Nio ton måste bli ett

Varning för lågt flygande flygplan

Transporter är ett av de områden där livsstilsförändringar kan göra stor skillnad för klimatet. Symbolen ”Varning för lågt flygande flygplan” är hämtad från http://www.vägmärken.se.

Genomsnittssvenskens växthusgasutsläpp motsvarar cirka nio ton koldioxid per år. Av dessa kommer ungefär två ton från transporter och två ton från maten. Övriga utsläpp kommer från boende och samhällsgemensamma verksamheter. Siffrorna kommer från Mistra-forskningsprojektet Klimatomställning Göteborg 2.0. Detta projekt visar också att växthusgasutsläppen från bostäder och samhällsgemensamma aktiviteter kan minskas genom tekniska innovationer, men att det krävs livsstilsförändringar hos oss konsumenter för att komma åt utsläppen från transporter och mat.

Dessa livsstilsförändringar behöver inte vara så svåra att åstadkomma. En bra start är att halvera antalet semesterresor med flyg inom de närmaste åren. Det faktum att en flygresa tur och retur till Thailand genererar lika mycket växthusgasutsläpp som all mat du äter under två års tid är väl motivation nog!? Rekommenderar för övrigt Sveriges Radios Vetandets världs avsnitt Priset för Thailandsresan som tar upp detta tema. Att i vardagen välja apostlahästarna, cykeln, bussen eller spårbundna transporter framför bilen är en annan enkel åtgärd. Visste du till exempel att (bil)transporten av mat från livsmedelsbutiken till hushållet utgör en inte försumbar del av matens klimatpåverkan!?

Vad gäller maten så är en ökad andel vegetariska livsmedel på tallriken en god start. Byt ut biffen några dagar i veckan och/eller låt biffen vara lite mindre. Baljväxter är en utmärkt proteinkälla. Om du ändå äter kött, minska då mängden kött från idisslare till förmån för andra köttslag. Naturbeteskött och kött från ekologisk produktion gynnar dessutom biologisk mångfald och håller kulturlandskapet öppet. Ät mindre men bättre kött helt enkelt. För dig som vill veta mer om hur du kan göra kloka köttval rekommenderas WWF:s Köttguiden.

Rädda nattågen

Denna vår är det stor risk att det sista reguljära nattåget gick till Jämtland. SJ har beslutat sig för att det är olönsamt med nattåg till och från Jämtland. Snart ska också Norrlandstrafiken utvärderas av Trafikverket. Kanske står vi då helt utan nattågsförbindelser till norra Sverige”.

Citatet ovan är hämtat från Svenska Turistföreningens (STF) upprop för att rädda nattågen. Och det är lätt att hålla med STF när de säger att nattåg borde ha en framtid, att de är miljösmarta, tidseffektiva och jobbskapande. Tänk om SJ – och inte minst det statliga bolagets ägare (alltså staten = den sittande rödgröna regeringen) – kunde fatta det!

Jag har skrivit under STFs upprop. Gör det du också!

Rädda nattågen

Nattåg har en framtid, rädda dem!

Ps. I sommar tar jag och Ida nattåget tur och retur Uppsala – Kiruna/Boden, för att vandra  längs Kungsleden mellan Nikkaluokta och Saltoluokta.

Nu är MOSe såld

Ibland går besluts- och förändringsprocesser snabbare och smidigare än vad jag vågat hoppas på. För bara några månader sedan trodde jag att det skulle ta tid innan mitt hushåll var moget för ett liv utan bilägande. Men nu är vi där, för idag sålde vi MOSe. Lite vemodigt eftersom vi har gjort många trevliga resor med vår Renault Clio. Samtidigt en stor frihetskänsla. Ekonomiskt fördelaktigt blir det också framöver, eftersom bilägande är en av de sämsta affärer hushållet kan ägna sig åt. Fast inte minst känns det bra ur miljösynpunkt. Från och med nu blir det lånebil, hyrbil eller bilpool – men bara när vi verkligen behöver använda bil. Annars cyklar vi eller nyttjar kollektivtrafiken.

Renault Clio

Nu är MOSe, vår Renault Clio, såld.

Bilen 2016

Enligt Naturvårdsverket kommer cirka en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser – cirka 20 miljoner ton koldioxid – från transporter. Av dessa står personbilar för nästan 11 miljoner ton. Flyget är dock det trafikslag som har allra störst energianvändning och klimatpåverkan per personkilometer. Buss och rälsbunden trafik som tunnelbana och tåg är de mest miljövänliga transportalternativen.

Diagram energianvändning och klimatpåverkan

Diagram över energianvändning och klimatpåverkan per personkilometer.     Källa: Trafikverket.

