Rabarbertider

Årets första rabarberskörd. Det blev en lyxig kaka av de späda stjälkarna. Och lite kräm så klart. 


På kolonilotten har det även hänt en hel del annat i helgen. Nu är det mesta satt och sått, utom bönor. Squashen och en del förkultiverade kryddor står hemma i vardagsrumsfönstren och längtar ut. Fast de får lugna sig lite till. 

Vårlökarna fortsätter dessutom att förgylla tillvaron för oss odlare. Fägring som väcker förundran! 

Sen eller tidig skörd


Idag kom förra årets jordärtskockor upp ur jorden på vår kolonilott. Om skörden är tidig eller sen kan diskuteras. En och en halv hink blev det hur som helst. De minsta knölarna åkte tillbaka i jorden för framtida skördar. Den närmaste tiden ska vi njuta av de lite större godsakerna. Mums! 

Våren gryr, potatisen gror

Våren gryr, även om de senaste dagarna har inneburit ett litet bakslag med nysnö och kyla. Här hemma har sättpotatisen börjat gro för fullt. Vi hoppas kunna sätta ut den på vår kolonilott under andra halvan av april, men tidpunkten är så klart lite väderberoende.

Sättpotatis

Sättpotatis som gror i äggkartong.

Vi har köpt en Gourmetlåda sättpotatis från Stubbetorp med de fyra sorterna Amandine, Cherie, Marine och Juliette. Med både tidiga sorter och sommarsorter har vi så smått börjat drömma om SOS (smör, ost och sill), fransk potatissallad och annat gott man kan använda närodlade knölar till.

Tomatskörd i höstrusket

Tomatskörd i höstrusket

Morgonens skörd. Nästan varje dag mognar en handfull tomater.

Höstrusk utanför lägenhetsfönstret. På fönsterbrädan i vardagsrummet står några fat med omogna tomater som plockades från plantorna på balkongen innan kylan slog till för ett tag sedan. I princip varje dag blir en handfull mogna att äta. Bjuder på morgonens skörd som en färgklick mitt i allt som börjar bli gulbruntgrått ljust nu.

Från jord till bord

Idag är det Tacksägelsedagen. I kyrkor runt om i Sverige tackar människor Gud för årets skörd, och på många håll är det även skördefester och skördeauktioner.

Oktoberdimma över Lärdomsstaden

Oktoberdimma över Lärdomsstaden på Tacksägelsedagens morgon.

I morse när Ida och jag gick ned till vår nya kolonilott på Tunabergarnas odlarförening låg dimman över Lärdomsstaden. Sedan början av hösten är vi med egen lott efter att ha delat jord och mödor med en vän under ett par år. Det är härligt och inspirerande med egen åkerplätt, där vi kan börja mer eller mindre från noll med planering och förberedelser inför nästa odlingssäsong. Fast det har också tagit en hel del tid och inneburit mycket slit de senaste helgerna. En bidragande orsak till det är att de förra kolonisterna lät lotten stå för fäfot sista året, med massor av ogräs och sorkbon som följd. Nu är dock det mesta av kolonilotten både uppritad och grävd, och vi har även hunnit plantera hallonbuskar, svartvinbärsbuskar och en hel del vårlökar av olika slag. Tre krusbärsbuskar har vi också, en som fanns kvar på lotten sedan tidigare och två som vi fick med från gamla täppan.

Höstaster och förberedelser inför nästa odlingssäsong

Höstaster och förberedelser inför nästa odlingssäsong.

De tidigare kolonisterna lämnade dock lite av värde på lotten. Vi gläds över nämnda krusbärsbuske, vacker höstaster och några rader med jordärtskockor. De senare skördades Tacksägelsedagen till ära och blir sannolikt till soppa någon dag veckan som kommer. Vi tackar företrädarna och Herren för dessa gåvor!

En hink med jordärtskockor från vår nya kolonilott

En hink med jordärtskockor från vår nya kolonilott.

Soppigt värre

Hösten är här och med den en härlig tid för soppor och grytor. I alla fall brukar det vara så i vårt hushåll. Dagens middag var inget undantag. För i eftermiddags följde följande med hem från vår kolonilott på Tunabergarnas: palsternackor, morötter och persilja. Väl hemma igen satte höften Myrberg (Ida brukar kalla mig så ibland på grund av min fäbless för höftning vid spisen) igång ett soppkok.

I grytan hamnade först ett par finhackade gula lökar och fyra krossad vitlöksklyftor som fick fräsa i lite rapsolja (utan att bli brända, bara glasartade). Sedan åkte det i slantar av ett par stora palsternackor och tre morötter. När även rotsakerna fått fräsa en stund tillsatte jag 10 dl kokhett vatten (från vattenkokaren), smulade i ett par grönsaksbuljongtärningar och därefter fick soppan koka till dess rotsakerna mjuknat. Efter det mixade jag soppan till en konsistens som liknade en lös puré. Den tjocka soppan späddes sedan med några deciliter mellangrädde och därpå följde avsmakning med salt och nymald svartpeppar.

