Människan bakom ökningen av medeltemperaturen

Från år 1900 till år 2017 steg medeltemperaturen i Sverige från 3,1 till 4,3 grader rapporterar SVT. Det är en ökning med mer än en grad och handlar inte om några naturliga variationer enligt forskare på området. Nej, det är människans verksamhet – inte minst koldioxidutsläpp från förbränning av fossila bränslen – som är orsaken. SVTs meteorolog Pererik Åberg förklarar sambanden i en informativ kortfilm.

Ökningen av medeltemperaturen är alltså ett faktum och människans beteende från industrialismens intåg och framåt boven i dramat. Men gjort är gjort. Frågan är vad vi lär av misstagen och hur vi förändrar sakernas tillstånd framåt? Här krävs modiga politiska beslut men även varje hushålls medverkan.

Kommer klimatfrågan att få den plats den förtjänar i årets valrörelse? Hittills verkar det inte så, utan det är farliga förenklingar om den andre och ett ovärdigt tonläge som dominerar. Som så ofta förr. Det är inte så vi löser vår tids största ödesfråga. Fast utmaningarna löses inte heller genom business as usual i hushållet, i väntan på strukturella förändringar och tekniska innovationer. Människan bakom ökningen av medeltemperaturen möter också i en livsstilsspegel framför dig.

Annons

Sjukt billiga flygresor

Reklamkampanj som rullar på Stockholms Central.

Vi svenskar är bortskämda med att flyga billigt. Sjukt billigt. Ja, Sverige har varit ett av de billigaste flygländerna och den låga prisbilden har underblåst ett ohållbart resebeteende hos befolkningen. Jetbränsle är hittills obeskattat i Sverige och flyget är det enda transportslag som inte betalar för klimatpåverkande utsläpp. Inte konstigt att svenskars internationella flygande ökat med 130 procent sedan 1990 och att flyget idag står för lika stor klimatpåverkan som vägtrafiken i Sverige.

Den 1 april tas dock ett första steg mot en förändring av de tidigare ohållbara förutsättningarna för svenskars flygresande. Då blir sjukt billigt lite dyrare, men ändå fortsatt alldeles för billigt. Vid månadsskiftet träder nämligen den omdebatterade flygskatten i kraft. Det är en avståndsbaserad skatt som innebär att resenären betalar mer ju längre hen flyger. Skatten kommer att ha tre nivåer vid införandet: För resor inom Sverige och Europa blir skatten 60 kronor, för resor utanför EU kortare än 600 mil blir den 250 kronor och för resor som är längre än så 400 kronor. Men skatten kan bara tas ut vid start från svenska flygplatser så returresor vid utlandsflygningar blir alltjämt skattefria.

Enligt en Sifo-undersökning beställd av Naturskyddsföreningen är en majoritet av befolkningen positiv till införandet av flygskatten. Återstår att se vilken effekt skatten får för samma befolknings resebeteenden. På sikt hoppas Hållbara handlingar på en progressiv beskattning av flygresor, där den som flyger ofta successivt betalar mer för varje resa. En sådan modell vore dessutom klok ur ett rättviseperspektiv. Beräkningar från Storbritannien visar att 70 procent av alla flygresor görs av 15 procent av befolkningen. De som har råd att resa mycket ska givetvis betala mer för sina stora koldioxidutsläpp. Precis som de 18 procent av oss människor som faktiskt har suttit i en flygmaskin har en större skuld att betala jämfört med de 82 procent av jordens befolkning som aldrig har flugit.

Uppsala på rätt spår

Igår godkände kommunfullmäktige i Uppsala ett intentionsavtal om en satsning på spårbunden trafik kopplad till utbyggnad av bostäder i kollektivtrafiknära områden. Enligt kommunens stadsbyggnadsstrategi ska gång-, cykel- och kollektivtrafik samlat utgöra minst 75 procent av resandet inom staden år 2050. Det ska ske en utbyggnad från två till fyra järnvägsspår mellan Uppsala och Stockholm, en ny tågstation ska etableras, två nya bostadsområden med sammanlagt 33 000 nya bostäder byggas och Ultunalänken binda samman bostadsområdena med den nya stationen. Denna storsatsning kortar resvägar med kollektivtrafiken både i och utanför Uppsala, och bidrar på så sätt starkt till hållbar mobilitet och hållbar stadsutveckling.

