Ekologiskt och närodlat i bistron

Hållbara handlingar har ibland riktat hård men knappast oförtjänt kritik mot SJ. Men det finns också mycket gott att säga om det statligt ägda transportföretaget. SJ köper 100 % förnybar el från vatten och vind för att driva sina tåg, och alla resor med SJ är sedan 1994 märkta med Naturskyddsföreningens märkning Bra Miljöval. Sedan i november 2015 är SJ:s bistrovagnar dessutom KRAV-certifierade på nivå 1.  

Senaste hållbarhetsnyheten från SJ är ett spännande samarbete med Kalf & Hansen. Rune och Fabian Kalf & Hansen ser till att tågresenärer kan få god, nyttig och klimatsmart snabbmat ombord framöver. I bistron kommer det att finnas en maträtt från Kalf & Hansen i taget, som byts var sjätte vecka. Först ut är ekologiska kycklingfrikadeller med ångade halländska rödbetor och chilimajonnäs. Mums.

Heja SJ och Kalf & Hansen! Säger jag som hade förmånen att samarbeta med duktiga och trevliga Rune och Fabian i samband med ett arrangemang om mat, måltider och hållbarhet i Svenska kyrkan, Stockholms stift, förra hösten.

Annonser

Reko glass i stora lass

Glassmaskin

Glassmaskin i aktion.

Har det landat ett UFO i vårt kök!? Nej, det är bara glassmaskinen som jobbar. Denna gång med en laddning kardemummaglass, baserad på i princip uteslutande ekologiska och Fairtrade-märkta råvaror. Ett enkelt och relativt prisvärt sätt att få reko glass i stora lass. Fint att bjuda på när vänner gästar vår nya och lite större lya i centrala Uppsala.

En extra bonus med glassen ovan är att den innehåller äggulor som blev över när vi gjorde marängbottnar för några dagar sedan. Så släng aldrig gulor eller vitor när du separerar dem. Det går nästan alltid att hitta ett användningsområde för den del av ägget som blir över. Men allra bäst är det så klart att planera för användningen av både gulor och vitor från början.

Fiskguiden 2016 – god vägledning i fiskdisken

Nu är den här, WWFs Fiskguiden 2016. Ett smidigt verktyg för den som vill göra medvetna val av fisk och skaldjur, och så bidra till ett mer hållbart fiske och vattenbruk.

En nyhet i år är att västkusträkan får grönt ljus. Ja, numera är hela det svenska räkfisket MSC-certifierat. Från forskarhåll kommer dock stark kritik mot att svensk djuphavstrålning miljömärks på detta sätt. En annan nyhet i Fiskguiden 2016 är att Östersjötorsken tilldelas gult och rött ljus. Torsken mår återigen sämre och det gäller att äta den med måtta och välja fisk med rätt ursprung. Tack WWF för denna viktiga vägledning!

WWFs Fiskguiden 2016 lista

WWFs Fiskguiden 2016 – listor med färgmarkeringar samt förkortningar för ursprung och fiskeredskap.

MSC, ASC och KRAV – vad betyder förkortningarna och vad innebär märkningarna? Här kan du läsa mer om miljömärkning av fiske!

Decembers indiska tofugryta

Under december månad har vi lagat ett par nya maträtter med tofu här hemma. Tofu är gjord av sojabönor och kan bland annat användas för att ersätta mjölk och kött vid matlagning. Eftersom det är en sojaprodukt så är proteinhalten hög liksom andelen nyttiga fleromättade fetter. Tofu har dessutom en neutral smak samtidigt som den är en hyfsad smakbärare. Om du inte har hittat till tofu ännu så kan vi rekommendera Kunga Markattas ekologiska och Fairtrade-märkta Tofu. Nog pratat om fördelarna med tofu, nedan kommer receptet på decembers indiska tofugryta.

Decembers indiska tofugryta

Decembers indiska tofugryta

Decembers indiska tofugryta

Ingredienser (4 portioner)
2 st vitlöksklyftor
1 st rödlök
1-2 msk ingefära
3-5 cm röd chilipeppar
1-2 msk curry
1-2 tsk paprikapulver
1-2 tsk garam masala
1 tsk salt
1 msk vetemjöl eller majsmjöl
1 burk körsbärstomater
1 burk kokosmjölk
250-300 g tofu
1 burk kikärter

Gör så här
1. Skala och finhacka vitlök, rödlök och ingefära. Skölj chilipepparn 
och ta ur det vita köttet och kärnorna innan den finhackas. Mät upp 
alla kryddor och lägg dem i en liten skål. Välj den större mängden för
en mer kryddstark gryta.

