Uppsala på rätt spår

Igår godkände kommunfullmäktige i Uppsala ett intentionsavtal om en satsning på spårbunden trafik kopplad till utbyggnad av bostäder i kollektivtrafiknära områden. Enligt kommunens stadsbyggnadsstrategi ska gång-, cykel- och kollektivtrafik samlat utgöra minst 75 procent av resandet inom staden år 2050. Det ska ske en utbyggnad från två till fyra järnvägsspår mellan Uppsala och Stockholm, en ny tågstation ska etableras, två nya bostadsområden med sammanlagt 33 000 nya bostäder byggas och Ultunalänken binda samman bostadsområdena med den nya stationen. Denna storsatsning kortar resvägar med kollektivtrafiken både i och utanför Uppsala, och bidrar på så sätt starkt till hållbar mobilitet och hållbar stadsutveckling.

Annons

Årets julklapp eller inte

HUI Research har utsett elcykeln till årets julklapp 2017. För att vara en uppmaning till ökad konsumtion så är det ett ovanligt bra val.

Men som inför alla köpbeslut är det viktigt att begrunda sina behov. Behöver jag verkligen en ny cykel? Eller duger den jag har? Eller finns det en bra begagnad till schysst pris istället? Och om jag behöver en ny cykel, måste det vara en elcykel? Är eldriften värd de extra slantarna? Säkert för somliga som annars inte skulle cyklat, men definitivt inte för alla.

Om du funderar på ny cykel och börjar luta åt elcykel – tänk igenom dina behov och läs på ordentligt. Här är 10 tips innan du köper årets julklapp – elcykeln.

Hållbar Allhelgonahelg

Allhelgonahelgen är på ingång. För många ett tillfälle att besöka döda släktingars och vänners sista viloplats. En tid för sorg och smärta, men också för tacksamhet och glada minnen. Dagar för gravskötsel. Och inte minst en helg med kyrkogårdar som badar i ljus. 

Det är viktigt att få bearbeta förluster och närma sig såväl ljuva som plågsamma minnen genom att besöka och smycka gravar och minneslundar. Hållbara handlingar ifrågasätter på intet sätt dessa riters plats i våra liv. Såhär i ljuständartider vill jag dock komma med några tankar och tips för en mer hållbar Allhelgonahelg:

– Ta dig till kyrkogården till fots, med cykel, kollektivtrafik eller samåk.

– Använd naturmaterial från närmiljön till kransar och annan blomsterutsmyckning. Undvik att blanda in plast och metall vid bindningar. 

– Plantera perenner istället för säsongsblommor. Kanske inte genomförbart i början av november, men ta med idén till våren. 

– Välj gravljus med omsorg. Undvik paraffin (fossil källa) och palmolja. Fråga efter miljövänliga alternativ i butiken. ReLuminus gravlyktor och gravljusrefiller i stearin är ett alternativ. Tänd ett ljus istället för två. 

– Välj uppladdningsbara batterier till batteridrivna lyktor. Se till att ljuskällan i LED-lyktor går att byta ut vid behov, annars måste ju hela lyktan kasseras om LED-lampan trots allt ger upp.

– Källsortera. Och hjälp andra att göra det. Upplys kyrkogårdsförvaltningens personal om behovet av tillräckligt med kärl och rätt fraktioner om de inte redan ordnat det. 

Läs också DN-artikeln Mängder av gravpynt slängs under Allhelgona. 

En fridfull Allhelgonahelg önskar Hållbara handlingar! 

Sveriges bästa cykelstad

Cykelpool i en annan stad än Linköping och Uppsala.

Uppsala kommun satsar hårt på att bli Sveriges bästa cykelstad. I det arbetet har kommunen bland annat tagit fram en åtgärdslista för åren 2016-2018. Listan rymmer både fysiska förbättringar och beteendepåverkande insatser.

Fast även om min hemstad försöker flytta fram positionerna för cyklar och cyklister är det Linköpings kommun som är först i landet med en elcykelpool. Trots att det heter att ”Uppsala är bäst” är det alltså inte alltid så. Fast det är inte fy skam om lärdomsstaden framför andra ordnar hyrsystem för elcyklar som god tvåa.

Squashplantor på väg

Ögonblicksbild från helgen som var. Förkultiverade squashplantor på väg från hemmet till frilandet. Ett liv med kolonilott, utan bil. 

Nu är MOSe såld

Ibland går besluts- och förändringsprocesser snabbare och smidigare än vad jag vågat hoppas på. För bara några månader sedan trodde jag att det skulle ta tid innan mitt hushåll var moget för ett liv utan bilägande. Men nu är vi där, för idag sålde vi MOSe. Lite vemodigt eftersom vi har gjort många trevliga resor med vår Renault Clio. Samtidigt en stor frihetskänsla. Ekonomiskt fördelaktigt blir det också framöver, eftersom bilägande är en av de sämsta affärer hushållet kan ägna sig åt. Fast inte minst känns det bra ur miljösynpunkt. Från och med nu blir det lånebil, hyrbil eller bilpool – men bara när vi verkligen behöver använda bil. Annars cyklar vi eller nyttjar kollektivtrafiken.

Nu är MOSe, vår Renault Clio, såld.

