Fraîche. Ställ toppingen i kylskåpet i väntan
på servering.

5. Tillsätt bönorna i soppan. Koka upp. Mixa sedan soppan slät med 
stavmixer.

6. Vispa ner iMat fraîche (alltså inte toppingen), salt och färskpressad 
citronjuice.

7. Servera med en klick topping/parmefraîche och kanske lite chili-
eller tryffelolja. Ett nybakat lantbröd är ett fint tillbehör.

Oktobers Böngryta Provençale

Hösten är här med besked och med den en tid för soppor och grytor. I vårt hushåll gör vi ofta olika varianter på linsgrytor. Efter att ha införskaffat nya Veckans Vego av Sara Begner, kock och chef på Coops provkök, fastnade vi för en snabblagad och vacker böngryta som passar i såväl helg som söcken. I kokboken anges tillagningstiden till 30 minuter, men det blir nog snarare 45 minuter i praktiken. När ska kokboksförfattare sluta ange glädjekalkyler och bli mer realistiska med tidsåtgången? Grytan blev hur som helst jättegod, med relativt komplexa smaker trots den förhållandevis korta tiden på spisen.

Oktobers Böngryta Provençale

Oktobers Böngryta Provençale.

Oktobers Böngryta Provençale

Ingredienser (4 portioner)
2 msk olivolja
150 g fintärnad rotselleri
500 g tärnad potatis
2 gula lökar i klyftor
2 finhackade vitlöksklyftor
2 dl vitt vin eller vitt matlagningsvin
5 dl vatten
1/2 dl hackad färsk timjan
1/4 tsk kajennpeppar
2 grönsaksbuljongtärningar
2 dl crème fraiche
2 frp blandade böner (à 400 g)
1/2 citron, saft
1/2 tsk salt

Krutonger
6 skivor vitt franskbröd
2 msk olivolja
1 tsk flingsalt

Till servering
250 g halverade körsbärs- eller cocktailtomater
Rikligt med timjanblad

Gör så här
Sätt ugnen på 250°.

Hetta upp olja i en stor gryta. Fräs rotselleri, potatis, lök och vitlök
i ungefär 2 minuter utan att de får färg. 

Tillsätt vin, vatten, timjan, kajennpeppar och buljongtärningar. Koka 
upp och sjud under lock i ca 15 minuter. Häll de färdigkokade bönorna i 
ett durkslag, skölj av och låt rinna av.

Skär brödskivorna i tärningar. Lägg dem i en skål och tillsätt olivolja.
Blanda väl. Sprid ut brödtärningarna på en ugnsplåt med bakplåtspapper. 
Strö över flingsalt. Rosta på grilläge högt upp i ugnen. Ta ut plåten 
och vänd på tärningarna när de fått färg, och rosta lite till. Se upp så
att de inte blir brända. 

Tillsätt crème fraiche och avrunna bönor när potatisen är nästan färdig-
kokt. Koka upp varsamt. Smaka av med citronsaft och salt.

Servera den färdiga grytan toppad med tomater, timjan och krutonger.