Make your household great again

Det har väl knappast undgått någon att USA under Donald Trump nu ämnar lämna Parisavtalet om klimatet. Maken till kortsiktighet och svagt – för att inte säga galet – ledarskap är svårt att hitta under solen. ”Beslutet är oacceptabelt och oerhört egoistiskt. Det strider mot vetenskapen och globala juridiska avtal” säger Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet, i en kommentar till DN.

Ett litet ljus i mörkret är att många lokala och regionala politiker i USA har en helt annan inställning i klimatfrågan än presidenten. Och att starka krafter i amerikanskt näringsliv har en diametralt annan syn på framtiden och var det går att göra pengar. Det är också hoppfullt att många andra av världens nationer och ledare nu markerar att de tänker ta sitt ansvar och kavlar upp ärmarna för att möta vår tids ödesfråga. Frankrikes nye president Emmanuel Macron har tydligt deklarerat sin linje med orden Make our planet great again.

Och precis där står vi alla nu. Ska vi ge upp bara för att en farlig fastighetsmogul råkat bli president i ett land som förut hade en tradition av att försöka ta ansvar för utvecklingen i världen? Nej, givetvis inte! När FN:s generalsekreterare António Guterres talade i New York för ett par dagar sedan var udden riktad mot Trump: ”Budskapet är enkelt. Hållbarhetståget har lämnat stationen. Gå ombord eller stå kvar på perrongen.” Vi vet nu att den amerikanska administrationen tänker stanna på stället eller till och med backa in i framtiden. Frågan är om du och jag gör Trump sällskap eller väljer ett annat spår? Är ditt hushåll med på hållbarhetståget? Make your household great again!

Ramverk för Sveriges och hushållets klimatpåverkan

Igår tog den svenska regeringen beslut om ett nytt klimatpolitiskt ramverk, bestående av nya klimatmål, en klimatlag och ett klimatpolitiskt råd. Till denna positiva nyhet hör att sju av riksdagens åtta partier står bakom inriktning på politiken. Äntligen ett ljus och en konstruktiv framåtrörelse i det politiska mörker som präglat tillvaron en längre tid nu.

Regeringens långsiktiga klimatmål innebär att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser senast år 2045. Klimatlagen innehåller i sin tur grundläggande bestämmelser om regeringens klimatpolitiska arbete. Regeringen ska i budgetpropositionen årligen lämna en klimatredovisning till riksdagen och ta fram en klimathandlingsplan varje mandatperiod.

Beslutet är ett viktigt fall framåt. Tänk om varje hushåll i vårt avlånga land nu också antog utmaningen att skapa ett ramverk för sin klimatpåverkan. Hur skulle ett sådant ramverk kunna se ut? Kanske kan några av bloggens läsare komma med tankar och förslag?!

2016 varmaste året hittills

Så var det bekräftat av NASA och den brittiska vädertjänsten. 2016 var det varmaste året hittills sedan mätningarna inleddes, rapporterar SVT och många andra medier idag. Det har dessutom slagits värmerekord tre år i följd nu. Lägg därtill att 15 av de 16 varmaste år som uppmätts har inträffat sedan 2001. Trenden är lika tydlig som nedslående och oroväckande.

Förra årets värmerekord beror till viss del på väderfenomenet El Niño med förändringar av passadvindar och havsströmmar. Forskare är dock eniga om att den stadiga temperaturhöjningen under 2000-talet endast kan förklaras av mänskligt orsakade utsläpp av växthusgaser. Bara riktiga strutsar kan förneka dessa fakta. Om ett par dagar blir en av dem världens mäktigaste beslutsfattare. Vi har tyvärr all anledning att vara bekymrade.

 

Klimatårskrönika

Klimatårskrönik i Aktuellt

Klimatårskrönika i Aktuellt.

Årsbästalistorna och årskrönikorna duggar tätt i dessa dagar. I kvällens Aktuellt fick klimatet en egen årskrönika som sedan kommenterades av Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet.