2. Hetta upp rapsolja i en kastrull och fräs vitlök, rödlök, ingefära 
och chili tillsammans med kryddorna under omrörning. Löken ska bli 
glasartad men inte få färg. Sikta vetemjöl eller majsmjöl över fräset 
och rör om ordentligt.

3. Tillsätt körsbärstomater och kokosmjölk, och rör om så att mjölet 
verkligen löser sig i vätskan. Skär tofun i centimeterstora kuber och 
tillsätt i grytan. Koka upp och låt småkoka under lock i 10-15 minuter. 

4. Skölj kikärtorna och låt rinna av i ett durkslag. Tillsätt dem och 
låt grytan koka upp och småkoka ytterligare 5 minuter.

5. Servera grytan med ris eller matkorn, och gärna lite tjock yoghurt
samt grovhackade naturella jordnötter. Garnera gärna med färsk persilja 
eller koriander. Nybakade naanbröd är också ett gott tillbehör. 

Ekologisk glögg en masse

Igår botaniserade jag bland årets utbud av glögg. På den lokala ICA-butiken hittade jag Dufvenkrooks KRAV-märkta lättvinsglögg utan att behöva leta, och på Systembolaget var det nästan svårt att välja bland de många alternativen. Till slut valde jag Tegnér & Sons ekologiska vinglögg Biskopens torra och Goder Aftonglögg röd vinglögg ekologisk. Två utmärkta val visade det sig. Med hem följde även Blossa starkvinsglögg Earl Grey 2015. Den senare är tyvärr inte ekologisk, men har tagits fram tillsammans med The London Tea Company, känt för sina Fair Trade-teer. Teglöggen är en verkligt trevlig bekantskap. Synd bara att Altia som producerar Blossa inte tog glöggen hela vägen till Fairtrade-märkning.

Glögg ekologisk

Det är lätt att hitta ekologisk glögg, både i livsmedelsbutiker och på Systembolaget.

Svenskt griskött – från kris till ljusnande framtid

Det är ingen nyhet att många svenska mjölkbönder har det väldigt tufft just nu. Desto roligare då att höra att svenska grisbönder ser ljust på framtiden. Svenska konsumenter är just nu villiga att betala lite extra för högre djurvälfärd och låg antibiotikaförbrukning, och idag är efterfrågan till och med större än tillgången på svenskt griskött. Exemplet visar att en negativ utveckling kan vändas genom information och förändrade konsumtionsmönster. Det var nämligen bara något år sedan svensk grisuppfödning var en krisbransch. Förhoppningsvis kan detta faktum skänka lite hopp till landets mjölbönder och få fler konsumenter att gynna det svenska lantbruket genom att prioritera närproducerade – och helst också ekologiska – livsmedel. För dina och mina val i livsmedelsbutiken gör skillnad. Både för svenska bönder och miljön!

Här kan den som är intresserad läsa mer om ekologisk produktion av griskött.

 

 

Fair Trade Forum i Uppsala

Idag inleds Fair Trade Forum i Missionskyrkan i Uppsala. Mötesplatsen är Sveriges största för etisk och rättvis handel, med cirka 30 utställare och över 50 föredrag, seminarier och paneldebatter. Det är roligt att arrangemanget sker i lärdomsstaden, för det var faktiskt här forumet hade premiär år 2006. Att Uppsala sedan ett halvår är diplomerad som Fairtrade City gör inte platsen mindre väl vald.

Fair trade forum 2015

Apropå att Uppsala är diplomerad som Fairtrade City så har veckans upplaga av Uppsalatidningen ett uppslag med rubriken Uppsala fikar efter större rättvisa. Där kan man läsa att diplomeringen innebär att kommunen aktivt ska verka för rättvis handel vid inköp och uppmuntra det lokala näringslivet att göra detsamma. Ambitionen är att andelen Fairtrade-varor ska öka hela tiden. Något som ska förverkligas genom ett nätverksbygge där kommunen, näringslivet, föreningar och andra organisationer samverkar och utbyter erfarenheter.

På samma uppslag framgår det dock att Uppsalas politiker är långt ifrån eniga om Fairtrademodellen. De borgerliga partierna och SD har till och med reserverat sig mot diplomeringen. Till Uppsalatidningen säger Therez Olsson (M) att man tycker att rättvis handel och etisk konsumtion är bra, men att diplomeringen innebär en monopolisering. Hon undrar också om det är en kommunal uppgift att uppmuntra näringslivet att utöka sitt utbud av Fairtradeprodukter. Mohammad Hassan (FP) är inne på liknande tankegångar och menar dessutom att diplomeringen kan bli dyr för skattebetalarna.

