Inläggningar i och utanför boxen

Inläggning är en utmärkt metod för att konservera och förädla livsmedel. De senaste veckorna har vi lagt in finfina gurkor som vi fått av vänner och rikligt med rödbetor från egna kolonilotten. Gurkorna hamnade i en ättikslag (ättiksprit, strösocker, vatten och salt) kryddad med gul lök, dillkronor, senapsfrö och korianderfrö. Rödbetslagen smaksatte vi på klassiskt vis med kryddnejlikor.

Kanske kan en bild av några av våra vackra gurkburkar inspirera andra att konservera och förädla skördetidens godsaker!? Recept på inläggningar finns bara en googling bort. Var alltid noga med ättikslagens dimensioner av ättiksprit, socker och vatten för bästa hållbarhet, men våga gärna tänka utanför boxen vad gäller kryddningen. Lite korianderfrö till gurkorna är till exempel en riktig höjdare.

Inlagd gurka

Inlagd gurka, kryddad med gul lök, dillkronor, senapsfrö och korianderfrö.

Annonser

Frukt söker plockare

Fruktförmedlingen och Fruktkartan är två sajter där man kan publicera och söka annonser om frukt som söker plockare. Sajterna är en guldgruva – eller snarare fruktträdgård – för den som saknar egna träd. De är dessutom utmärkta initiativ för att ta hand om fina råvaror som annars bara står och förfars på allmänningar, i parker och privata trädgårdar. En möjlighet till äkta resurshushållning – bra för hälsan, hushållsekonomin och miljön.

Vägvisare till fruktträdgården

Vägvisare till fruktträdgården. Skylten visar vägen till en gammal fruktträdgård med äpple- och päronträd som fram till år 1970 tillhörde Röbo tegelbruk i norra Uppsala. I dag äger kommunen marken och allmänheten är välkommen att plocka frukt från träden. När jag var där igår fanns det dock inte så mycket frukt att få. Det gäller att hålla sig framme i tid…

Några lite mer analoga tips med samma potential är att kolla efter utställda korgar och kassar med frukt på villagator och hos koloniträdgårdsföreningar. Det går också att kontakta de senare för att förhöra sig om kolonister som möjligen behöver hjälp att bli av med överskott på frukt och bär. Eller sätt upp en ”kontaktannons” på villa- och koloniträdgårdsföreningars anslagstavlor, med erbjudande om hjälp med skörden.

 

Augustis ängamat

Som barn var jag inte helt förtjust i den redda soppan ängamat. Jag vet inte om det var skolbespisningens version eller något helfabrikat som grundlade aversionen. I vuxen ålder har jag hur som helst aldrig tillagat just denna soppa i mitt kök. Men jag vill ju inte vara sämre än att jag kan ge en maträtt en förnyad chans. Så augustis nya vegetariska maträtt är – för mig alltså lite oväntat – just ängamat.

Ängamat är en redd sommar- eller skördesoppa som normalt innehåller morötter, blomkål, sockerärter och garneras med hackad persilja. Recept på soppan skiljer sig dock åt en del och jag skulle vilja påstå att ängamat kan vara lite av vegetarisk pyttipanna, fast i soppform då. En soppa byggd på principen ”man tager vad man haver”, i alla fall i vårt kök. I den ängamatssoppa som vi lagat under augusti månad har innehållet styrts av skörden på vår kolonilott. En riktig soppa i säsong med morötter, palsternacka, potatis och bondbönor. Kanske inte så mild i smaken som ängamat brukar vara, men det ser jag bara som en smaklig fördel.

Ängamat

Ängamat,  i en ”man tager vad man haver”-version.

Ängamat

Ingredienser (4 portioner)
300 g morot
150 g potatis
100 g palsternacka
20 baljor bondbönor
4 st salladslökar
7 dl vatten
1 buljongtärning eller motsvarande buljongpulver
4 dl mjölk
1 dl grädde
3 msk vetemjöl
1 tsk salt
Vit- eller svartpeppar
Rikligt med bladpersilja

Gör så här
Skala morot, potatis och palsternacka. Slanta morot och palsternacka, 
skär potatisen i kuber. Sprita bondbönorna, det vill säga ta ut bönorna 
ur baljorna. Skala och finhacka salladslöken, använd både lök och blast. 
Ansa bladpersiljan och finhacka den. Spara några persiljeblad hela till 
garnering.