Pamosoppa med finhackad persilja

Pamosoppa med finhackad persilja och tryffelolja.

Den färdiga pamosoppan (palsternacks- och morotssoppa) var som väntat ganska söt i smaken och därför gjorde det sig fint med persilja, tryffelolja och flingsalt som tillbehör. Det hade även varit härligt med ett ny- och hembakat bröd till soppan, men så långt räckte inte dagsplaneringen denna gång. Fäbodknäcke Surdeg med färskost var inte helt fel det heller.

 

 

 

Återbruk: Pallkragar

Pallkrage

Det är populärt att odla i pallkrage. Nya pallkragar, lådor och odlingsbänkar finns att köpa hos de flesta trädgårdshandlare, men priserna är höga. Man kan också fråga sig varför man nödvändigtvis ska ha nyproducerade saker som ändå snart är jordiga, kantstötta och märkta av väder och vind!? Därför står det numera ett antal begagnade pallkragar på vår kolonilott.

Vi har köpt våra pallkragar genom ett företag som säljer emballage till transportbranschen. Firman kunde erbjuda både bättre begagnade kragar som fortfarande går att stapla och kragar som blivit skeva eller rejält slitna men som håller för några säsongers odling. De senare hade sannolikt kasserats om ingen förbarmat sig över dem. Ett smart återbruk där en produkt får förlängd livstid på ett nytt användningsområde. Och billigt blev det dessutom. För samma summa som vi skulle fått två nya pallkragar hos en trädgårdshandlare fick vi nu ett tiotal med härliga patina.

Kaffesump till hallonbuskarna

Jag har tidigare skrivit om kaffesump som mullförbättring och gödningsmedel. Här hemma återbrukar vi stora plasthinkar från ett skolkök som kärl för sumpen. Igår var båda hinkarna fulla och det fick bli en promenad till kolonilotten för att tömma dem.

Hinkar med kaffesump

Återbrukade hinkar fyllda med kaffesump.

I mitten av februari var jorden givetvis hård. Istället för att mulla ned den kväverika sumpen i jorden spred jag ut den bland hallonbuskarna. Sedan får kommande snösmältning (det kom nysnö i natt) och vårregn göra jobbet.

Kaffesump som jordförbättrare

Kaffesump är en fin jordförbättrare och hallonbuskarna gillar kväve.

Någon berättade att hallonbuskar behöver rikligt med kväve. Det ska visst också vara bra med kväve tillgängligt när de nya skotten kommer på våren. Med andra ord får det bli fler turer med hinkarna framöver. När jorden blivit lite lättare att bearbeta ska jag dessutom vända ned kaffesumpen i mullen. För på ytan är ju sumpen inte mycket till mullförbättrare.

Hallonbuskar och kaffesump

Hallonbuskar och kaffesump i väntan på våren.

Kaffesump – en resurs att bruka

Kaffesump

Kaffesump – en resurs att bruka.

Hur mycket kaffesump slänger du på en vecka? Här hemma, på utbildningsinstitutionen, på jobbet och i föreningslivet blir det en hel del. Onödigt eftersom detta avfall egentligen är en utmärkt resurs i närmiljön.

Kaffesump fungerar nämligen fint som mullförbättring och gödningsmedel. Det går att mylla ner sumpen i trädgårdsland, rabatter och urnor, eller att blanda den i blomjorden inomhus. Till växterna inne ska förhållandet mellan sump och jord dock inte överstiga 1/10 i krukan, eftersom den sura sumpen annars kan sprida otrevlig lukt och skada blommornas rötter. Om sumpen koncentreras till krukjordens yta kan den dessutom mögla, vilket inte ser så trevligt ut även om det är ofarligt. Större mängder kaffesump kan med fördel användas som komplement i trädgårdskomposten. I trädgårdsavfallet uppstår det lätt kvävebrist (på grund av alla kolrika material som gamla löv och grenar), och då passar det fint med tillskott av kväverik sump. Kaffesumpen ska dock utgöra maximalt 25 % av trädgårdskompostens innehåll.

Att använda sin (och andras) kaffesump som mullförbättring och gödningsmedel i land och krukor – eller i trädgårdskomposten – är ett enkelt sätt att minska sin miljöbelastning. Så kan avfallsvolymen och därmed soptransporterna reduceras. Behovet av annan gödning och dess transporter minskar likaså. Till glädje för såväl miljö som plånbok.