Earth Hour bortglömt i Uppsala!?

Idag firar Earth Hour, världens största miljömanifestation, 10-årsjubiléum. Mellan kl. 20.30 och 21.30 sker en mängd klimataktiviteter bara i Sverige och många kända byggnader släcks ner som en viktig symbolhandling. I år förväntas uppslutningen dessutom slå rekord med 178 deltagande länder.

Vad gör då jag och mitt hushåll i kväll? Planerna är inte spikade. Funderade på en stadspromenad i mörkret under stjärnorna, men det ser ut att bli mulet och nederbörd. Därför gick jag in på ett antal lokala hemsidor nu på morgonen, för att läsa om vilka aktiviteter jag skulle kunna ansluta till. Tyvärr blev jag både förvånad och besviken.

Earth Hour 2016

Earth Hour 2016, den 19 mars kl. 20.30-21.30.

På Uppsala kommuns hemsida hittar jag inget om årets Earth Hour, vilket är märkligt för en kommun som utsågs till Sveriges bästa klimatkommun så sent som 2013. På Svenska kyrkan i Uppsalas hemsida och i pastoratets veckobrev och veckoprogram ekar det lika tomt. Naturskyddsföreningens lokala krets har inte något att berätta. Och kanske allra värst. Klimataktion Uppsala gör inte heller något under Earth Hour av deras hemsida att döma.

Det känns märkligt och nedslående. Vart tog det uthålliga lokala engagemanget vägen? Och om det trots allt sker aktiviteter i Uppsala i kväll, varför är kommunen och det lokala föreningslivet så dåliga på att kommunicera det!?

Våra segrar 2015

Hans Rosling, professor i internationell hälsa vid Karolinska institutet, brukar säga ”I’m not an optimist. I’m a very serious possibilist”. En realistisk inställning till sakernas tillstånd i världen som det är lätt att ställa sig bakom. För det är svårt att se odelat ljust och optimistiskt på jordens och mänsklighetens framtid. Samtidigt finns det många – ibland också oanade – möjligheter till förändringar i en mer hållbar riktning. Förra året skedde en rad små och stora ting på miljöområdet som är värda att uppmärksamma och fira. Naturskyddsföreningen har samlat några av förra årets framgångar under rubriken ”Våra segrar 2015”. Där återfinns allt från ett globalt klimatavtal till en ljusnande framtid för den vitryggiga hackspetten i Sverige. Läs, gläds och bli peppad till förnyade ansträngningar för en mer hållbar utveckling under 2016.

Ekofika hela veckan

Hösten är här och med den Miljövänliga Veckan, i år med temat ekofika. Jag dricker ekokaffe och ekote året om, men idag blev det hemgjord varm choklad vilket inte tillhör vanligheterna i min vardag. Chokladen gjorde jag på ekologisk och Fairtrade-märkt kakao, ekologisk havredryck och ekologiskt socker. Till drycken blev det en KRAV- och Fairtrademärkt banan. Vad består ditt ekofika av?

Varm choklad

Varm choklad gjord på ekologiska och Fairtrademärkta råvaror.

På Naturskyddsföreningens hemsida kan du fördjupa dig om ekofika, bland annat genom att läsa om fem skäl att välja ekologiskt kaffe och fem anledningar att byta till eko-bröd.

Ekofika under Miljövänliga Veckan

Den 26 september till 4 oktober är det dags för Miljövänliga Veckan, en kampanj Naturskyddsföreningen arrangerat årligen under vecka 40 sedan 1990. Miljövänliga Veckan utgör höjdpunkten i kampanjen Byt till eko, som handlar om skillnaden mellan ekologisk och oekologisk mat. I år står ekologiska fikastunder i fokus under veckan. Delta i kampanjen hemma, på jobbet, i skolan eller i föreningslivet. Naturskyddsföreningen har tagit fram ett fint kampanjmaterial för olika sammanhang, som kan användas för att lyfta fram fördelarna med ekologiska livsmedel.

Ekofika Naturskyddsföreningen

Ekofika under Miljövänliga Veckan. Bild: Naturskyddsföreningen.

Visste du att kaffe är en av världens mest besprutade grödor och att konventionell spannmålsodling påverkar naturen negativt på flera sätt!? Att byta till ekologiska livsmedel när du fikar gör stor skillnad för djur, natur och människor. Titta efter livsmedel som är KRAV-märkta eller som har EU:s logotyp för ekologisk produktion när du handlar inför fikastunden.

EU ekologiskt och KRAV

EU:s logotyp för ekologisk produktion och KRAV-märket.

Att fika eko är bra, men att fika både eko och reko är ännu bättre. Låt därför fikat under Miljövänliga Veckan även präglas av schyssta villkor för de människor som odlar och producerar livsmedel. Det gör du enkelt genom att använda produkter som är Fairtrade-märkta. Och det behöver inte vara krångligt, för det finns till exempel flera kaffe- och tesorter som är både KRAV-märkta och Fairtrade-märkta. Den 15 oktober är det för övrigt Fairtrade Challenge, ännu en möjlighet att fika sig till en bättre värld.