Lägg bondbönorna i en kastrull och täck dem med vatten. Tillsätt lite
salt och koka upp. Låt sjuda försiktigt i 2-3 minuter. Häll av kok-
vattnet och kyl bönorna med kallvatten. Ta sedan bort det yttre skalet 
på bönorna. Det är den inre bönan som ska användas i soppan.

Koka upp vatten i en vattenkokare. Lägg kuberna av morot, potatis och 
palsternacka i en kastrull och häll det kokande vattnet över. Tillsätt
salt. Koka grönsakerna knappt mjuka. Lägg i salladslöken efter några 
minuter och tillsätt buljong.

Sila av buljongen när grönsakerna nästan är mjuka. Ställ grönsakerna åt
sidan en stund. Häll tillbaka buljongen i kastrullen och tillsätt resten 
av mjölken och grädden. Låt koka upp.  

Gör en redning av 1 dl av mjölken och vetemjölet. Ta kastrullen från
plattan och tillsätt redningen i en fin stråle under vispning. Koka upp
och låt sjuda i 2-3 minuter. Tillsätt den hackade bladpersiljan. Smaka
av med salt och nymald peppar. 

Lägg tillbaka grönsakerna - även bondbönorna - i soppan. Koka upp, men 
låt inte soppan koka någon längre stund utan bara så att grönsakerna
blir heta igen. Servera omgående. 

Garnera med några hela persiljeblad. Servera gärna ett färskt bröd och 
hårdost som tillbehör.

Låt grönsaksskörden jäsa

I två tidigare inlägg har jag uppmärksammat de många fördelarna med fermentering och hur man gör när man mjölksyrajäser grönsaker. Så här i sensommartid är metoden högaktuellt igen, för nu gäller det att ta till vara på alla skördemogna grönsaker på vår kolonilott. Men man behöver inte ha egen täppa för att fermentera. Det går givetvis lika bra att mjölksyra ekologiska grönsaker från närmaste livsmedelsbutik.

Fermentering, ett mathantverk

Fermentering, ett fysiskt mathantverk.


Orangerött riv

Orangerött riv, vackert och aptitretande redan innan jäsningsprocessen har börjat.

Härom kvällen revs det ett par kilo morötter och rödbetor i vårt kök. När rivet saltats, knådats och stoppats på burk, återstod att hälla vassla och saltvatten i burkarna. Det blev fyra stora burkar orangerött riv totalt. Ett väldigt enkelt och roligt sätt att förädla och konservera grönsaksskörden. Att mjölksyrade grönsaker dessutom är nyttig, prisvärd och miljösmart mat gör inte saken sämre.

Dags för jäsning

Dags för jäsning, denna gång under diskhon.

I ett litet hushåll är det ibland svårt att hitta lämplig förvaringsplats för burkar med fermenterade grönsaker och olika inläggningar, för marmelad, sylt och mos med mera. Ja, ur förvaringssynpunkt är augusti, september och oktober en tuff tid för koloniodlare som bor på 60 kvm utan vettig matkällare och bara har tre frysfack i köket. Det krävs en del kreativitet och logistik för att få ihop det. Just nu står de fyra burkarna med orangerött riv och jäser under diskhon…

Pesto på morotsblast

Nu har vi börjat skörda späda morötter, rödbetor och palsternackor på vår kolonilott. Morotsblasten är också fortsatt fin och härom dagen lagade jag hemgjord pesto av den. En riktig höjdare med djup och nötig smak om jag får säga det själv. Blast och solroskärnor gör dessutom peston billigare än originalet med basilika och pinjenötter.

Pesto på gång

En dubbel sats pesto på gång. Rostade solroskärnor, riven parmesanost och hackad morotsblast i väntan på mixerstaven.

Pesto på morotsblast

Pesto på morotsblast.