Höjda drivmedelsskatter raka rör

Höjda drivmedelsskatter = raka rör. Bild: Pixabay/RaphaelaFotografie.

År 2015 beslutade den nuvarande regeringen om en årlig automatisk höjning av skatterna på drivmedel. Varje år ska skatten öka med inflationen plus två procentenheter. Sedan årsskiftet innebär det att skatten på bensin och diesel höjts med 30 respektive 27 öre per liter. Tanken är att de högre kostnaderna för fossila bränslen ska få fler att välja miljövänligare alternativ.

Skattehöjningen på fossila drivmedel gör givetvis att det muttras på sina håll i folkleden. Branschsorganisationen Bil Swedens vd Bertil Moldén är också inte oväntat kritisk till det han menar är en straffskatt på glesbygden. Och visst ligger det något i invändningarna om att dessa skattehöjningar kan slå ojämnt mellan stad och landsbygd. Samtidigt är ekonomiska styrmedel som miljöskatter och miljöavgifter nödvändiga komponenter för att påverka medborgarnas beteenden i en mer hållbar riktning. De som fortsätter att bidra till utsläpp av växthusgaser från fossila källor måste vara med och betala för den miljökonsekvens det innebär. Eller byta beteende.

Hållbara handlingar anser att en utveckling med tuffare skatter på fossila drivmedel är både önskvärd och nödvändig. Sedan är det en annan sak att enskilda hushåll eller hela regioner inte ska behöva bära en oproportionerlig del av bördan för omställningen till ett hållbart transportsystem. Här kommer förhoppningsvis det nya bonus malus-systemet för nya personbilar, lätta bussar och lastbilar att fungera kompensatoriskt. Bonus malus-systemet införs senare under 2018 och jag kommer givetvis att återkomma till det. Som stadsbo vill jag här även tillägga att jag är villig att betala mer i skatt för att stödja landsbygdens omställning på transportområdet. Varför inte en grön skatteväxling mellan stad och land inriktad på just detta!?

Slutligen vill jag komma med ett råd till den som upprörs över skattehöjningen på fossila drivmedel. Lägg energin på utvecklingen av sparsam körning istället. Sparsam körning kan ge 10-20 procent lägre drivmedelsförbrukning. Det kompenserar mer än väl för skattehöjningen. Läs till exempel Motormännens tips för Eco-driving.

Idioter må flyga och fara

Dags att växla spår. Regeringen bord storsatsa på tågtrafiken och vi alla lägga av med att prata ned samma transportslag i onödan. Bild: Pixabay/Ulleo.

Jag är en idiot. I alla fall om en ska tro Aftonbladets ledarskribent Eva Franchell. Med artikeln 70 miljoner resenärer ska flyga från Arlanda går hon till frän attack på regeringens bristande satsningar på upprustning och utbyggnad av tågtrafiken i riket. ”Bara idioter väljer att ta tåget. Varför ska man betala flera hundralappar extra för att ta det långsammare tåget när flyget kostar så mycket mindre. Flyget är faktiskt historiskt billigt och det har aldrig varit så säkert som nu. Under 2017 miste inte en enda betalade flygpassagerare livet i en olycka. Flyget kommer dessutom fram, vilket är mer än vad man kan säga om tågen.” Som en ironi ligger SJs senaste reklamkampanj som videoannons i ledartexten. ”Vem du än är, vart du än ska. SJ.” Jag är uppenbarligen en idiot, för jag ska med tåget mot framtiden.