Fairtrade logo

Fairtrade-märket.

Det finns många goda skäl att välja ekologiskt framför oekologiskt. Naturskyddsföreningen har listat 6 anledningar att byta till ekologisk mat och tipsar även om 5 viktiga varor att byta till eko. Om du inte kan byta till ekologiskt över hela linjen på en gång så börja med en eller ett par produkter från föreningens lista. Eller starta med att göra just fikastunderna till ekologiska andrum i vardagen. Det är en hållbar början!

Boktips från/för feriefirare

För en blivande lärare är det viktigt att öva sig i alla delar av yrket. Så här på sommaren försöker jag därför bejaka tanken om en lång ferie, som kompensation för mer intensiva arbetsperioder under terminerna. Under de närmaste veckorna kommer jag även att vila från bloggandet, med förhoppning att vara tillbaka med nya inlägg någon gång i slutet av augusti eller början av september.

Vår tid är nu

Boktips: Vår tid är nu av Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson.

Så nu vill jag önska alla läsare och följare en fortsatt skön sommar. Och eftersom ferier för många innebär lite mer tid för läsning gör jag det med ett boktips.

Vår tid är nu av Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson står på min att-läsa-lista sedan en tid och jag tänker att denna bok kan vara ett bra komplement till sommarens mer skönlitterära läsutflykter. Lägg därtill att fortsatt förkovran är en viktig förutsättning för arbetet för en hållbar utveckling. Rekreation och fortbildning i ett med andra ord. Så här står det på bokens baksida:

”De globala utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka. Klimatförhandlingarna går på tomgång och uppgivenheten sprider sig. Pessimismen i sig är ett allvarligt hot mot klimatet. För det är möjligt att skapa ett fossilfritt samhälle och bromsa den globala uppvärmningen. Men vi måste agera nu.

I Vår tid är nu ger Svante Axelsson sin bild av hur övergången till ett hållbart samhälle kan se ut. Han vill med tio hoppfulla perspektiv visa att en omställning är lättare än vad de flesta tror, och att den inte hotar jobb och välfärd. Men vi människor, inklusive de flesta politiker, tycks vara mer rädda för en grundläggande samhällsförändring än för det klimatkaos vi håller på att orsaka.

Det finns mycket vi kan göra både som individer och på politisk nivå, inte minst i Sverige och EU. Det behövs föregångsländer som visar att de som först fasar ut de fossila bränslena också har den bästa välfärden. Sverige har unika förutsättningar att bli en sådan föregångare. Vår tid är nu!”

Klimatklapp

Hållbara handlingar har redan publicerat en lista med hållbara julklappstips. Naturskyddsföreningens Klimatklapp är ännu ett uppslag. En klimatklapp gör mottagaren glad samtidigt som givaren bidrar till att göra Naturskyddsföreningen starkare i sitt arbete för att skapa ett fossilfritt samhälle och bromsa den globala uppvärmningen. Glädje och framtidshopp i ett paket – kan det bli bättre till jul?!

Ekologisk odling under debatt

Ekologisk odling har debatterats livligt i olika medier de senaste dagarna. Det började med att Holger Kirschmann, Lars Bergström, Thomas Kätterer och Rune Andersson – samtliga forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) – publicerade en debattartikel på SvD:s Brännpunkt i söndags. Under rubriken Ekologisk odling leder till svält argumenterar de för att ”praktiskt taget alla populära föreställningar om ekologisk odling är felaktiga” och att en fullskalig övergång till ekologisk odling skulle medföra en ”katastrof för framtida livsmedelsförsörjning och innebär större belastning på miljön till en hög kostnad”. De anser även att stödet till ekologisk odling, på cirka 500 miljoner kronor årligen, istället borde satsas på att ytterligare miljöanpassa det konventionella jordbruket.

Kirschmann, Bergström, Kätterer och Andersson har dock inte stått oemotsagda. I DN-artikeln Kritik mot angrepp på ekologisk odling menar Maria Wivstad, föreståndare för SLU:s Centre for organic food and farming, att de fyra kollegorna framför en grov och felaktig förenkling när de hävdar att en fullskalig omställning till ekologiskt jordbruk skulle innebära en halvering av skörden. Wivstad påpekar dessutom att ekologiska grödor står sig väl i relation till konventionellt jordbruk globalt sett.

Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl och generalsekreterare Svante Axelsson hör också till dem som har bemött kritiken av ekologisk odling. Sandahl och Axelsson menar att de fyra forskarna representerar ett snävt och statiskt perspektiv på jordbruk, att de förbigår frågor som rör biologisk mångfald och att de missar de viktiga miljö- och hälsovinster som en minskad användning av konstgödsel och bekämpningsmedel faktiskt innebär. Läs, hör och se Sandahls och Axelssons inlägg här: Naturskyddsföreningen svarar på ekokritiken och Forskare får mothugg om ekologisk mat. Naturskyddsföreningen har även sammanställt ett Svar på tal om ekologiskt och svält.