Bilen 2016

Enligt Naturvårdsverket kommer cirka en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser – cirka 20 miljoner ton koldioxid – från transporter. Av dessa står personbilar för nästan 11 miljoner ton. Flyget är dock det trafikslag som har allra störst energianvändning och klimatpåverkan per personkilometer. Buss och rälsbunden trafik som tunnelbana och tåg är de mest miljövänliga transportalternativen.

Diagram över energianvändning och klimatpåverkan per personkilometer.     Källa: Trafikverket.

Jag har aviserat 2016 som ett handlingens år. Vilka konkreta åtgärder kommer det att innebära för mina och min frus resor och de transporter vårt hushålls konsumtion ger upphov till?

Vi flyger i princip aldrig, och kan med andra ord inte minska vår klimatpåverkan på just den punkten. Däremot äger vi en bil och skulle kunna se över vårt sätt att använda den. Sedan tidigare har vi för vana att ställa av bilen i perioder, vilket vi ska fortsätta med under detta år. Det nya året har medfört nya vardagsuppgifter för oss båda, och inte minst i min frus fall skulle bilen kunna vara en bekväm pendlingslösning. Här är vi dock klara över att det är tåg och buss som gäller i vardagen. Och när årets semesterresor ska planeras blir utgångspunkten också tåg och buss i första hand.

Men det finns faktiskt fler saker som vårt hushåll kan göra för att minska klimatpåverkan från transporter. En sådan sak är att bli ännu bättre på att prioritera frukt och grönsaker som är i säsong. Närodlat och närproducerat kan också vara bra, men det är dock inte alltid givet att korta transporter ger lägre växthusgasutsläpp per liter/kilo livsmedel än vad längre transporter gör. En dåligt fylld lastbil som åker runt i Uppland kan vara en större miljöbov än en välfylld transport från Sydeuropa. Som konsumenter kan vi dock minska vår klimatpåverkan genom att endast undantagsvis ta bilen till stormarknaden.

De gånger vi ändå använder bilen ska vi bli bättre på EcoDriving. Bättre planerad körning och mer motorbroms, generellt lägre varvtal, mjukare accelerationer och lägre topphastighet är några av åtgärderna som kan minska bränsleförbrukningen med 10-20 procent.

Slutligen har vi frågan om själva bilägandet eller bilberoendet om man så vill. Tillsvidare har vi kvar vår Renault Clio, men vi för samtal om vi ska vara utan bil alternativt satsa på en elbil eller riktigt soppasnål hybrid. Vi behöver dock avvakta med ett definitivt beslut, både av ekonomiska och praktiska skäl. Men vi är i ”process” och kanske blir 2016 året då vi på allvar tar ut kursen mot att bli mer eller mindre fossilfria på bilsidan. Min ambition är att vi ska vara där senast 2020.

 

 

Framkomlighet och sunt förnuft

Begreppet framkomlighet används ofta när man talar om att bilister, cyklister och gående ska kunna ta sig fram i trafik- och stadsmiljöer på någorlunda lika villkor. Grundkravet är högst rimligt, att gator, torg, cykel- och gångstråk ska vara tillgängliga för alla.

Gångna vinter uppmärksammades det som kommit att kallas genusplogning eller jämställd snöröjning stort i media, som ett exempel på vad ett prioriterat arbete med framkomlighetsfrågor kan innebära i praktiken. Forskning visar nämligen att män ofta tar bilen medan kvinnor i högre utsträckning går, cyklar eller reser kollektivt. Ensamstående kvinnor med barn och singelkvinnor är de som går och cyklar mest av alla grupper. Traditionell snöröjning – där ringleder och bilvägar prioriteras framför gång- och cykelvägar – kan därför anses brista ur jämställdhetssynpunkt. Med start i Karlskoga för några år sedan inleddes så genusplogningens segertåg genom riket, med en omvänd (eller snarare rättvänd) prioritering av snöröjningen.

Hållbara handlingar tycker att det är utmärkt att frågor som rör framkomlighet analyseras ur olika synvinklar. Sedan kan man alltid diskutera vilken etikett olika satsningar bör få. I fallet med genusplogningen kunde ju miljöplogning, klimatplogning eller hälsoplogning vara minst lika giltiga benämningar. Om nu olika former av snöröjning behöver särskilda namn. Samtidigt kan man ju tycka att det varken borde behövas teoribildningar eller nya begrepp för att bedöma och hantera framkomlighetsfrågor. Men uppenbarligen räcker inte sunt förnuft, oavsett säsong….

Apropå framkomlighet. Så här såg gång- och cykelvägen ut vid Dag Hammarskjölds väg i Uppsala igår vid lunchtid. Bilvägen var givetvis farbar. Bilden togs i höjd med Uppsala slott och Botaniska trädgården.

 

 

 

 

 

 

Ovana vintercyklister sökes

De flesta vet nog att att det är bra för hälsan, plånboken och miljön att välja cykeln framför bilen i vardagen. Ganska många praktiserar också denna form av vardagsmotion under sommarhalvåret. När hösten kommer och vintern är i antågande hamnar dock cykeln ofta i förrådet. Det är något Uppsala kommun vill råda bot på. Därför lanserar kommunen nu Vintercyklisten, en kampanj som vänder sig till ovana vintercyklister. Hållbara handlingar låter ringklockan ljuda som en gilla-signal, men är nog personligen diskvalificerad för kampanjen efter många års vinterhojande i Lärdomsstaden.