Återvinningen ökar, plasten en utmaning

De svenska återvinningsmålen är 65 procent för pappersförpackningar, 30 procent för plastförpackningar, 70 procent för metallförpackningar, 70 procent för glasförpackningar och 75 procent för tidningar. Dessa mål nåddes redan 2015, men återvinningsgraden fortsätter att öka enligt färsk statistik från Förpacknings- och tidningsinsamlingen, FTI. Förra året återvanns hela 80,4 procent av pappersförpackningarna, 42,2 procent av plastförpackningarna, 77,5 procent av metallförpackningarna, 92,8 procent av glasförpackningarna och cirka 95 procent av tidningarna. På många sätt ett mycket glädjande resultat.

Från och med 2020 kommer dock återvinningsmålen att höjas till 85 procent för pappersförpackningar och metallförpackningar och 90 procent för glasförpackningar. Målet för återvinning av plast höjs till 50 procent. För att nå de nya 2020-målen måste genomsnittssvensken återvinna ytterligare minst två pappersförpackningar och två plastförpackningar i veckan samt en metallförpackning i månaden. Det borde medelsvensson klara.

En stor och viktig utmaning nu och framöver är att minska mängden plast som hamnar i naturen. Här bär hushållen ett stort ansvar att både minska konsumtionen och se till att de plastförpackningar som trots allt används går till återvinning när de tjänat ut. I återvinningsledet är dock plasten ett särskilt bekymmer. Materialet kräver avancerad teknik och eftersortering när polymerer ska skiljas ut från varandra. Därför har FTI nyligen publicerat riktlinjer för industrin att utforma plastförpackningar som är enklare att återvinna. Om alla drar sitt strå till plaststacken så kan vi få utvecklingen att gå i en mer hållbar riktning.

Appar mot matsvinn

Det är inne med matsvinn. Eller snarare att ta initiativ för att minska det. En lovvärd trend. För matsvinnet behöver minskas. I produktionsledet, livsmedelsbutiker, storkök, hushåll och restauranger. Och där trender drar fram finns pengar att tjäna. Dagligvarujättar som Willy:s börjar lyfta frågan om matsvinn i sin reklam och nya affärsidéer ser dagens ljus. Apparna Karma och ResQ Club är exempel på det senare. De är enkla men smått geniala tjänster som parar ihop kunder med restauranger som står med mat över. Som konsument får en bra mat till en billigare peng. Samtidigt som det bidrar till hushållning med resurser. Bara i Uppsala har de två apparna redan ett 30-tal restauranger kopplade till sig. Heja!

ResQ Club

ResQ Club och Karma – två appar som bidrar till att minska matsvinnet samtidigt som konsumenten kan spara en slant.

Gamla plagg blir fräscha fibrer

Svensken handlar i genomsnitt 13,5 kg kläder och hemtextilier varje år. Hälften av dessa textilier åker direkt i soporna när de tjänat ut eller vi tröttnat på dem. Här går enorma resurser bokstavligen upp i rök istället för att nyttjas igen. Inte så klädsamt ur kretsloppsperspektiv. För stora delar av de textilier som slängs skulle kunna återanvändas (second hand) eller återvinnas. Det senare kan göras mekaniskt eller kemiskt, men sker tyvärr i obetydlig utsträckning i Sverige idag. 

För att sluta textilkretsloppet på ett bättre sätt har Naturvårdsverket föreslagit införandet av en kommunal klädinsamling. Alltså en ny fraktion i källsorteringen. Det vore på tiden tycker Hållbara handlingar. Fast det krävs också företag som kan ta hand om och göra förnyad råvara av gamla paltor. Re:newcell i Kristinehamn är ett exempel på ett sådant. I P1 Vetenskapsradions reportage Gamla plagg blir fräscha fibrer kan du höra mer om hur det går det i praktiken. 

Trovärdigheten upp i rök

Under rubriken Här brinner plasten som du har sorterat rapporterar DN om ett misstänkt storfusk med plaståtervinning. Att plastförpackningar som svenskar ger till materialåtervinning istället eldas upp. År 2015 brändes så mycket som en femtedel av alla plastförpackningar som samlades in. Boven i dramat är företaget Swerec som lovat att 80 procent av plasten som samlas in ska gå till återvinning, men bara materialåtervinner 35 procent i praktiken. Resten matar lågor, bland annat i en cementfabrik på Gotland. Det är väl det som företaget åsyftar när det skriver om ”en ansvarsfull och miljövänlig hantering av källsorterat material” på sin hemsida.

Det DN grävt fram är en mardröm för alla som jobbar för att motivera andra att källsortera sitt avfall. Vet inte hur många gånger jag har försökt bemöta myten om att ”allt hamnar ju ändå på samma ställe till slut”. Tyvärr tvingas jag och många med mig nu konstatera att förpackningsinsamlingens trovärdighet just gått upp i rök. Ja, det kommer att ta lång tid att reparera det skadade förtroendet för systemet. Och medan ett profithungrigt och kortsiktigt tänkande företag gör klirr i kassan är miljö och människa de stora förlorarna.

Gamla kläder på export

Dedicated

Om du (trots allt) funderar på att köpa en ny T-shirt rekommenderas Dedicated (tidigare T-shirt Store). Enligt egen utsago är alla deras t-shirts tillverkade i 100% ekologisk och Fairtrade-certifierad bomull.