Pesto på morotsblast

Ingredienser (cirka 4 portioner)
2 dl grovhackade blad av morotsblast
1 dl solroskärnor
1 dl finriven parmesanost
1 grovhackad vitlöksklyfta
1 dl olivolja
1/2 tsk flingsalt
Nymald svartpeppar

Gör så här
1. Dra bladen av morotsblasten och hacka dem grovt. Riv parmesanosten
fint på ett rivjärn. Grovhacka vitlöksklyftan. 

2. Torrosta solroskärnorna i en stekpanna på högsta värme. Skaka stek-
pannan med korta mellanrum. Solroskärnorna ska få färg men inte bli 
brända. 

3. Lägg den hackade morotsblasten, de rostade solroskärnorna, den rivna
parmesanosten, den grovhackade vitlöksklyftan, olivoljan och flingsaltet 
i en matberedare. Mixa till önskad pestokonsistens. Smaka av med mer 
flingsalt och nymald svartpeppar. Peston kan även mixas med hjälp av
en stavmixer. 

4. Servera peston till pasta, som ett av tillbehören på ett bord med 
smårätter eller varför inte till grillade eller ugnsrostade primörer!? 
Det senare gjorde vi och det var utsökt gott!

Julis soppa på rostade tomater och kikärter

Gazpacho har varit en sommarfavorit i vårt hushåll under många år. Denna härliga och svalkande grönsakssoppa från Spanien tröttnar vi inte på i första taget, men i år kände vi ändå att hushållets utbud av sommarsoppor behövde breddas. Så nu har vi bland annat provat på att laga en läcker och lättlagad soppa med rostade tomater och kikärter. Att soppan dessutom är i säsong – med mognande svenska tomater – är givetvis en bonus!

Receptet – något modifierat – är hämtat från bloggen/boken Green Kitchen Stories av David Frenkiel och Luise Vindahl.

Rostning av tomater, kikärtor och annat till soppan

Tomater, kikärter och annat till soppan redo för rostning.

Soppa med rostade tomater och kikärtor

Soppa med rostade tomater och kikärter, serverad med en klick grekisk yoghurt, färsk oregano, hela rostade kikärter och grillad focaccia.

Soppa på rostade tomater och kikärter

Ingredienser (fyra små portioner)
1 kg tomater
450 g (6 dl) kokta kikärter 
1 msk torkad oregano eller bladen från 5-6 färska kvistar
1 tsk paprikapulver
6 vitlöksklyftor
2 msk olivolja
Lite flytande honung
2 tsk havssalt
Svartpeppar

Garnering
Rostade kikärter (tas av kikärterna ovan)
Grekisk yoghurt
Färska oreganoblad

Gör så här
1. Värm ugnen till 200°. Klä en långpanna med bakplåtspapper.

2. Halvera tomaterna. Skala vitlöksklyftorna och krossa dem med kniv-
bladet.

3. Lägg tomathalvor, kikärter, oregano (torkad eller färsk), paprika-
pulver och vitlöksklyftor i långpannan. Ringla olivolja och lite flyt-
ande honung, samt smula havssalt, över. 

4. Sätt in långpannan mitt i ugnen och rosta i 50-60 minuter, till dess
tomaterna bubblar och har fått fin färg. 

5. Ta ut långpannan ur ugnen. Ta undan några kikärter per portion till 
garnering, och skrapa ner resten av ingredienserna i en mixer eller mat-
beredare. Mixa slätt. 

6. Tillsätt vatten till önskad konsistens. Smaka av med salt och nymald 
svartpeppar.  

7. Servera soppan ljummen, avsvalnad eller kall i skålar eller glas, med 
en klick grekisk yoghurt, färska oreganoblad och några rostade kikärter. 
Focaccia eller ett surdegsbröd passar utmärkt till soppan.

