Vad är ok att äta från sjöar och hav? Hur är egentligen läget för gös, torsk, lax, ål, västkusträka och jätteräka? Vad innebär märkningarna MSC, ASC och KRAV? Och hur värdera kritiken mot WWFs Fiskguiden? Lyssna på veckans Meny i Sveriges Radio P1 om du är det minsta intresserad!
I början av december testade jag och Ida vår klimatpåverkan med hjälp av Klimatkontot. Testet visade att min livsstil orsakar växthusgasutsläpp motsvarande ca 4 ton CO2e¹ per år. Det är klart lägre än genomsnittssvenskens utsläpp, men fortfarande vida över de 0,7-1,5 ton CO2e som är hållbart om vi ska klara den framtida temperaturökningen under 2°C.
Klimatkontots test gav inte bara en helhetsbild utan pekade också ut personliga förbättringsområden. Jag reser måttfullt, flyger aldrig och väljer idag nästan alltid kollektiva transportmedel, i första hand rälsbundna. På energiområdet håller vi inomhustemperaturen nere och slösar inte med varmvatten. Mitt hushåll skulle dock kunna snåla mer med belysningen, men eftersom elen vi konsumerar kommer från egenproducerad andelsägd vindkraft är det trots allt ett mindre problem. Jag införskaffar årligen en del nya kläder och ibland även ny elektronik, och skulle här kunna vara mer återhållsam samt välja begagnade produkter eller dela på och cirkulera resurser i större utsträckning. Fast det testet pekade ut som det viktigaste förbättringsområdet var dock ett annat: MATEN.
Det förekommer lite olika uppgifter om hur stora växthusgasutsläpp medelsvenskens matkonsumtion orsakar. Om en får tro Naturvårdsverket så handlar det om cirka 1,8 ton CO2e per person och år vid blandad kost. 75 procent av dessa växthusgasutsläpp beräknades komma från konsumtion av kött, fisk och mejeriprodukter. Bara svenskens köttkonsumtion står för i genomsnitt ca 0,6 CO2e per person och år. Genom att välja en vegetarisk eller vegansk kosthållning kan klimatpåverkan från maten alltså minska rejält.
Mot bakgrund av detta har vi i mitt hushåll bestämt oss för att bli pescetarianer 2018. Pescetarian innebär att en äter lakto-ovo-vegetarisk kost, samt fisk och skaldjur. Begreppet pescetarian kommer av italienskans pesce (fisk) och vegetarian. Med lakto-ovo-vegetarisk kost menas en vegetarisk kosthållning som inkluderar mejeriprodukter och ägg. Vi tar detta steg som ett bidrag till minskade växthusgasutsläpp från vår kost. Att vår nya kosthållning även har hälsofördelar ser vi som en bonus. Livsmedelsverkets kostråd säger fisk och skaldjur 2-3 gånger/vecka!
Samtidigt som vi tar detta steg är vi medvetna om att det finns fler viktiga hållbarhetsval att göra på matområdet. När vi väljer fisk och skaldjur ska de givetvis vara MSC-, ASC- och/eller KRAV-märkta. Här är WWF:s Fiskguiden också en god vägledning. En ekologisk inriktning gäller givetvis även för den lakto-ovo-vegetariska kosten. Vi strävar även efter att konsumera närodlade och närproducerade livsmedel. Vad gäller mejeriprodukter så är det dessutom viktigt att försöka minska konsumtionen. Jag är inte beredd att helt utesluta mejeriprodukter ur kosten, men ser potential att minska användningen av dem i vardagen. Till förmån för växtbaserade alternativ.
Där står jag och mitt hushåll inför det kommande året. På vilka sätt kommer du att sträva efter en minskad klimatbelastning under 2018? Blir det genom ändringar av din kosthållning eller inom andra områden?
¹ CO2e är en förkortning för koldioxidekvivalent(er). Olika växthusgaser påverkar klimatet olika mycket. Genom att räkna om olika gasers påverkan till koldioxidekvivalenter kan enskilda växthusgasers påverkan jämföras och adderas. Metan bidrar till exempel 21 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid och 1 ton metangas uttrycks därför som 21 ton CO2e.
Den danska Fødevarestyrelsen har undersökt förekomsten av bekämpningsmedel i frukt och grönsaker. DN återger resultatet av myndighetens undersökning som visar att i princip alla konventionellt odlade clementiner och apelsiner innehåller rester av bekämpningsmedel. Halterna i fruktköttet understiger dock EU:s gränsvärden och gifterna sitter främst i skalen. Men där finns de. Vilket är viktigt att vara medveten om när en skalar julens citrusfrukter. Tvätta alltså händerna både före och efter hanteringen av skalen. Eller ännu hellre – välj konsekvent ekologiska citrusfrukter.