SVT:s tillbakablick inskärper allvaret efter det varmaste året på jorden sedan temperaturmätningarna inleddes. Ett bistert värmerekord som sattes samma år som en förnekar av människans påverkan på klimatet utsågs till USA:s näste president. Ett antal likasinnade kommer dessutom att få nyckelposter i den tillträdande amerikanska administrationen. Men klimatårskrönikan berättar också om hoppfulla signaler som att Parisavtalet ratificerats snabbare än väntat av ett antal länder och att utsläppen av koldioxid från fossileldning faktiskt ser ut att ha planat ut. Om det är ett trendbrott vi sett återstår att se. Att klimatfrågan fortsätter att vara vår tids största ödesfråga råder det dock inget tvivel om.

Upptäck hållbart

Upptäck hållbart

Känn ditt land genom att upptäcka det hållbart.

Under andra halvan av juli månad fjällvandrade jag och Ida längs Kungsleden mellan Nikkaluokta och Saltoluokta. Vi bodde på Svenska turistföreningens (STF) fjällstationer och stugor längs leden och hade dem också som bas för några dagsturer. Ett väldigt trevligt sätt att tillbringa tio dagar på fjället.

Intrycket av STFs arbete för hållbar turism i fjällen är dock blandat. Visst jobbar STF i hållbar riktning, både genom att underlätta för naturupplevelser och minska verksamhetens miljöbelastning. Men på samma gång surrar det oavbrutet av helikoptrar i Kebnekaisefjällen, delvis på grund av att STF öppnar för denna klimatbov till genväg in i fjällvärlden. Jag är inte emot nödvändiga tillgänglighetslösningar, men tycker nog att STF och andra i turistnäringen sviker i miljöansvar när de alltför lättvindigt pekar på flyg- och helikoptertrafik som ett möjligt färdsätt till fjällmålen. Och trevliga middagar med vinpaket i fjällmiljö i alla ära (jag har själv avnjutit sådana), men hur hållbart är det egentligen!?

Med det sagt så vill jag samtidigt lyfta fram en utmärkt artikel om hållbar turism som finns på STFs hemsida. Läs artikeln och lär känna ditt land på ett mer hållbart sätt!

Oroande och uppfordrande

April månad slog globalt värmerekord, rapporterar DN och andra medier idag. Sju månader i rad har det slagits värmerekord och vissa månader har marginalerna dessutom varit rekordstora. Det är djupt oroande och uppfordrande siffror. Samtidigt är detta bara början på det som kan komma. En förändrad klimatverklighet som kommer att slå mot oss alla, men särskilt drabba redan utsatta människor och ofödda generationer. Lägg därtill alla växter och djur som är helt oskyldiga till mänsklighetens framfart under solen.

Det är hög tid att gå från misskötare till planetskötare. Om det inte redan är för sent. Men jag vill inte tro det. För om vi ger upp så blir konsekvenserna bara ännu värre. Så låt oss kraftsamla. Från regering till hushåll. Regeringen: Låt kolet ligga i den tyska marken. Hushållet: Ställ in semesterresan med flyg. För vi kan inte längre skjuta den nödvändiga omställningen framför oss. Kortsiktiga vinster, egen njutning och bekvämlighet måste stå tillbaka för en långsiktigt hållbar utveckling.

Nu är MOSe såld

Ibland går besluts- och förändringsprocesser snabbare och smidigare än vad jag vågat hoppas på. För bara några månader sedan trodde jag att det skulle ta tid innan mitt hushåll var moget för ett liv utan bilägande. Men nu är vi där, för idag sålde vi MOSe. Lite vemodigt eftersom vi har gjort många trevliga resor med vår Renault Clio. Samtidigt en stor frihetskänsla. Ekonomiskt fördelaktigt blir det också framöver, eftersom bilägande är en av de sämsta affärer hushållet kan ägna sig åt. Fast inte minst känns det bra ur miljösynpunkt. Från och med nu blir det lånebil, hyrbil eller bilpool – men bara när vi verkligen behöver använda bil. Annars cyklar vi eller nyttjar kollektivtrafiken.

Renault Clio

Nu är MOSe, vår Renault Clio, såld.

Earth Hour bortglömt i Uppsala!?

