Sötsyrlig broccolisallad med tugg

Sötsyrlig broccolisallad

Sötsyrlig broccolisallad med tugg. Här serverad i portionsskål. Foto: Magnus Myrberg.

Igår kväll gjorde vi denna fräscha, sötsyrliga broccolisallad med härligt tuggig konsistens. Receptet är hämtat från David Frenkiels & Luise Vindahls Green Kitchen Stories men har modifierats något nedan. Salladen passar oavsett årstid, men granatäpplena går ur säsong i slutet av mars.

Så här gör du: Låt 2,5 dl mild naturell yoghurt rinna av 30 minuter i ett kaffefilter. Skär under tiden munsbitar av broccolibuketter från 2 färska broccolihuvuden. Sjud broccolin halvmjuk och skölj den sedan i iskallt vatten. Låt rinna av i durkslag. Rosta 1,25 dl solroskärnor i en het stekpanna. Finhacka en liten rödlök och kärna ur 1 granatäpple (så här gör du det enkelt). Blanda yoghurt, solroskärnor, rödlök, granatäpple, 2,5 dl russin och två nypor havssalt i en stor skål. Tillsätt broccolin och blanda ordentligt med händerna. Smaka av med mer havssalt och nymald svartpeppar. Servera som tillbehör, förrätt eller lätt huvudrätt. Gärna med ett gott färskt bröd till.

 

Nya tallriksmodellen

Tallriksmodellen

Den nya tallriksmodellen. Till vänster en version för den som rör sig enligt rekommendationerna och till höger en version för den som är mer stillasittande.

Nu är den här, den nya tallriksmodellen för balanserade måltider. Livsmedelsverket lanserar den uppdaterade tallriksmodellen i två olika versioner. En version är anpassad för den som rör sig enligt rekommendationerna och en annan för den som inte rör sig lika mycket. För allmänna rekommendationer för fysisk aktivitet, se FYSS.

Den nya tallriksmodellen består liksom den tidigare av tre delar:

  • Den första delen utgörs av grönsaker och rotfrukter. En stor del av tallriken fylls med livsmedel från denna grupp. Den som inte rör sig så mycket kan låta grönsaker och rotfrukter fylla halva tallriken.
  • Den andra delen består av potatis, pasta, bröd eller gryn som ris, bulgur, mathavre och matkorn. Den som är fysiskt aktiv och behöver mycket energi genom kolhydrater kan göra denna del ännu större. Kom ihåg att i första hand välja fullkornsvarianter av livsmedlen.
  • Den minsta delen är avsedd för proteinrika livsmedel som bönor, linser, ärter, kött, fisk och ägg. Denna del ska utgöra ungefär en femtedel (20 procent) av mängden mat på tallriken.
Tallriksmodellen fysiskt aktiv

Tallriksmodellen för fysiskt aktiva personer. Notera att delen kolhydratrika livsmedel är lika stor som delen grönsaker och rotfrukter.

Tallriksmodellen stillasittande

Tallriksmodellen för stillasittande personer. Notera att delen grönsaker och rotfrukter upptar ungefär halva tallriken och att delen kolhydratrika livsmedel är mindre. De proteinrika livsmedlen utgör en femtedel av tallriken i båda versionerna.

Det är viktigt att minnas att tallriksmodellen bara visar proportionerna mellan de tre delarna. Modellen säger ingenting om hur mycket som är lagom att äta – det avgör hunger och energibehov (som styrs av kroppsstorlek, ämnesomsättning och graden av fysisk aktivitet).

Den som äter enligt tallriksmodellen äter inte bara nyttigt utan även miljösmart. Tallriksmodellen hjälper nämligen till att öka mängden mat från växtriket och minska på animalierna. Vilket minskar resursförbrukningen och utsläppen av växthusgaser från livsmedelsproduktionen. I varje del av tallriksmodellen går det dessutom att göra fler miljömedvetna val:

  • Välja grova, fiberrika grönsaker och rotfrukter som kål av olika slag, bönor och lök framför salladsgrönsaker som tomat och gurka. Tänk frukt och grönt i säsong.
  • Välja miljömärkt kött och fisk eller byta ut dess proteinkällor mot bönor, ärter och linser.
  • Välja ekologisk potatis, pasta och gryn – som matkorn, mathavre, couscous eller bulgur – framför ris.

 

Årets första morotspesto

Årets första morotspesto på gång

Årets första morotspesto på gång.

Vad månde det bliva? Jo, det är årets första morotspesto som är på gång. Och det är definitivt inte den sista. Gjord på blast från fina primörer. Dock inte från egen täppa. De morötterna och den blasten får vi vänta på ett tag till.

Säkert köpa ekologiskt

Satsa på ekologiska livsmedel om du vill undvika rester av bekämpningsmedel i maten. Och om du ändå handlar konventionellt odlade frukter och grönsaker, köp då svenska eftersom importerade kan innehålla sju gånger så höga halter av oönskade ämnen. Det var väl det jag och många med mig visste eller i alla fall anade. Nu är det bekräftat i en studie gjord av nutritionisten Katarina Beckman på Karolinska institutet i samarbete med Livsmedelsverket.

