Gatusmart och kliMATklok odling

Det händer mycket spännande vad gäller hållbar urban matproduktion. Begreppet Urban Gardening, stadsnära odling, började höras i Sverige för ungefär tio år sedan och fenomenet växer så det knakar. Idag snackar vi inte bara kreativ balkongodling, vertikla odlingslösningar på små eller oväntade ytor, nyetablering av kolonilotter på ödetomter eller takterrasser som omvandlas till sköna och produktiva oaser. Nu börjar även mer storskaliga och innovativa entreprenöriella projekt mogna fram. Exempel på sådana gatusmarta och klimMATkloka odlingsinitiativ är Plantagons agritechture, Urban Oasis hydroponiska odlingar i Stockholm och Stadsjords pilotanläggning för akvaponik i Göteborg.

Plantagon World Food Building. Foto: Plantagon.

Plantagon har på kort tid skapat uppmärksamhet med flera offensiva initiativ för storskaliga urbana odlingar i Sverige. Med agritechture menas en kombination av agrikultur, innovativ teknologi och arkitektur. I februari blir 350 kvm garage under DN-skrapan på Kungsholmen i Stockholm ett växthus med vertikal grönsaksodling. Företaget har som mål att ha tio liknande anläggningar för härodling igång i Stockholmsområdet år 2020. Ett annat pilotprojekt är på gång att förverkligas i Linköping. Där ska företaget bygga 60 meter höga Plantagon World Food Building. Ett hus som kombinerar kontorsutrymmen med ett vertikalt växthus. Projektet har tilldelats det prestigefyllda priset The International Architecture Awards 2016.

Malarten Clarias är god, rik på omega 3 och växer fort. Just därför mycket lämpad för akvaponisk odling. Bild: Stadsjord.

Hydroponik är en yt- och resurseffektiv odling av växter i vatten utan jord, med näring tillgänglig direkt i vattnet. Växterna kräver visserligen ljus, men solljus kan ersättas med LED-lampor. Det möjliggör odling i andra miljöer än de konventionella. Foodtechföretaget Urban Oasis har just som idé att nyttja oanvända underjordiska utrymmen i större städer till växthus under marknivå. Ett pilotprojekt har redan inletts under ICA Kvantum i Liljeholmen, Stockholm, med mål att kunna sälja lokalt odlade grönskar året runt.

Akvaponik, en kombination av fisk- och grönsaksodling, är inte en utopi utan kan snart vara en högintressant pusselbit inom urban matproduktion. Här matchas konventionell akvakultur (odling av fisk, skaldjur eller alger i bassänger) med hydroponik i en symbiotisk miljö. Den avföring som ansamlas i vattnet vid traditionell akvakultur – och som till slut blir giftig för vattendjuren – leds till ett hydroponiskt system där den bryts ner av kvävefixerande bakterier och blir till näring för växterna. Det renade vattnet återförs sedan till fiskarna. I Slakthusområdet i Göteborg utvecklar Stadsjord en pilotanläggning för ändamålet. Fler är på gång i Lerum och i Hyllie i Malmö. Enligt Stadsjords beräkningar kan en akvaponisk anläggning på 50 kvm förse 100 personer med fisk och grönsaker. Dylika fisk- och grönsaksodlingar vore fullt möjliga att etablera i vanliga bostadshus. Med ett eventuellt statligt stöd från 2019 kan det bli verklighet förr än vi anar.

Det var tre konkreta exempel på den mer storskaliga urban matproduktion som är på gång. Ja, det verkar växa så att det knakar i branschen. En häftig och hoppingivande utveckling som det blir spännande att följa framöver. Och som nybliven pescetarian blir jag lite extra nyfiken på akvaponik. Kanske i en källare nära mig så småningom!?

Annons

Blandad koloni

Vår vän Karolina har myntat uttrycket ”blandad koloni”. Det innebär att odlaren tager vad hen haver av skörden från egen lott och lagar något spännande av det. Ibland med stöd av någon eller några andra råvaror. Kul och miljösmart säsongsmat. 

Ikväll blev det blandad koloni här hemma. Med jordärtskockor från förra årets skörd, rödbetor, majrovor, lök och timjan från årets. Till det grillad kyckling och en enkel sås gjord på majonnäs och gräddfil. Riktigt gott om en får säga det själv! 

Squashplantor på väg

Ögonblicksbild från helgen som var. Förkultiverade squashplantor på väg från hemmet till frilandet. Ett liv med kolonilott, utan bil. 

Rabarbertider

Årets första rabarberskörd. Det blev en lyxig kaka av de späda stjälkarna. Och lite kräm så klart. 

På kolonilotten har det även hänt en hel del annat i helgen. Nu är det mesta satt och sått, utom bönor. Squashen och en del förkultiverade kryddor står hemma i vardagsrumsfönstren och längtar ut. Fast de får lugna sig lite till. 

Vårlökarna fortsätter dessutom att förgylla tillvaron för oss odlare. Fägring som väcker förundran! 

Sen eller tidig skörd

Idag kom förra årets jordärtskockor upp ur jorden på vår kolonilott. Om skörden är tidig eller sen kan diskuteras. En och en halv hink blev det hur som helst. De minsta knölarna åkte tillbaka i jorden för framtida skördar. Den närmaste tiden ska vi njuta av de lite större godsakerna. Mums! 

