Frodig grönkål på vår kolonilott. Foto: Magnus Myrberg.
Vår vän Karolina har myntat uttrycket ”blandad koloni”. Det innebär att odlaren tager vad hen haver av skörden från egen lott och lagar något spännande av det. Ibland med stöd av någon eller några andra råvaror. Kul och miljösmart säsongsmat.
Ikväll blev det blandad koloni här hemma. Med jordärtskockor från förra årets skörd, rödbetor, majrovor, lök och timjan från årets. Till det grillad kyckling och en enkel sås gjord på majonnäs och gräddfil. Riktigt gott om en får säga det själv!
Ögonblicksbild från helgen som var. Förkultiverade squashplantor på väg från hemmet till frilandet. Ett liv med kolonilott, utan bil.
Årets första rabarberskörd. Det blev en lyxig kaka av de späda stjälkarna. Och lite kräm så klart.
På kolonilotten har det även hänt en hel del annat i helgen. Nu är det mesta satt och sått, utom bönor. Squashen och en del förkultiverade kryddor står hemma i vardagsrumsfönstren och längtar ut. Fast de får lugna sig lite till.
Vårlökarna fortsätter dessutom att förgylla tillvaron för oss odlare. Fägring som väcker förundran!
Idag kom förra årets jordärtskockor upp ur jorden på vår kolonilott. Om skörden är tidig eller sen kan diskuteras. En och en halv hink blev det hur som helst. De minsta knölarna åkte tillbaka i jorden för framtida skördar. Den närmaste tiden ska vi njuta av de lite större godsakerna. Mums!
Årets första morotspesto på gång.
Vad månde det bliva? Jo, det är årets första morotspesto som är på gång. Och det är definitivt inte den sista. Gjord på blast från fina primörer. Dock inte från egen täppa. De morötterna och den blasten får vi vänta på ett tag till.
Torkning är sannolikt den äldsta och mest använda metoden för livsmedelskonservering. Vid torkning avdunstar vatten från livsmedlet, vilket gör det mindre känsligt för bakterier och svampangrepp. Ju torrare livsmedlet är desto längre hållbarhet. Torkning innebär emellertid inte att mikroorganismerna dör. Om livsmedlet blötläggs blir de åter aktiva och hållbarheten minskar avsevärt. Torkning gör dessutom att livsmedel krymper och blir lättare, vilket innebär att de är mer praktiska att förvara och transportera.
Det finns flera metoder för torkning av livsmedel: lufttorkning, soltorkning, frystorkning, spraytorkning och valstorkning. I vanliga hushåll är olika varianter av lufttorkning det vanligaste. Lite beroende på livsmedel och utrymme kan man använda ugn, torkstänger, torkollor eller en mattork/hushållstork. De senare kan vara konstruerade för ett vertikalt eller horisontellt luftflöde. Vertikala mattorkar tar mindre plats och kostar inte lika mycket som de horisontella. De horisontella är dock mer effektiva eftersom luftflödet går igenom alla ramar/torkollor samtidigt. Den som är intresserad kan fördjupa sig ytterligare genom att läsa Utsidans test av mattorkar.
I vårt hushåll torkar vi livsmedel med hjälp av ugnen eller en vertikal mattork av märket Evermat. Vår Evermat har sex torkollor på höjden, och kan byggas på med ytterligare fyra. Den är smidig eftersom den tar liten plats på köksbänken (vilket är nog så viktigt i en tvåa på 60 kvm) och är lätt att förvara mellan användningarna. Mattorkens fläkt låter förvisso lite, fast det är nog svårt att komma ifrån oavsett utformning eller märke. En nackdel med vår vertikala tork är dock att man behöver skifta plats på och vrida ramarna/ollorna med jämna mellanrum under torkningen, något man slipper med en horisontell mattork.
Just nu går vår mattork varm då vi tar hand om de kryddor – basilika, oregano, citronmeliss, bladpersilja – som är kvar att skörda på balkongen och kolonilotten. Nyligen fick vi dessutom en kasse fina plommon av en vän. När vi festat på färsk frukt i ett par dagar bestämde vi oss för att torka de plommon som var över för att ha i gröten och på frukostfilen framöver.
En mattork är praktisk om man vill torka stora mängder livsmedel. Bilderna ovan visar vår Evermat och de plommon vi torkade nyligen.
Inläggning är en utmärkt metod för att konservera och förädla livsmedel. De senaste veckorna har vi lagt in finfina gurkor som vi fått av vänner och rikligt med rödbetor från egna kolonilotten. Gurkorna hamnade i en ättikslag (ättiksprit, strösocker, vatten och salt) kryddad med gul lök, dillkronor, senapsfrö och korianderfrö. Rödbetslagen smaksatte vi på klassiskt vis med kryddnejlikor.