Idag firar Earth Hour, världens största miljömanifestation, 10-årsjubiléum. Mellan kl. 20.30 och 21.30 sker en mängd klimataktiviteter bara i Sverige och många kända byggnader släcks ner som en viktig symbolhandling. I år förväntas uppslutningen dessutom slå rekord med 178 deltagande länder.

Vad gör då jag och mitt hushåll i kväll? Planerna är inte spikade. Funderade på en stadspromenad i mörkret under stjärnorna, men det ser ut att bli mulet och nederbörd. Därför gick jag in på ett antal lokala hemsidor nu på morgonen, för att läsa om vilka aktiviteter jag skulle kunna ansluta till. Tyvärr blev jag både förvånad och besviken.

Earth Hour 2016

Earth Hour 2016, den 19 mars kl. 20.30-21.30.

På Uppsala kommuns hemsida hittar jag inget om årets Earth Hour, vilket är märkligt för en kommun som utsågs till Sveriges bästa klimatkommun så sent som 2013. På Svenska kyrkan i Uppsalas hemsida och i pastoratets veckobrev och veckoprogram ekar det lika tomt. Naturskyddsföreningens lokala krets har inte något att berätta. Och kanske allra värst. Klimataktion Uppsala gör inte heller något under Earth Hour av deras hemsida att döma.

Det känns märkligt och nedslående. Vart tog det uthålliga lokala engagemanget vägen? Och om det trots allt sker aktiviteter i Uppsala i kväll, varför är kommunen och det lokala föreningslivet så dåliga på att kommunicera det!?

Låt kolet ligga

Miljöfrågor tenderar att vara komplexa. Men ibland är de väldigt enkla. Regering och riksdag måste ta ansvar och se till att Vattenfalls kol stannar i backen i Tyskland. Om viljan finns borde det inte vara så svårt för våra politiker. Vi har en rödgrön regering som gärna framhåller Sverige som ett föregångsland på miljöområdet. Nu är det dags för Socialdemokraterna och Miljöpartiet att bekänna färg. Låt kolet ligga!

Engagera dig i frågan genom att stödja Greenpeace aktion Växthuset – ett litet hus för ett stort klimatbeslut.

Växthuset - ett litet hus för ett stort klimatbeslut

Biffen 2016

2016 är och ska bli ett omställningens och handlingens år. Jag har redan berättat om mitt hushålls miljöambitioner vad gäller transporter. Utöver Bilen är Biffen, Bostaden, Börsen och Bloggen viktiga att beakta om man vill gå från misskötare till planetskötare. Min tanke var att skriva om målsättningarna för varje B redan i januari, men blogginläggen har tyvärr inte blivit så frekventa som planerat. Hög tid att säga något om Biffen – det vill säga maten – för år 2016.

Mat och hållbar utveckling hänger intimt samman. Av de växthusgaser som påverkar klimatet kommer 25-30 procent från produktionen av livsmedel. Lägg till detta frågor om biologiska mångfald, den svenska landsbygdens överlevnad, djurens välfärd och människors hälsa. Det finns med andra ord all anledning att se över och förändra hushållets mat- och måltidsbeteenden. Så här gör jag innevarande år:

  • Äter mindre kött. Max 10 kg kött (fläsk, nöt, lamm, fågel och vilt) och 10 kg fisk och skaldjur. Denna kött- och fiskbudget följer jag upp i en särskild logg.
  • Äter bättre kött. Jag prioriterar fågel och vilt med lägre klimatpåverkan, ekologiskt kött och naturbeteskött som innebär högre välfärd för djuren och positiva värden för landskap och biologisk mångfald. När jag äter fisk och skaldjur ska de vara hållbart fångade eller odlade, det vill säga MSC- eller ASC-märkta.
  • Fortsätter att utmana mig själv att laga ny, spännande vegetarisk mat.
  • Minskar matsvinnet genom planerade inköp, bättre livsmedelshygien och livsmedelsförvaring, genomgång av de livsmedel som redan finns i kyl, frys och skafferier samt tillagning av kreativa restmåltider och matlådor.