Det är insidan som räknas

Hållbara handlingar har kritiserat COOP för samarbetet med SAS inom ramen för det nya medlemsprogrammet. Men nu gör kooperationen något riktigt bra, och det ska också lyftas fram.

I dagarna börjar COOP sälja ”knasiga grönsaker” – frukt och grönsaker som inte ser perfekta ut men som är fullt ätbara – till 25 procent lägre pris i utvalda butiker. Det är ett utmärkt initiativ och det ska bli spännande att se hur det faller ut. Kooperationen visar verkligen att man tar frågan om matsvinn på allvar och öppnar för kunderna att vara med och bidra samtidigt som de gör en bra affär. Som Uppsalabo är dessutom roligt att se COOP Forum Uppsala, Boländerna, på listan över butiker som säljer de ”knasiga grönsakerna”!

Här listar COOP för övrigt tio smarta tips för dig som vill minska matsvinnet hemma.

Tomatskörd trots allt

Det har inte varit något vidare tomatår för vårt hushåll. Vi var sent i gång med förkultiveringen, gav bort våra finaste plantor och var även långsamma med olika omplanteringar. Lägg därtill väderförhållanden som inte var särskilt tomatvänliga, om man inte har växthus vill säga.

För några veckor sedan plockade vi av de tomater som ändå vuxit fram. Nu ligger de på en bricka på fönsterbrädan och mognar långsamt. Hittills har vi kunnat njuta av en del vackert gula körsbärstomater. Det blev en tomatskörd – om än mycket liten – trots allt.

Tomater som mognar

Tomater som mognar på fönsterbrädan.

Inläggningar i och utanför boxen

Inläggning är en utmärkt metod för att konservera och förädla livsmedel. De senaste veckorna har vi lagt in finfina gurkor som vi fått av vänner och rikligt med rödbetor från egna kolonilotten. Gurkorna hamnade i en ättikslag (ättiksprit, strösocker, vatten och salt) kryddad med gul lök, dillkronor, senapsfrö och korianderfrö. Rödbetslagen smaksatte vi på klassiskt vis med kryddnejlikor.

Kanske kan en bild av några av våra vackra gurkburkar inspirera andra att konservera och förädla skördetidens godsaker!? Recept på inläggningar finns bara en googling bort. Var alltid noga med ättikslagens dimensioner av ättiksprit, socker och vatten för bästa hållbarhet, men våga gärna tänka utanför boxen vad gäller kryddningen. Lite korianderfrö till gurkorna är till exempel en riktig höjdare.

Inlagd gurka

Inlagd gurka, kryddad med gul lök, dillkronor, senapsfrö och korianderfrö.

Skördepizza och pizza på rester

Igår vandrade Ida och jag drygt två mil längs etapp 11 på Upplandsleden mellan Gimo och Österbybruk. En fin sensommardag tillsammans med vänner i Helgas pilgrimsvandrare. När vi kom hem väntade en kalljäst pizzadeg i kylskåpet. Inspirerade av senaste numret av utmärkta Magasinet Hunger satte vi igång och gjorde skördepizzor.

Magasinet Hunger och skördepizza

Senaste numret av Magasinet Hunger och skördepizza med ett antal pålägg från egna täppan.

När vi kavlat ut degen bredde vi ut Crème fraîche på pizzorna istället för tomatsås och riven ost. Påläggen var hyvlad rödbeta, morot och palsternacka, och krämig getost i skivor. Vi kryddade med torkad ramslök och rotsakskrydda från Urtekram, flingsalt och nymald svartpeppar. Efter gräddningen ringlade vi lite flytande honung och olivolja över pizzan, och toppade med hackad gräslök och persilja. Det fick bli krusbladig, för den slätbladiga hade vi nyligen gjort slut på i annan matlagning. Resultatet blev en riktig höjdare om vi får säga det själva. Crème fraîche som ett alternativ till tomatsås och riven ost kommer vi definitivt att använda oss av igen. Denna pizzavariant kan dock behöva kryddas lite mer då tomatsåsen är utesluten.

På tal om pizza så är det en utmärkt maträtt när man behöver ta hand om rester i kyl och skafferi. Om man vågar tänka utanför den sedvanliga pizzakartongen så öppnar sig faktiskt oanade möjligheter. En köttbullsmacka i jätteformat!? Eller en pizza-sill-tallrik!? Kanske har du något tips på hemgjord pizza, gjord på skörd från egen täppa eller komponerad av de matrester som fanns hemma?