Kanske kan en bild av några av våra vackra gurkburkar inspirera andra att konservera och förädla skördetidens godsaker!? Recept på inläggningar finns bara en googling bort. Var alltid noga med ättikslagens dimensioner av ättiksprit, socker och vatten för bästa hållbarhet, men våga gärna tänka utanför boxen vad gäller kryddningen. Lite korianderfrö till gurkorna är till exempel en riktig höjdare.
Inlagd gurka, kryddad med gul lök, dillkronor, senapsfrö och korianderfrö.
Som barn var jag inte helt förtjust i den redda soppan ängamat. Jag vet inte om det var skolbespisningens version eller något helfabrikat som grundlade aversionen. I vuxen ålder har jag hur som helst aldrig tillagat just denna soppa i mitt kök. Men jag vill ju inte vara sämre än att jag kan ge en maträtt en förnyad chans. Så augustis nya vegetariska maträtt är – för mig alltså lite oväntat – just ängamat.
Ängamat är en redd sommar- eller skördesoppa som normalt innehåller morötter, blomkål, sockerärter och garneras med hackad persilja. Recept på soppan skiljer sig dock åt en del och jag skulle vilja påstå att ängamat kan vara lite av vegetarisk pyttipanna, fast i soppform då. En soppa byggd på principen ”man tager vad man haver”, i alla fall i vårt kök. I den ängamatssoppa som vi lagat under augusti månad har innehållet styrts av skörden på vår kolonilott. En riktig soppa i säsong med morötter, palsternacka, potatis och bondbönor. Kanske inte så mild i smaken som ängamat brukar vara, men det ser jag bara som en smaklig fördel.
Ängamat, i en ”man tager vad man haver”-version.
Ängamat Ingredienser (4 portioner) 300 g morot 150 g potatis 100 g palsternacka 20 baljor bondbönor 4 st salladslökar 7 dl vatten 1 buljongtärning eller motsvarande buljongpulver 4 dl mjölk 1 dl grädde 3 msk vetemjöl 1 tsk salt Vit- eller svartpeppar Rikligt med bladpersilja Gör så här Skala morot, potatis och palsternacka. Slanta morot och palsternacka, skär potatisen i kuber. Sprita bondbönorna, det vill säga ta ut bönorna ur baljorna. Skala och finhacka salladslöken, använd både lök och blast. Ansa bladpersiljan och finhacka den. Spara några persiljeblad hela till garnering. Lägg bondbönorna i en kastrull och täck dem med vatten. Tillsätt lite salt och koka upp. Låt sjuda försiktigt i 2-3 minuter. Häll av kok- vattnet och kyl bönorna med kallvatten. Ta sedan bort det yttre skalet på bönorna. Det är den inre bönan som ska användas i soppan. Koka upp vatten i en vattenkokare. Lägg kuberna av morot, potatis och palsternacka i en kastrull och häll det kokande vattnet över. Tillsätt salt. Koka grönsakerna knappt mjuka. Lägg i salladslöken efter några minuter och tillsätt buljong. Sila av buljongen när grönsakerna nästan är mjuka. Ställ grönsakerna åt sidan en stund. Häll tillbaka buljongen i kastrullen och tillsätt resten av mjölken och grädden. Låt koka upp. Gör en redning av 1 dl av mjölken och vetemjölet. Ta kastrullen från plattan och tillsätt redningen i en fin stråle under vispning. Koka upp och låt sjuda i 2-3 minuter. Tillsätt den hackade bladpersiljan. Smaka av med salt och nymald peppar. Lägg tillbaka grönsakerna - även bondbönorna - i soppan. Koka upp, men låt inte soppan koka någon längre stund utan bara så att grönsakerna blir heta igen. Servera omgående. Garnera med några hela persiljeblad. Servera gärna ett färskt bröd och hårdost som tillbehör.
I två tidigare inlägg har jag uppmärksammat de många fördelarna med fermentering och hur man gör när man mjölksyrajäser grönsaker. Så här i sensommartid är metoden högaktuellt igen, för nu gäller det att ta till vara på alla skördemogna grönsaker på vår kolonilott. Men man behöver inte ha egen täppa för att fermentera. Det går givetvis lika bra att mjölksyra ekologiska grönsaker från närmaste livsmedelsbutik.
Fermentering, ett fysiskt mathantverk.
Orangerött riv, vackert och aptitretande redan innan jäsningsprocessen har börjat.
Dags för jäsning, denna gång under diskhon.
Hållbara handlingar 