7000 liter vatten. Tre kilo kemikalier. Tre kilo råvara. Det är resurserna – plus mänskligt arbete – som krävs för att producera en konventionell T-shirt av bomull. Mot bakgrund av sådana siffror känns det verkligen angeläget att uttjänta kläder lämnas in för återanvändning. Till second hand-butiker eller textilåtervinning. Så när Sveriges Radio rapporterar att exporten av begagnade kläder ökar från Norden är det en god nyhet. De miljömässiga kostnaderna för denna export till länder i Östeuropa, Afrika och Asien är nämligen minimal jämfört med den påverkan som nyproduktion innebär. Och exporten förefaller inte slå ut den inhemska textilproduktionen i andra länder, utan främjar snarare möjligheten till överlevnad för människor.

Fast det ska också sägas att ”slit och släng och exportera” knappast är en hållbar framtidsväg. Att dra ned på klädkonsumtionen i Sverige och andra rika länder är nödvändigt för en vettig resurshushållning. Ja, budskapet till konsumenten borde vara: Köp kläder av hög kvalitet, av ekologisk och Fairtrade-märkt råvara när det går, vårda kläderna väl och lämna dem till återanvändning när de tjänat ut.

ReTuna återbruksgalleria

ReTuna återbruksgalleria

ReTuna är Sveriges – och kanske världens – första kombinerade shoppinggalleria och återvinningscentral.

En del tar flyget för shoppinghelger i London och andra europeiska metropoler. Men det är i Eskilstuna som Sveriges – och kanske världens – första kombinerade shoppinggalleria och återvinningscentral är belägen. ReTuna är fylld med butiker som ger förbrukade saker nytt liv genom att reparera, fixa till, omvandla och förädla dem och sälja dem vidare. Jag har inte besökt återbruksgallerian, men skulle gärna ta tåget dit någon lördag. ReTuna tar även emot studiebesök och konferensgäster. Ett tips för skolklasser och personalgrupper som vill göra något annorlunda på tågavstånd och inspireras till mer hållbar konsumtion.

 

Loppis ännu poppis

Det är ett bra tag sedan second hand och vintage började bli inne. Utan att vara särskilt insatt i frågan trodde jag faktiskt att trenden nått sin topp för några år sedan och skulle tappa i styrka. Oturligt tänkte jag, eftersom fortsatt bruk av begagnade produkter är bra ur miljösynpunkt. Och det är ju dessutom ekonomiskt fördelaktigt. Klok och rolig resurshushållning helt enkelt.

Den senaste tiden har jag dock slagits av att begagnat fortfarande verkar hett, i alla fall i Uppsala. Sedan drygt ett år tillbaka finns klädbytesbutiken Swappis i Forumgallerian. Swappis klädbyteskoncept innebär att kunden lämnar in kläder och så samlar bytespoäng och får handla för halva priset i butiken. I Gränby, vid Willy:s på Råbyvägen 97, har vi dessutom nyöppnade och innovativa Loppis Poppis, ett båsloppis där den som vill sälja begagnade saker kan öppna en liten butik i butiken eller överlåta allt till företagets totaltjänst.

Lägg därtill den spännande elektroniska gatuloppisen Shpock. Med hjälp av en app kan man köpa och sälja begagnade prylar i sitt närområde. Smart och smidigt! Hållbara handlingar har dessutom nyligen uppmärksammat Simplet, en annan nytänkande totaltjänst för försäljning av begagnade saker.

De tjänster som nämns ovan är givetvis inte gratis. Kostnaden för förmedling av begagnade prylar varierar och behöver självklart vägas in – och jämföras med andra möjliga kanaler – om/när man vill sälja prylar efter en rensning i källare eller garderober.

En sak är dock säker. Begagnattrenden har inte blåst över. Loppis är ännu poppis. Och idag finns det fler vägar mellan säljare och köpare än någonsin.

Smyckat återbruk

Det är trist när favoritporslinet slinter i näven under diskningen och går sönder. I detta fall var det en Spisa Ribb-assiett (design Stig Lindberg, Gustavsberg) som splittrades i fyra delar. Assietten blev förvisso drygt 60 år, men den kunde ha fått vara med många år till om jag inte klantat till det.

Trasig Spisa ribb-assiett

Trasig Spisa ribb-assiett.

Vad gör man med en trasig porslinsklenod? Limmar ihop den? Ja, det kan ju vara en möjlighet om ett snyggt resultat är inom räckhåll. I detta fall kändes det inte som en bra lösning. Jag tog istället kontakt med KILA Design som gärna kunde tänka sig att ta emot resterna av assietten. Kanske är skärvorna nu på väg att bli armringar, örhängen, ringar, broscher, manschettknappar eller något annat kreativt vackert!? En kul affärsidé och ett smyckat återbruk som det känns roligt att stödja med ett bidrag mitt i porslinssorgen.

Spisa Ribb ring

Spisa Ribb-ring skapad av KILA Design. Bilden är hämtad från KILA Designs hemsida. Fotograf Daniel Andersson.

Smoothie istället för slöseri

En övermogen banan. Några deciliter naturell eko-yoghurt och lite kvarg med kort datum. Ett par nävar blåbär och ett gäng myntablad ur frysen. En matsked vetekli och ett par teskedar chiafrön. Mixat till smoothie i kanna, serverad i glas. Förvarad till mellanmålsdags täckt av Bee’s Wrap. Så enkelt, aptitretande och nyttigt kan det vara att minska på både matsvinn och onödigt plastslöseri i hushållet.

Smoothie

Smoothie istället för slöseri.

 

Så räddar du helgmaten

Julhelgen är över och i många hem finns det gott om matrester kvar från högtiden. Därför vill jag puffa för de resttips SVT:s Plus och Go’kväll har samlat under rubriken ”Så räddar du maten”. Matlagningsinspiration finns även i Go’kvälls receptsamling #Restfest. Och den vetgirige uppskattar kanske Plus artiklar om matsvinn.

Med önskan om en god och hållbar fortsättning på helgerna!