Augustis ängamat

Som barn var jag inte helt förtjust i den redda soppan ängamat. Jag vet inte om det var skolbespisningens version eller något helfabrikat som grundlade aversionen. I vuxen ålder har jag hur som helst aldrig tillagat just denna soppa i mitt kök. Men jag vill ju inte vara sämre än att jag kan ge en maträtt en förnyad chans. Så augustis nya vegetariska maträtt är – för mig alltså lite oväntat – just ängamat.

Ängamat är en redd sommar- eller skördesoppa som normalt innehåller morötter, blomkål, sockerärter och garneras med hackad persilja. Recept på soppan skiljer sig dock åt en del och jag skulle vilja påstå att ängamat kan vara lite av vegetarisk pyttipanna, fast i soppform då. En soppa byggd på principen ”man tager vad man haver”, i alla fall i vårt kök. I den ängamatssoppa som vi lagat under augusti månad har innehållet styrts av skörden på vår kolonilott. En riktig soppa i säsong med morötter, palsternacka, potatis och bondbönor. Kanske inte så mild i smaken som ängamat brukar vara, men det ser jag bara som en smaklig fördel.

Ängamat

Ängamat,  i en ”man tager vad man haver”-version.

Ängamat

Ingredienser (4 portioner)
300 g morot
150 g potatis
100 g palsternacka
20 baljor bondbönor
4 st salladslökar
7 dl vatten
1 buljongtärning eller motsvarande buljongpulver
4 dl mjölk
1 dl grädde
3 msk vetemjöl
1 tsk salt
Vit- eller svartpeppar
Rikligt med bladpersilja

Gör så här
Skala morot, potatis och palsternacka. Slanta morot och palsternacka, 
skär potatisen i kuber. Sprita bondbönorna, det vill säga ta ut bönorna 
ur baljorna. Skala och finhacka salladslöken, använd både lök och blast. 
Ansa bladpersiljan och finhacka den. Spara några persiljeblad hela till 
garnering.

Lägg bondbönorna i en kastrull och täck dem med vatten. Tillsätt lite
salt och koka upp. Låt sjuda försiktigt i 2-3 minuter. Häll av kok-
vattnet och kyl bönorna med kallvatten. Ta sedan bort det yttre skalet 
på bönorna. Det är den inre bönan som ska användas i soppan.

Koka upp vatten i en vattenkokare. Lägg kuberna av morot, potatis och 
palsternacka i en kastrull och häll det kokande vattnet över. Tillsätt
salt. Koka grönsakerna knappt mjuka. Lägg i salladslöken efter några 
minuter och tillsätt buljong.

Sila av buljongen när grönsakerna nästan är mjuka. Ställ grönsakerna åt
sidan en stund. Häll tillbaka buljongen i kastrullen och tillsätt resten 
av mjölken och grädden. Låt koka upp.  

Gör en redning av 1 dl av mjölken och vetemjölet. Ta kastrullen från
plattan och tillsätt redningen i en fin stråle under vispning. Koka upp
och låt sjuda i 2-3 minuter. Tillsätt den hackade bladpersiljan. Smaka
av med salt och nymald peppar. 

Lägg tillbaka grönsakerna - även bondbönorna - i soppan. Koka upp, men 
låt inte soppan koka någon längre stund utan bara så att grönsakerna
blir heta igen. Servera omgående. 

Garnera med några hela persiljeblad. Servera gärna ett färskt bröd och 
hårdost som tillbehör.

Låt grönsaksskörden jäsa

I två tidigare inlägg har jag uppmärksammat de många fördelarna med fermentering och hur man gör när man mjölksyrajäser grönsaker. Så här i sensommartid är metoden högaktuellt igen, för nu gäller det att ta till vara på alla skördemogna grönsaker på vår kolonilott. Men man behöver inte ha egen täppa för att fermentera. Det går givetvis lika bra att mjölksyra ekologiska grönsaker från närmaste livsmedelsbutik.

Fermentering, ett mathantverk

Fermentering, ett fysiskt mathantverk.


Orangerött riv

Orangerött riv, vackert och aptitretande redan innan jäsningsprocessen har börjat.

Härom kvällen revs det ett par kilo morötter och rödbetor i vårt kök. När rivet saltats, knådats och stoppats på burk, återstod att hälla vassla och saltvatten i burkarna. Det blev fyra stora burkar orangerött riv totalt. Ett väldigt enkelt och roligt sätt att förädla och konservera grönsaksskörden. Att mjölksyrade grönsaker dessutom är nyttig, prisvärd och miljösmart mat gör inte saken sämre.

Dags för jäsning

Dags för jäsning, denna gång under diskhon.

I ett litet hushåll är det ibland svårt att hitta lämplig förvaringsplats för burkar med fermenterade grönsaker och olika inläggningar, för marmelad, sylt och mos med mera. Ja, ur förvaringssynpunkt är augusti, september och oktober en tuff tid för koloniodlare som bor på 60 kvm utan vettig matkällare och bara har tre frysfack i köket. Det krävs en del kreativitet och logistik för att få ihop det. Just nu står de fyra burkarna med orangerött riv och jäser under diskhon…