Hållbara handlingar har ibland riktat hård men knappast oförtjänt kritik mot SJ. Men det finns också mycket gott att säga om det statligt ägda transportföretaget. SJ köper 100 % förnybar el från vatten och vind för att driva sina tåg, och alla resor med SJ är sedan 1994 märkta med Naturskyddsföreningens märkning Bra Miljöval. Sedan i november 2015 är SJ:s bistrovagnar dessutom KRAV-certifierade på nivå 1.
Senaste hållbarhetsnyheten från SJ är ett spännande samarbete med Kalf & Hansen. Rune och Fabian Kalf & Hansen ser till att tågresenärer kan få god, nyttig och klimatsmart snabbmat ombord framöver. I bistron kommer det att finnas en maträtt från Kalf & Hansen i taget, som byts var sjätte vecka. Först ut är ekologiska kycklingfrikadeller med ångade halländska rödbetor och chilimajonnäs. Mums.
Heja SJ och Kalf & Hansen! Säger jag som hade förmånen att samarbeta med duktiga och trevliga Rune och Fabian i samband med ett arrangemang om mat, måltider och hållbarhet i Svenska kyrkan, Stockholms stift, förra hösten.
Glassmaskin i aktion.
Har det landat ett UFO i vårt kök!? Nej, det är bara glassmaskinen som jobbar. Denna gång med en laddning kardemummaglass, baserad på i princip uteslutande ekologiska och Fairtrade-märkta råvaror. Ett enkelt och relativt prisvärt sätt att få reko glass i stora lass. Fint att bjuda på när vänner gästar vår nya och lite större lya i centrala Uppsala.
En extra bonus med glassen ovan är att den innehåller äggulor som blev över när vi gjorde marängbottnar för några dagar sedan. Så släng aldrig gulor eller vitor när du separerar dem. Det går nästan alltid att hitta ett användningsområde för den del av ägget som blir över. Men allra bäst är det så klart att planera för användningen av både gulor och vitor från början.
Nu är den här, WWFs Fiskguiden 2016. Ett smidigt verktyg för den som vill göra medvetna val av fisk och skaldjur, och så bidra till ett mer hållbart fiske och vattenbruk.
En nyhet i år är att västkusträkan får grönt ljus. Ja, numera är hela det svenska räkfisket MSC-certifierat. Från forskarhåll kommer dock stark kritik mot att svensk djuphavstrålning miljömärks på detta sätt. En annan nyhet i Fiskguiden 2016 är att Östersjötorsken tilldelas gult och rött ljus. Torsken mår återigen sämre och det gäller att äta den med måtta och välja fisk med rätt ursprung. Tack WWF för denna viktiga vägledning!
WWFs Fiskguiden 2016 – listor med färgmarkeringar samt förkortningar för ursprung och fiskeredskap.
MSC, ASC och KRAV – vad betyder förkortningarna och vad innebär märkningarna? Här kan du läsa mer om miljömärkning av fiske!
Under december månad har vi lagat ett par nya maträtter med tofu här hemma. Tofu är gjord av sojabönor och kan bland annat användas för att ersätta mjölk och kött vid matlagning. Eftersom det är en sojaprodukt så är proteinhalten hög liksom andelen nyttiga fleromättade fetter. Tofu har dessutom en neutral smak samtidigt som den är en hyfsad smakbärare. Om du inte har hittat till tofu ännu så kan vi rekommendera Kunga Markattas ekologiska och Fairtrade-märkta Tofu. Nog pratat om fördelarna med tofu, nedan kommer receptet på decembers indiska tofugryta.
Decembers indiska tofugryta
Decembers indiska tofugryta Ingredienser (4 portioner) 2 st vitlöksklyftor 1 st rödlök 1-2 msk ingefära 3-5 cm röd chilipeppar 1-2 msk curry 1-2 tsk paprikapulver 1-2 tsk garam masala 1 tsk salt 1 msk vetemjöl eller majsmjöl 1 burk körsbärstomater 1 burk kokosmjölk 250-300 g tofu 1 burk kikärter Gör så här 1. Skala och finhacka vitlök, rödlök och ingefära. Skölj chilipepparn och ta ur det vita köttet och kärnorna innan den finhackas. Mät upp alla kryddor och lägg dem i en liten skål. Välj den större mängden för en mer kryddstark gryta. 2. Hetta upp rapsolja i en kastrull och fräs vitlök, rödlök, ingefära och chili tillsammans med kryddorna under omrörning. Löken ska bli glasartad men inte få färg. Sikta vetemjöl eller majsmjöl över fräset och rör om ordentligt. 3. Tillsätt körsbärstomater och kokosmjölk, och rör om så att mjölet verkligen löser sig i vätskan. Skär tofun i centimeterstora kuber och tillsätt i grytan. Koka upp och låt småkoka under lock i 10-15 minuter. 4. Skölj kikärtorna och låt rinna av i ett durkslag. Tillsätt dem och låt grytan koka upp och småkoka ytterligare 5 minuter. 5. Servera grytan med ris eller matkorn, och gärna lite tjock yoghurt samt grovhackade naturella jordnötter. Garnera gärna med färsk persilja eller koriander. Nybakade naanbröd är också ett gott tillbehör.