Hållbara handlingar försöker hålla en partipolitiskt obunden linje men måste i detta fall instämma helt i Erik Pellings (S) bemötande av Alliansens och SD:s kritik av Fairtradediplomeringen. Fairtrade är en oberoende märkning som alla producenter som uppfyller kriterierna kan ansluta sig till om man vill. Fairtrade City innebär inte heller att närings- och föreningsliv tvingas in i något, utan bygger helt på frivillig samverkan och utveckling. Att jämföra detta med ett monopol är mycket missvisande. Jag undrar om samma politiker anser att den oberoende KRAV-märkningen också bidrar till monopolisering? Och är inte Uppsala kommuns beslut om att all mat och dryck som kommunen köper in år 2023 ska vara ekologisk i sådana fall lika problematiskt? Det senare beslutet fattades av en Alliansledd kommunstyrelse i början av 2014. Hjälp mig gärna att förstå varför en ekologisk inriktning på kommunens upphandling är ok medan Fairtrade ska ifrågasättas och misstänkliggöras.

 

Ekofika hela veckan

Hösten är här och med den Miljövänliga Veckan, i år med temat ekofika. Jag dricker ekokaffe och ekote året om, men idag blev det hemgjord varm choklad vilket inte tillhör vanligheterna i min vardag. Chokladen gjorde jag på ekologisk och Fairtrade-märkt kakao, ekologisk havredryck och ekologiskt socker. Till drycken blev det en KRAV- och Fairtrademärkt banan. Vad består ditt ekofika av?

Varm choklad

Varm choklad gjord på ekologiska och Fairtrademärkta råvaror.

På Naturskyddsföreningens hemsida kan du fördjupa dig om ekofika, bland annat genom att läsa om fem skäl att välja ekologiskt kaffe och fem anledningar att byta till eko-bröd.

Ekoökning och brist på ekoråvaror

Förra veckan släppte Ekoweb en halvårsrapport över försäljningen av ekologiska produkter i Sverige. Under de sex första månaderna 2015 ökade den totala försäljningen av ekomat med ungefär 50 procent i den svenska detaljhandeln. Det är en unik försäljningsökning, till och med en acceleration av försäljningen jämfört med rekordåret 2014 (då försäljningsökningen var + 38 procent).

Sett till de enskilda livsmedelsjättarna på den svenska marknaden är det också idel plussiffror. ICA: + 58 procent, Coop: + 18 procent, Axfood: + 48 procent, Bergendahls (till exempel Citygross): + 60 procent och Systembolaget: + 68 procent. Högst ekologisk andel av den totala livsmedelsförsäljningen har Coop, med 8,9 procent.

Vid en internationell jämförelse kan man konstatera att Sverige nu är på god väg att komma ikapp Danmark som världsledande på området. Förra året utgjorde ekologiska livsmedel ungefär 8 procent av den danska försäljningen, medan den svenska andelen låg på strax över 5 procent. Första halvåret hade den svenska försäljningen ökat till ungefär 7,5 procent. På det globala planet ser det ut som att världsmarknaden för ekologiska livsmedel kommer att öka med cirka 10 procent under 2015.

Det är också intressant att konstatera att försäljningsökningen av ekologiska livsmedel förefaller vara konsumentdriven. Ett ökat intresse för ekologisk mat samvarierar här med en allmän hälsotrend, ett fördjupat intresse för matens ursprung och en önskan att undvika produktion där kemiska bekämpningsmedel förekommer. En vilja till solidaritet med de ekologiska bönderna och deras arbetsmiljö finns även med bland motiven. Ekowebs slutsats om en konsumentdriven utveckling stämmer här väl med mina egna och många andras kunderfarenheter. Handlarnas lyhördhet för kundernas ekoönskemål har ökat påtagligt de senaste åren, ja kanske skulle man kunna uttrycka det som att dagligvaruhandeln har utvecklat en allt större receptivitet för ekokunderna och deras konsumtionsmönster. Enligt Livsmedelsföretagen (bransch- och arbetsgivarorganisation för livsmedelsföretagen i Sverige) har ekologiskt också blivit ett allt viktigare nischsegment för den svenska livsmedelsindustrin, och åtta av tio företag jobbar aktivt för att bredda sitt ekologiska sortiment. Var tionde företag som i dag producerar ekologiska livsmedel siktar därtill på att övergå helt till eko.