Jag har aviserat 2016 som ett handlingens år. Vilka konkreta åtgärder kommer det att innebära för mina och min frus resor och de transporter vårt hushålls konsumtion ger upphov till?

Vi flyger i princip aldrig, och kan med andra ord inte minska vår klimatpåverkan på just den punkten. Däremot äger vi en bil och skulle kunna se över vårt sätt att använda den. Sedan tidigare har vi för vana att ställa av bilen i perioder, vilket vi ska fortsätta med under detta år. Det nya året har medfört nya vardagsuppgifter för oss båda, och inte minst i min frus fall skulle bilen kunna vara en bekväm pendlingslösning. Här är vi dock klara över att det är tåg och buss som gäller i vardagen. Och när årets semesterresor ska planeras blir utgångspunkten också tåg och buss i första hand.

Men det finns faktiskt fler saker som vårt hushåll kan göra för att minska klimatpåverkan från transporter. En sådan sak är att bli ännu bättre på att prioritera frukt och grönsaker som är i säsong. Närodlat och närproducerat kan också vara bra, men det är dock inte alltid givet att korta transporter ger lägre växthusgasutsläpp per liter/kilo livsmedel än vad längre transporter gör. En dåligt fylld lastbil som åker runt i Uppland kan vara en större miljöbov än en välfylld transport från Sydeuropa. Som konsumenter kan vi dock minska vår klimatpåverkan genom att endast undantagsvis ta bilen till stormarknaden.

De gånger vi ändå använder bilen ska vi bli bättre på EcoDriving. Bättre planerad körning och mer motorbroms, generellt lägre varvtal, mjukare accelerationer och lägre topphastighet är några av åtgärderna som kan minska bränsleförbrukningen med 10-20 procent.

Slutligen har vi frågan om själva bilägandet eller bilberoendet om man så vill. Tillsvidare har vi kvar vår Renault Clio, men vi för samtal om vi ska vara utan bil alternativt satsa på en elbil eller riktigt soppasnål hybrid. Vi behöver dock avvakta med ett definitivt beslut, både av ekonomiska och praktiska skäl. Men vi är i ”process” och kanske blir 2016 året då vi på allvar tar ut kursen mot att bli mer eller mindre fossilfria på bilsidan. Min ambition är att vi ska vara där senast 2020.

 

 

Miljonsatsning på elbilar och elbussar

Idag berättar SvD att regeringen satsar 380 miljoner på elbilar och elbussar, och att den så kallade supermiljöbilspremien får en utökad budget i år och nästa år. Det senare är ett viktigt besked eftersom premien varit kraftigt underfinansierad, vilket skapat en oturlig osäkerhet kring subventionen hos företag och konsumenter. Den tidigare underfinansieringen har lett till att både den tidigare Alliansregeringen och den nuvarande rödgröna regeringen tvingats låna medel från nästkommande års budget för att trygga premien. Ett lappande och lagande som nu förhoppningsvis är över.

På samma gång aviserar regeringen att systemet med supermiljöbilspremien kommer att bytas mot ett mer långsiktigt bonus malus-system som införs den 1 januari 2017. Ett bonus malus-system innebär att nya bilar som orsakar relativt små koldioxidutsläpp subventioneras, medan bilar med höga utsläpp straffbeskattas. Hållbara handlingar gör tummen upp för utvecklingsriktningen och har redan tidigare uppmärksammat möjligheterna med ett sådant system i ett inlägg med rubriken Bonus malus pronto.

Overshoot Day

Det finns saker som tvingar den sommarledige bloggaren ur hängmattan. Idag, den 13 augusti, inträffar nämligen Overshoot Day. Denna dag uppmärksammas eftersom vi människor nu har gjort av med hela det här årets ekologiska budget. Overshoot Day infaller i år dessutom tidigare än någonsin, redan efter bara sju och en halv månad. Resterande delen av året kommer vi att leva på ekologisk krita. En fullständigt ohållbar skuldsättning, där den största boven i dramat är våra koldioxidutsläpp som står för drygt hälften av det ekologiska fotavtrycket.

Overshoot Day WWF

Overshoot Day den 13 augusti 2015. Bilden är hämtad från WWF:s hemsida.

WWF:s hemsida kan den som vill läsa mer om Overshoot Day och ekologiska fotavtryck. Och på WWF:s sida om Earth Hour är det även möjligt att fördjupa sig i de fyra B:n – Bilen, Biffen, Bostaden och Börsen – där din och min privatkonsumtion kan göra stor skillnad för planetens och människors framtid. För våra transporter, vår mat, våra byggnader och inriktningen på vårt sparande orsakar enorma koldioxidutsläpp och bidrar så starkt till den ekologiska skuld som Overshoot Day vill uppmärksamma.