Franchell lyfter även det faktum att Swedavia storsatsar på en utbyggnad av Arlanda för att öka passagerarkapaciteten från dagens 26 miljonär resenärer per år till 70 miljoner framöver. Något som sker med den rödgröna regeringens goda minne. Att det införs en flygskatt på 80 kronor per inrikesresa den 1 april blir i det här perspektivet mest ett lamt klimatslag i luften. Slaget om passagerarna kräver nämligen betydligt mer kraftfulla och konsekventa grepp. Eller som Franchell uttrycker det: ”Om regeringen menar allvar med sin klimatpolitik måste tågresandet bli mycket mer attraktivt. Det måste bli billigare, snabbare och pålitligare framför allt i södra Sverige där många människor åker korta resor. Höghastighetståg mellan Stockholm, Göteborg och Malmö är avgörande framtidssatsningar, men även det existerande järnvägsnätet måste rustas upp.”

För att vända utveckling är det emellertid även avgörande att flyget börjar bära sina miljökostnader på riktigt. Tåget kommer inte att ha en schysst chans så länge flyget inte miljöbeskattas ordentligt. Höj flygskatten betydligt och öronmärk intäkterna till statskassan för upprustning och utbyggnad av tågtrafiken. Kom igen både regering och opposition – visa lite mod och ansvarstagande inför riksdagsvalet i höst.

Och sedan är det det där med idioterna som väljer att ta tåget. Med sådant språkbruk blir vi inte fler som prioriterar spårbundet. Här vill jag dessutom invända och påstå att tåget faktiskt är mycket bättre än sitt rykte. Visst finns det saklig kritik som ska anföras men nu räcker det med svepande schablonbilder. Ja, den gnäll- och smutskastningsdiskurs som bland annat SJ naglats fast i är långt ifrån en rättvis och saklig spegling av verkligheten. En hel del som rör tågtrafiken fungerar och håller vettig kvalitet. Fråga mig som pendlar dagligen mellan Uppsala och Stockholm, och som därtill reser en hel del längs räls både i tjänsten och privat.

Låt oss alltså bryta med det destruktiva och föga framåtsyftande sättet att prata om tågtrafikens utmaningar. Eller sett ur en annan synvinkel – är det inte dags att börja använda en motsvarande diskurs i talet om flyget? Och är det inte flygresenärernas val som borde häcklas på landets ledarsidor? Med tanke på tillståndet för planeten – vilka är egentligen de idioter som Franchell talar om? Inte är det vi som fortsätter att välja tåget!

Ingen kass plasteffekt 


Den 1 juni införde EU ett direktiv i syfte att minska användningen av plastpåsar. Plastpåsdirektivets mål är 40 påsar per person och år 2025, jämfört med dagens ca 198 påsar. Den svenska regeringen har dock valt en mjuk linje vid införandet av direktivet. Det innebär att alla som säljer eller ger bort plastkassar ska informera konsumenterna om miljöpåverkan och hur antalet kassar kan minskas. En hårdare linje hade varit att liksom en del andra länder avgiftsbelägga plastpåsar i handeln eller förbjuda dem. 

Många företag har emellertid valt en tuffare hållning än regeringen. En rad kedjor och butiker har börjar ta betalt för sina plastkassar. Livsmedelsjätten Hemköp har infört ett pantsystem för plastpåsar. H&M, Kappahl och Lindex har tillsammans tagit initiativet One bag habit för att minska konsumtionen av plastpåsar. Allt överskott från försäljningen av plastpåsar från kedjornas butiker går dessutom till ändamål som driver hållbar utveckling inom sociala eller miljörelaterade projekt.

Och åtgärderna har effekt. Många kedjor berättar om minskad eller kraftigt minskad åtgång på plastpåsar. Nyligen meddelades att Joy och MQ har minskat plastpåsarna med 60 respektive 50 procent sedan direktivet infördes. På samma tid har Apotek Hjärtat minskat användningen av plastpåsar med 40 procent. Avgifterna biter, vilket pekar mot att en generell avgift på plastpåsar vore rätt väg att gå. 

Under2 Coalition

Logotypen är hämtad från Under2 Coalitions hemsida.

Hållbara handlingar har tidigare kommenterat den hopplöshet som hotar att breda ut sig med den nuvarande administrationen i Vita huset. I ett par inlägg har budskapet varit: Var inte Trumpen! Kämpa på! Make your household great again!