 

 

Junis tabbouleh

Under 2015 har mitt hushåll som ambition att laga (minst) en ny vegetarisk maträtt varje månad. För det finns många skäl att öka andelen vegetarisk mat på tallriken. Grön mat är god, nyttig, billig och klimatsmart, och ur djuretisk synpunkt är det också klokt att vara sparsam med köttkonsumtionen. De nya vegetariska rätter vi provar på ska helst fungera som storkok i vardagen, bygga på ekologiska råvaror och vara någorlunda säsongsanpassade. Hittills i år har det blivit allt från blomkålssoppa till hemlagad falafel. Så här i slutet av juni konstaterar jag dock att sommartid är salladstid.

Tabbouleh – en bulgursallad med tomat, gurka och färska kryddor – har redan börjat bli en ny favorit i vårt sommarkök. En snabblagad och nyttig sallad som är god och fräsch till så mycket. Att äta som den är med ett nybakat bröd till. Som tillbehör till grillat kött eller grillad fisk. Som förstärkning av en fransk omelett eller italiensk frittata. Eller som en av flera smårätter på bordet.

Tabbouleh vinner på att stå och dra ett tag i kylskåp innan servering. Ja, om råvarorna är fina så är bulgursalladen bättre dagen – till och med dagarna – efter tillagning. Glöm dock inte att ställa fram den kylskåpskalla salladen en stund före måltiden, eftersom nedkylda grönsaker inte smakar så mycket. Om man gör en stor laddning tabbouleh så har man alltså ett härligt måltidstillbehör för flera dagar framöver. Tänk dock på att bladpersilja kan vara dyrt att köpa i små förpackningar. Satsa på egenodlat eller rejäla knippen eller lösvikt istället, för det går åt mycket av varan i denna sallad.

Tabbouleh

Tabbouleh – en lättlagad och sommarfräsch bulgursallad.

Tabbouleh

Ingredienser (4 portioner)
2 dl bulgur
1 krm salt
4-5 tomater
0,5 gurka
2-3 vår- eller salladslökar
3-4 dl färsk bladpersilja
1 kruka färsk mynta

Dressing
1 dl olivolja
2 citroner (ca 4 msk citronsaft)
1-2 vitlöksklyftor
Salt
Svartpeppar

Gör så här
1. Koka bulgur enligt anvisningarna på förpackningen. Häll av eventuellt
kvarvarande vatten och låt svalna, eller skölj den färdigkokta bulguren 
i kallt vatten i ett durkslag och låt sedan rinna av ordentligt.

2. Skölj och tärna tomat och gurka. Skölj och strimla löken. Skölj och
hacka bladpersilja och mynta. Det är enkelt att "hacka" kryddgrönt genom
fylla ett glas med blad och sedan klippa sönder dem.

3. Blanda bulguren, tomater, gurka och kryddgrönt.

4. Gör en dressing av olivolja, färskpressad citronsaft och pressad 
vitlök. Smaka av dressingen med salt och nymalen svartpeppar.

5. Häll dressingen över salladen och blanda väl.

 

 

Sallad på gallrade rotsaker

I helgen gallrade vi i pallkragarna på vår kolonilott. De morötter, rödbetor och palsternackor som åkte upp var så små att de inte riktigt kvalar in som primörer. Däremot nyttjade vi en del av de späda bladen från morötter och rödbetor. För varför bara kassera det som faktiskt är både gott och nyttigt att äta!?

Blast från rödbetor och morötter.

Blast från rödbetor och morötter.

Primörer på gång

Primörer på gång.

Morotsblast är inte giftigt som en del tror utan går utmärkt att använda i köket. Morotens flikiga blad är riktigt smakrika och väldigt dekorativa, och jag har hört att blasten faktiskt ska vara minst lika näringsrik som själva roten. Rödbetsblast påminner en hel del om mangold både till utseende och smak, och bladen innehåller näringsämnen som kalcium och magnesium.

Blast från rödbetor är dock mycket nitratrika och i för höga doser kan det leda till magbesvär. Barn under ett år ska inte serveras rödbetsblast över huvud taget eftersom de är särskilt känsliga för höga nitrathalter. Lagom är nog bäst även för vuxna. Ja, med tanke på att gröna blad är något hårdsmälta så bör man väl inte överdriva.