I Ekowebs halvårsrapport kan man dessutom läsa att tillgången på ekologiska råvaror har ökat på flera områden, däribland sallad, bananer och ägg. Det innebär att marknadens efterfrågan kan tillgodoses på ett bättre sätt, vilket säkert bidragit till försäljningsökningen. Denna positiva bild delas dock inte helt av Livsmedelsföretagen. Enligt en enkät som branschorganisationen har låtit gör anser 75 procent av företagen med produktion av ekologiska livsmedel att det råder säsongsvis eller permanent brist på ekologiska råvaror. Med tanke på att omställningen från konventionellt jordbruk till ekoproduktion tar tid kommer det alltså sannolikt att fortsätta att uppstå vissa flaskhalsar så länge som efterfrågan ökar och produktionen inte hinner ikapp. För egen del kan jag dock tänka mig att tidvis leva med vissa tomma ekohyllor i livsmedelsbutiken och på Systembolaget. De vittnar ju faktiskt om en fantastiskt glädjande ekoutveckling och att konsumenters efterfrågan kan vara med och driva livsmedelshandeln och därmed livsmedelsproduktionen i en mer hållbar riktning!

Ekologiska och Fairtrade-märkta bananer

I vårt hushåll äter vi i princip bara ekologiska och Fairtrade-märkta bananer sedan många år tillbaka.

Ekologisk yoghurt och lättmjölk

Mjölkprodukter var också tidiga ekoprodukter i vårt hem. Det började med mjölk, fil och yoghurt, och sedan har vi gått över till ekologiskt produkt för produkt. Idag utgör konventionellt producerade mjölkprodukter undantagen i kylskåpet.

 

Majs emmersallad

Det har blivit alltmer populärt med olika sorters korn i matlagningen. Sedan flera år använder vi Frebacos matkorn, matvete och kvarngryn i vårt hushåll, som ersättning för ris, pasta eller potatis, eller för att skapa nyttiga och matiga sallader.

Emmer

Med emmer (hel kärna) från Warbro kvarn får man en fin bas till många härliga sallader.

Nu har vi även hittat till emmer, ett urvete som åter börjat odlas i Sverige. Och bra är det, för emmer smakar jättegott, har högt näringsinnehåll (mer protein, B-vitaminer och mineraler än modernt vete) och passar utmärkt för ekologisk odling i vår del av världen. KRAV-märkt Emmer är inte heller särskilt dyrt att köpa.

Inspirerad av Anna och Fanny Bergenströms ”Vår vardagssallad” i kokboken Det goda enkla gjorde jag en både vacker och god emmersallad härom kvällen. Emmersalladen serverades med kokt svensk sparris, pocherade ägg, nybakat bröd och färskost. Jag kommer definitivt att fortsätta att nyttja detta vete till sallader och som tillbehör i olika maträtter. Bergenströms tipsar om att ha färdigkokt emmer (eller andra korn) på lut i kylskåpet, och jag vill komplettera rådet med linser, bönor och kikärtor. Med startklara korn och baljväxter går det att dra ihop goda och nyttiga vardagsmiddagar på ett kick.

Emmersalladen nedan är en bra bassallad som sedan går att utveckla med olika ingredienser. Varför inte smulad chèvre eller feta, eller grillad halloumi. Eller kokta eller ugnsrostade primörer. Bergenströms föreslår också andra salladsvarianter med emmer som bas. Emmer, puylinser, koriander och avokado låter till exempel gott.

Emmersallad (4 portioner)

Ingredienser
5 dl kokt emmer
3 dl kokta svarta belugalinser
2 dl valnötter 
Ett stort knippe bladpersilja
En liten kruka mynta
3 msk olivolja eller chiliolja 
2 små citroner
Ett par nypor flingsalt

Gör så här
Koka emmer och linser enligt anvisningarna på respektive förpackning. 
Emmer tar 30-35 min att koka, linser 15-20 min. Jag kokade linserna med 
ett lagerblad och en krossad vitlök, vilket förhöjer smaken. Låt emmer 
och linser svalna innan salladen blandas. Skölj dem svala i ett durkslag 
om tiden är knapp.

Hacka valnötterna grovt. Hacka bladpersiljan och myntan. Ett tips är
att fylla ett glas med kryddorna och klippa sönder dem med en sax. Det 
är smidigare än att hacka dem på skärbräda med en kniv.

Blanda emmer, linser, nötter och kryddor i en skål. Ringla över 
olivolja eller chiliolja. Pressa citronerna. Häll citronsaften över
salladen. Blanda väl. Smaka av med flingsalt.