Våren gryr, potatisen gror

Våren gryr, även om de senaste dagarna har inneburit ett litet bakslag med nysnö och kyla. Här hemma har sättpotatisen börjat gro för fullt. Vi hoppas kunna sätta ut den på vår kolonilott under andra halvan av april, men tidpunkten är så klart lite väderberoende.

Sättpotatis som gror i äggkartong.

Vi har köpt en Gourmetlåda sättpotatis från Stubbetorp med de fyra sorterna Amandine, Cherie, Marine och Juliette. Med både tidiga sorter och sommarsorter har vi så smått börjat drömma om SOS (smör, ost och sill), fransk potatissallad och annat gott man kan använda närodlade knölar till.

Tomatskörd i höstrusket

Morgonens skörd. Nästan varje dag mognar en handfull tomater.

Höstrusk utanför lägenhetsfönstret. På fönsterbrädan i vardagsrummet står några fat med omogna tomater som plockades från plantorna på balkongen innan kylan slog till för ett tag sedan. I princip varje dag blir en handfull mogna att äta. Bjuder på morgonens skörd som en färgklick mitt i allt som börjar bli gulbruntgrått ljust nu.

Från jord till bord

Idag är det Tacksägelsedagen. I kyrkor runt om i Sverige tackar människor Gud för årets skörd, och på många håll är det även skördefester och skördeauktioner.

Oktoberdimma över Lärdomsstaden på Tacksägelsedagens morgon.

I morse när Ida och jag gick ned till vår nya kolonilott på Tunabergarnas odlarförening låg dimman över Lärdomsstaden. Sedan början av hösten är vi med egen lott efter att ha delat jord och mödor med en vän under ett par år. Det är härligt och inspirerande med egen åkerplätt, där vi kan börja mer eller mindre från noll med planering och förberedelser inför nästa odlingssäsong. Fast det har också tagit en hel del tid och inneburit mycket slit de senaste helgerna. En bidragande orsak till det är att de förra kolonisterna lät lotten stå för fäfot sista året, med massor av ogräs och sorkbon som följd. Nu är dock det mesta av kolonilotten både uppritad och grävd, och vi har även hunnit plantera hallonbuskar, svartvinbärsbuskar och en hel del vårlökar av olika slag. Tre krusbärsbuskar har vi också, en som fanns kvar på lotten sedan tidigare och två som vi fick med från gamla täppan.

Höstaster och förberedelser inför nästa odlingssäsong.

De tidigare kolonisterna lämnade dock lite av värde på lotten. Vi gläds över nämnda krusbärsbuske, vacker höstaster och några rader med jordärtskockor. De senare skördades Tacksägelsedagen till ära och blir sannolikt till soppa någon dag veckan som kommer. Vi tackar företrädarna och Herren för dessa gåvor!

En hink med jordärtskockor från vår nya kolonilott.

Soppigt värre

Hösten är här och med den en härlig tid för soppor och grytor. I alla fall brukar det vara så i vårt hushåll. Dagens middag var inget undantag. För i eftermiddags följde följande med hem från vår kolonilott på Tunabergarnas: palsternackor, morötter och persilja. Väl hemma igen satte höften Myrberg (Ida brukar kalla mig så ibland på grund av min fäbless för höftning vid spisen) igång ett soppkok.

I grytan hamnade först ett par finhackade gula lökar och fyra krossad vitlöksklyftor som fick fräsa i lite rapsolja (utan att bli brända, bara glasartade). Sedan åkte det i slantar av ett par stora palsternackor och tre morötter. När även rotsakerna fått fräsa en stund tillsatte jag 10 dl kokhett vatten (från vattenkokaren), smulade i ett par grönsaksbuljongtärningar och därefter fick soppan koka till dess rotsakerna mjuknat. Efter det mixade jag soppan till en konsistens som liknade en lös puré. Den tjocka soppan späddes sedan med några deciliter mellangrädde och därpå följde avsmakning med salt och nymald svartpeppar.

Pamosoppa med finhackad persilja och tryffelolja.

Den färdiga pamosoppan (palsternacks- och morotssoppa) var som väntat ganska söt i smaken och därför gjorde det sig fint med persilja, tryffelolja och flingsalt som tillbehör. Det hade även varit härligt med ett ny- och hembakat bröd till soppan, men så långt räckte inte dagsplaneringen denna gång. Fäbodknäcke Surdeg med färskost var inte helt fel det heller.

 

 

 

Återbruk: Pallkragar

Det är populärt att odla i pallkrage. Nya pallkragar, lådor och odlingsbänkar finns att köpa hos de flesta trädgårdshandlare, men priserna är höga. Man kan också fråga sig varför man nödvändigtvis ska ha nyproducerade saker som ändå snart är jordiga, kantstötta och märkta av väder och vind!? Därför står det numera ett antal begagnade pallkragar på vår kolonilott.

Vi har köpt våra pallkragar genom ett företag som säljer emballage till transportbranschen. Firman kunde erbjuda både bättre begagnade kragar som fortfarande går att stapla och kragar som blivit skeva eller rejält slitna men som håller för några säsongers odling. De senare hade sannolikt kasserats om ingen förbarmat sig över dem. Ett smart återbruk där en produkt får förlängd livstid på ett nytt användningsområde. Och billigt blev det dessutom. För samma summa som vi skulle fått två nya pallkragar hos en trädgårdshandlare fick vi nu ett tiotal med härliga patina.