Vi använde blasten från morötter och rödbetor till en sallad som serverades som tillbehör till en fransk omelett med parmesanost. Späda blad från morötter och rödbetor kan dock användas till mycket annat i köket. Efter en snabb googling blir jag sugen på att testa pesto på morotsblast. Och rödbetsblad kan ersätta mangold i en mängd recept. Ett enkelt sätt att ta vara på ännu mer av det vi odlar och leva lite mer säsongsanpassat.

 

Rabarber, rabarber, rabarber

Rheum rhabarbarum är en av vårens och försommarens allra finaste läckerheter. De senaste veckorna har nämnda godsak bokstavligen lagt rabarber på vårt kök. Vi har lagat rabarberkräm, rabarberkompott, olika rabarberkakor, rabarberpaj, rabarberchutney och flera sorters rabarbermarmelad. Om det inte vore för oxalsyran i rabarbern skulle vi nog lagat och ätit ännu mer. Vi har dock skördat och fryst in ett antal liter för höstens och vinterns behov. Men fryst och tinad rabarber är inte lika delikat som späda, nyskördade bladskaft och användningsområdet lite smalare. Ja, höst och vinter blir det mest kräm och marmelad av rabarbern här hemma.

Rabarberkaka och rabarbermarmelad

Rabarberkaka och rabarbermarmelad.

Den rabarber vi använder kommer från egen kolonilott eller andras odlingar. Vi har omtänksamma kolonivänner som förser oss med det vi inte odlat fram själva. I vårt bostadsområde och på koloniområdet kan man dock konstatera att många rabarberplantor faktiskt aldrig skördas. Att låta rabarbern bli buskigt stor och gå i blom är verkligen ett resursslöseri. På samma gång säljer ICA-butiken i vår stadsdel rabarber för 28.90 kr/kg…

Om du gillar rabarber och rabarberprodukter kan jag för övrigt tipsa om AlterHedens Rabarberi & Gårdsbutik.

Mars linsgryta med kokosmjölk

Mars månads vegetariska vardagsnykomling är en välsmakande och lättlagad linsgryta med kokosmjölk. Receptet kommer från en av handledarna på den VFU (förkortning för verksamhetsförlagd utbildning) jag gör just nu, men jag har gjort några smärre tillägg och justeringar. Den prisvärda linsgrytan passar fint för storkok och till matlådor, men smakerna är långt ifrån vardagsgrå. Ja, grytan kan med framgång ställas fram på middagsbordet när man har gäster under sitt tak. I fredags kväll åt vi linsgrytan med basmatiris, mango chutney, grekisk yoghurt och nybakade naanbröd. Utmärkt gott!

Linsgryta med kokosmjölk och naanbröd

Linsgryta med kokosmjölk och naanbröd.

Linsgryta med kokosmjölk (ca 2 portioner)

Ingredienser
1/2 gul lök
1 vitlöksklyfta
1 morot
1 tsk riven ingefära
1/2 msk rapsolja
1 tsk curry
1 tsk mald spiskummin
1 krm mald koriander
1 krm mald kanel
1 msk soja
2 dl krossade tomater
1/2 tomatpuré
1 dl vatten
1 dl kokosmjölk
1/2 tärning grönsaksbuljong
3/4 dl gröna linser
Salt och peppar att smaka av med

Gör så här
Blötlägg de gröna linserna enligt anvisningarna på paketet. Tänk på att
detta moment kan behöva viss framförhållning. 

Skala och hacka gul lök och vitlök. Skala och skär moroten i tärningar, 
och riv ingefäran grovt.

Fräs gul lök, vitlök, morot och ingefära i olja i en kastrull. Tillsätt 
kryddorna och sojan och låt dem fräsa med en stund. Häll i tomater, 
tomatpuré, vatten, kokosmjölk, buljongtärning och linser. Rör om. Låt 
koka upp och småkoka under lock i cirka 30 minuter. 

Späd eventuellt med vatten om grytan blir för torr. Smaka av med salt 
och peppar.

Servera med ris, chutney, tjock yoghurt, ytterligare någon grönsak samt
naanbröd. Grytan kan varieras genom att de gröna linserna byts ut mot 
röda eller svarta dito.