Till den samlade bilden av denna debatt hör att professor Holger Kirchmann med flera tidigare har fått allvarlig kritik för sitt sätt att bedriva forskning och kommunicera forskningsresultat. De fyra männen bakom söndagens debattartikel tycks dock inte ha tagit intryck av kritiken. När DN intervjuar Lars Bergström hävdar han att de som förespråkar ekologisk odling blundar för fakta, är känslostyrda och därmed underförstått ovetenskapliga. Denna nedlåtande (för att inte säga patriarkala) debattstil ökar inte förtroendet för de ovedersägliga forskningsresultat som herrar Kirschmann, Bergström, Kätterer och Andersson åberopar. Frågan om en hållbar livsmedelsproduktion förtjänar en mer nyanserad och kultiverad diskussion än så.

 

Fullmatad sommar och maxad höst

Efter en fullmatad men samtidigt vilsam ledighet närmar sig vardagen igen. För sommaren har varit intensiv och tillbakalutad på en och samma gång, med en fruktbar mix av resor och hemmatid, umgänge och avskildhet, planerat program och ”ta-dagen-som-den kommer”.

Nu känns det dock skönt att komma tillbaka till många av de rutiner och sammanhang som hör terminerna till. Det är också dags för Hållbara handlingar att lämna trädan. Hösten ser ut att bli maxad och det finns även en hel del att lyfta fram och skriva om från sommaren som varit (och fortfarande är).

En puff för Naturskyddsföreningens kampanj om att klimatmaxa politiken får bli ett första inlägg:

De allmänna valen rycker allt närmare (14 september) och för den som vill bidra till en hållbara utveckling är rösthandlingen ett gyllene tillfälle att göra skillnad. Hållbara handlingar tar dock inte partipolitisk ställning och tänker alltså inte säga åt sina läsare hur de ska rösta. Kom dock ihåg att rösta och gör gärna ett så hållbart val som möjligt.

På Naturskyddsföreningens hemsida finns en guide för den som vill ha hjälp att miljörösta.

 

Allt du (inte) vill veta om plast

Igår släppte Naturskyddsföreningen rapporten Allt du (inte) vill veta om plast. Rapporten förefaller både intressant och balanserad, fast jag kan inte leverera någon regelrätt recension då jag endast hunnit skumma den åtta sidor långa sammanfattningen.

Naturskyddsföreningen står knappast för plastkramande, men är samtidigt inte så kategorisk att den hävdar att all plast ska rensas bort utan urskiljning. Klokt eftersom plast är ett praktiskt och bra material i många sammanhang. Fast det beror givetvis på vilken plast det handlar om. Därför är det lätt att stödja Naturskyddsföreningens krav på tydligare innehållsförteckningar för plaster och förbud mot en rad farliga ämnen – bland annat ftalater och bisfenoler – eller misstänkt farliga ämnen i olika plaster.

Som i så många fall gäller det alltså att inte kasta ut barnet med badvattnet. För att ta ett exempel. Plast har revolutionerat livsmedelsförvaringen och radikalt förbättrat möjligheterna till en god livsmedelshygien. Sedan är det en annan sak att en del – eller många – av de plaster som kommit att användas för detta ändamål innehåller ämnen som visat sig mindre lämpliga. Fast den senare risken ska givetvis vägas mot den förra. Man kan ju faktiskt fara väldigt illa av undermålig livsmedelsförvaring också.

Det gäller alltså att hålla två tankar i huvudet samtidigt, förmå se plastens fördelar på samma gång som kraven på plasten måste höjas och vissa ämnen i plaster förbjudas. Här tänker jag även på den plastbantning som pågår i många hushåll. Det är alldeles utmärkt att sluta köpa eller fasa ut plaster som innehåller farliga ämnen. I vissa fall får jag dock intrycket att det är all plast som ska bekämpas. En sådan onyanserad hållning kan bland annat leda till ett onödigt resursslöseri, där plast som redan är producerad inte kommer till användning utifrån beslut som kanske grundar sig mer på ryktesspridning om risker och känslomässiga reaktioner än på saklig information. Men visst, i de fall man är osäker på om ett material är säkert att använda är försiktighetsprincipen att bra alternativ.

För den som är i färd med att köpa plast ger Naturskyddsföreningen följande vägledning: Leta efter nya produkter tillverkade inom EU, eftersom lagstiftningen inom unionen är strängare än på andra håll. Nya plastprodukter är också oftast bättre än äldre då lagstiftningen skärpts på senare år. Om du vill orientera sig bland plastprodukterna där hemma kan jag rekommendera Wikipedias artikel om plastklassningskoder eller en användbar guide över plastsymboler och återvinningsmärken.

 

 

 

Våra EU-politiker och miljön

Ibland sägs det att rösthandlingen är den största miljöinsats en vanlig medborgare kan göra. Hållbara handlingar tar inte partipolitisk ställning men tycker det är livsviktigt med både demokrati och hållbar utveckling. Därför vill jag tipsa om Naturskyddsföreningens rapport om hur svenska EU-politiker har engagerat sig i miljöfrågor under den gångna mandatperioder. Jag har inte lusläst rapporten ännu, men hoppas få tillfälle att göra det före Europaparlamentsvalet den 25 maj.