Igår botaniserade jag bland årets utbud av glögg. På den lokala ICA-butiken hittade jag Dufvenkrooks KRAV-märkta lättvinsglögg utan att behöva leta, och på Systembolaget var det nästan svårt att välja bland de många alternativen. Till slut valde jag Tegnér & Sons ekologiska vinglögg Biskopens torra och Goder Aftonglögg röd vinglögg ekologisk. Två utmärkta val visade det sig. Med hem följde även Blossa starkvinsglögg Earl Grey 2015. Den senare är tyvärr inte ekologisk, men har tagits fram tillsammans med The London Tea Company, känt för sina Fair Trade-teer. Teglöggen är en verkligt trevlig bekantskap. Synd bara att Altia som producerar Blossa inte tog glöggen hela vägen till Fairtrade-märkning.
Det är lätt att hitta ekologisk glögg, både i livsmedelsbutiker och på Systembolaget.
Det är ingen nyhet att många svenska mjölkbönder har det väldigt tufft just nu. Desto roligare då att höra att svenska grisbönder ser ljust på framtiden. Svenska konsumenter är just nu villiga att betala lite extra för högre djurvälfärd och låg antibiotikaförbrukning, och idag är efterfrågan till och med större än tillgången på svenskt griskött. Exemplet visar att en negativ utveckling kan vändas genom information och förändrade konsumtionsmönster. Det var nämligen bara något år sedan svensk grisuppfödning var en krisbransch. Förhoppningsvis kan detta faktum skänka lite hopp till landets mjölbönder och få fler konsumenter att gynna det svenska lantbruket genom att prioritera närproducerade – och helst också ekologiska – livsmedel. För dina och mina val i livsmedelsbutiken gör skillnad. Både för svenska bönder och miljön!
Här kan den som är intresserad läsa mer om ekologisk produktion av griskött.
Idag inleds Fair Trade Forum i Missionskyrkan i Uppsala. Mötesplatsen är Sveriges största för etisk och rättvis handel, med cirka 30 utställare och över 50 föredrag, seminarier och paneldebatter. Det är roligt att arrangemanget sker i lärdomsstaden, för det var faktiskt här forumet hade premiär år 2006. Att Uppsala sedan ett halvår är diplomerad som Fairtrade City gör inte platsen mindre väl vald.
Apropå att Uppsala är diplomerad som Fairtrade City så har veckans upplaga av Uppsalatidningen ett uppslag med rubriken Uppsala fikar efter större rättvisa. Där kan man läsa att diplomeringen innebär att kommunen aktivt ska verka för rättvis handel vid inköp och uppmuntra det lokala näringslivet att göra detsamma. Ambitionen är att andelen Fairtrade-varor ska öka hela tiden. Något som ska förverkligas genom ett nätverksbygge där kommunen, näringslivet, föreningar och andra organisationer samverkar och utbyter erfarenheter.
På samma uppslag framgår det dock att Uppsalas politiker är långt ifrån eniga om Fairtrademodellen. De borgerliga partierna och SD har till och med reserverat sig mot diplomeringen. Till Uppsalatidningen säger Therez Olsson (M) att man tycker att rättvis handel och etisk konsumtion är bra, men att diplomeringen innebär en monopolisering. Hon undrar också om det är en kommunal uppgift att uppmuntra näringslivet att utöka sitt utbud av Fairtradeprodukter. Mohammad Hassan (FP) är inne på liknande tankegångar och menar dessutom att diplomeringen kan bli dyr för skattebetalarna.
Hållbara handlingar försöker hålla en partipolitiskt obunden linje men måste i detta fall instämma helt i Erik Pellings (S) bemötande av Alliansens och SD:s kritik av Fairtradediplomeringen. Fairtrade är en oberoende märkning som alla producenter som uppfyller kriterierna kan ansluta sig till om man vill. Fairtrade City innebär inte heller att närings- och föreningsliv tvingas in i något, utan bygger helt på frivillig samverkan och utveckling. Att jämföra detta med ett monopol är mycket missvisande. Jag undrar om samma politiker anser att den oberoende KRAV-märkningen också bidrar till monopolisering? Och är inte Uppsala kommuns beslut om att all mat och dryck som kommunen köper in år 2023 ska vara ekologisk i sådana fall lika problematiskt? Det senare beslutet fattades av en Alliansledd kommunstyrelse i början av 2014. Hjälp mig gärna att förstå varför en ekologisk inriktning på kommunens upphandling är ok medan Fairtrade ska ifrågasättas och misstänkliggöras.
Hållbara handlingar 