På den lite större arenan än hushållets är det många som gör just det. Kämpar på. Söker nya vägar och samarbeten när USA som nation inte förmår att leverera det andra länder kunde förvänta sig. Ett av dessa initiativ är Under2 Coalition. En koalition av villiga, motiverade nationer, delstater och städer som lovar att kraftigt minska sina utsläpp av växthusgaser till år 2050 och aktivt stödja Parisavtalet. Under2 Coalition grundades 2015 av amerikanska delstaten Kalifornien och tyska delstaten Baden-Württemberg. Koalitionen består just nu av 177 aktörer på sex kontinenter, som tillsammans representerar mer än 1,2 miljarder människor och 39 procent av världsekonomin (sett till USD i BNP-värde).

Initiativ som detta inger hopp, även på hushållsnivå. Och tänk om vi som hushåll och konsumenter kunde skapa något liknande. En frivillig sammanslutning av motiverade hushåll och personer som ställer sig bakom ett gemensamt hållbarhetslöfte. Ja, vad väntar vi egentligen på!? Hör av dig så kör vi igång!

Make your household great again

Det har väl knappast undgått någon att USA under Donald Trump nu ämnar lämna Parisavtalet om klimatet. Maken till kortsiktighet och svagt – för att inte säga galet – ledarskap är svårt att hitta under solen. ”Beslutet är oacceptabelt och oerhört egoistiskt. Det strider mot vetenskapen och globala juridiska avtal” säger Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet, i en kommentar till DN.

Ett litet ljus i mörkret är att många lokala och regionala politiker i USA har en helt annan inställning i klimatfrågan än presidenten. Och att starka krafter i amerikanskt näringsliv har en diametralt annan syn på framtiden och var det går att göra pengar. Det är också hoppfullt att många andra av världens nationer och ledare nu markerar att de tänker ta sitt ansvar och kavlar upp ärmarna för att möta vår tids ödesfråga. Frankrikes nye president Emmanuel Macron har tydligt deklarerat sin linje med orden Make our planet great again.

Och precis där står vi alla nu. Ska vi ge upp bara för att en farlig fastighetsmogul råkat bli president i ett land som förut hade en tradition av att försöka ta ansvar för utvecklingen i världen? Nej, givetvis inte! När FN:s generalsekreterare António Guterres talade i New York för ett par dagar sedan var udden riktad mot Trump: ”Budskapet är enkelt. Hållbarhetståget har lämnat stationen. Gå ombord eller stå kvar på perrongen.” Vi vet nu att den amerikanska administrationen tänker stanna på stället eller till och med backa in i framtiden. Frågan är om du och jag gör Trump sällskap eller väljer ett annat spår? Är ditt hushåll med på hållbarhetståget? Make your household great again!

Grön el åt alla

Det råder tyvärr inte lika villkor för dem som vill producera egen förnybar el i Sverige. Sedan ett par år tillbaka får vissa hushåll med egen elproduktion en skattereduktion. Men det gäller bara dem som kan sätta upp solceller på eget taket eller ett litet vindkraftverk på tomten. Den som bor i lägenhet och köper andelar i sol- eller vindkraft omfattas inte av skattereduktionen. En orättvisa Hållbara handlingar uppmärksammat redan tidigare.

Sverige och världen behöver en fortsatt snabb utbyggnad av förnyelsebar elproduktion. Regeringen har länge lovat att utreda hur även andelsägare av förnybar el ska kunna få del av skattereduktionen. Utredningen drar dock ut på tiden. Så svårt borde det inte vara att justera denna uppenbara orättvisa och onödiga tröskel för klimatsmarta investeringar. Sedan en månad tillbaka pågår därför en namninsamling för förnyelsebar el på lika villkor. Skriv under för #grönelåtalla du också!

Bakom namninsamlingen står följande organisationer och företag:

100% förnybart
Greenpeace
Naturskyddsföreningen
WWF
Dala Vindkraft Ekonomisk förening
OX2:s vindkraftskooperativ
SERO
Solel i Sala och Heby Ekonomisk Förening
Solkompaniet
Svensk Vindkraftförening
Sveriges Vindkraftkooperativ
Telge Energi
Telge Energi Vind Ekonomisk Förening