Köttätandet minskar rejält

WWFs Köttguiden.

Mellan 1990 och 2016 ökade den svenska köttkonsumtionen med hela 41 procent. När Jordbruksverket idag presenterade siffror över köttkonsumtionen 2017 ser vi dock ett positivt trendbrott. Under förra året minskade konsumtionen av kött med 2,6 procent. Svensken åt mindre av alla köttslag utom lamm. Det kött vi konsumerar är därtill svenskt i allt större utsträckning.

Trendbrottet är inte oväntat. Få torde ha missat att en minskad köttkonsumtion är bra både för hälsan och klimatet. Under några års tid har vi också levt med en tydlig vegetarisk och vegansk mattrend. Nästan märkligt att det är först nu som den verkligen syns i statistiken. Att de som äter kött väljer svensk råvara är inte heller så konstigt med tanke på våra höga djurskyddskrav och restriktiva antibiotikaanvändning.

På samma gång återstår det en bra bit att vandra till en hållbar köttkonsumtion. Ja, konsumtionen av kött behöver halveras från dagens nivåer för att vara hälsosam och hållbar ur klimatsynpunkt. Så det är bara att sätta igång. Om du äter kött så byt ut varannan måltid till en vegetarisk eller vegansk. Eller minska mängden till hälften när du äter kött. Välj dessutom bästa möjliga kött. Med bästa möjliga menar jag svenskt kött och att prioritera naturbeteskött, ekologiskt kött och viltkött. Och minska generellt på kött från idisslare (nöt och lamm) till förmån för fågel. Använd gärna WWFs Köttguiden som hjälp på vägen. Svårare än så behöver det faktiskt inte vara.

Annons

Hållbart fiske i Meny

Vad är ok att äta från sjöar och hav? Hur är egentligen läget för gös, torsk, lax, ål, västkusträka och jätteräka? Vad innebär märkningarna MSC, ASC och KRAV? Och hur värdera kritiken mot WWFs Fiskguiden? Lyssna på veckans Meny i Sveriges Radio P1 om du är det minsta intresserad!

#movethedate

Fram till 1970-talet levde mänskligheten inom planetens ekologiska gränser, även om uttaget av naturresurser redan då var väldigt ojämnt fördelat mellan olika länder. Under de senaste decennierna har det ekologiska resursuttaget accelererat och idag lever vi på en ständigt växande, fullständigt ohållbar och orättvist fördelad kredit. När WWF och andra uppmärksammar Earth Overshoot Day är det ett sätt att försöka åskådliggöra problemet och skapa opinion för att lösa det. I år inträffar dagen tyvärr redan idag, vilket är en dag tidigare än förra året. Ett trist rekord som vi måste sluta slå framöver.

Nya siffror visar att mänskligheten globalt sett lever som om vi hade 1,7 planeter till vårt förfogande. Det råder dock stora skillnader mellan olika länders förbrukning av jordens förnybara ekologiska resurser. Australien och USA toppar resursförbrukningsligan på 5,2 respektive 5,0 jordklot, men vi svenskar har inte mycket att vara stolta över med våra 4,2 planeter. Om alla levde som Indiens befolkning skulle vi däremot bara använda ekologiska resurser motsvarande 0,6 jordklot. Skillnaderna mellan människor i olika delar av världen är med andra ord gigantiska. Men även om människor i materiellt sett fattiga delar av världen står för en mindre resursförbrukning tvingas de vara med och betala priset för materiellt sett rika länders konsumtion. Att detta är orättfärdigt är väl ett understatement. 

Antalet jordklot som behövs utifrån olika länders förbrukning av ekologiska resurser.

Enligt Global Footprint Network som gjort beräkningarna om Earth Overshoot Day så står utsläppen av koldioxid för 60 procent av mänsklighetens nuvarande ekologiska fotavtryck. Förbrukningen av fossila bränslen är en starkt bidragande orsak, men hit hör även vår produktion och konsumtion av livsmedel. Stor köttkonsumtion och mycket onödigt matsvinn är här två av huvudproblemen. Bara animalieproduktionen står idag för cirka 15 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser.

För att inspirera oss att minska våra ekologiska fotavtryck lanserar Global Footprint Network och ett 30-tal partners #movethedate. Om vi hjälps åt och skjuter upp Overshoot Day 4-5 dagar varje år skulle vi kunna leva på planetens ekologiska resurser år 2050. Vi grejar det om alla är med och bidrar med små och stora steg i en mer hållbar riktning. Några av mina bidrag för att minska mitt ekologiska fotavtryck vad gäller koldioxid är att inte flyga, välja kollektivtrafik framför egen bil, öka andelen vegetariskt på tallriken, dra ned på portionsstorleken, minska matsvinnet och placera mina pensionspengar på ett hållbart sätt. Vad gör du? Berätta gärna med en kommentar!

Tips! På Global Footprint Networks hemsida finns en kalkylator som du kan använda för att räkna ut ditt ekologiska fotavtryck.

 

Dags att korsfästa köttet!?

Den lammstek som kommer att anrättas i vårt hushåll på påskdagen. Foto: Magnus Myrberg.

Vegetarisk och vegansk mat har varit trendigt ett bra tag nu. Och många av oss känner till de hälsorisker och den miljöbelastning som konsumtion och produktion av animalier innebär. Ändå konsumerar vi svenskar mer kött än någonsin tidigare.

Enligt Jordbruksverkets siffror åt vi i snitt 87,7 kg kött per person år 2016, ben och annat svinn inräknat. Det är ett halvt kilo mer än året innan. Importen av animalier ökade dessutom för alla produkter utom griskött. Den som vill hitta något positivt i statistiken kan notera att konsumtionen av nötkött minskat något samtidigt som konsumtionen av matfågel och ägg ökar. Men även om kycklingkött är bättre än nöt- och lammkött ur klimatsynvinkel så är inte fågeluppfödning oskyldigt ur miljö- och djurhållningsperspektiv.

Det vi köttätare borde göra kräver disciplin men är egentligen inte så svårt. Om vi alla halverar vår nuvarande köttkonsumtion är mycket vunnet, samtidigt som vi ser till att äta ekologiskt kött, naturbeteskött och viltkött när vi väl gör det. Ett sätt att nå en halvering är att införa vegetariska måltider några dagar i veckan. En annan väg är att ta hälften så mycket kött på tallriken. Det handlar nämligen inte om antingen eller. Allt kött behöver inte korsfästas, men vår nuvarande överkonsumtion måste det. En hållbar konsumtion kan här vägledas av WWF:s paroll: Mindre men bättre kött!

Med det sagt tar Hållbar handlingar påsklov några dagar. Jag önskar läsare och följare trevlig helg. Glad blir påsken först på påsknatten!

Just nu: Earth Hour

Just nu: Earth Hour. Goda vänner och sällskapsspel i stearinljusens sken. 

Sökes – hushåll som vill leva hållbart

IKEA söker just nu hushåll som vill leva ett mer hållbart liv hemma. Bild: IKEA.

I samarbete med Världsnaturfonden (WWF) söker IKEA för andra året i rad IKEA FAMILY-medlemmar som vill leva ett mer hållbart liv hemma och så inspirera andra. De hushåll som blir utvalda att delta får hembesök av experter och inredare från IKEA, som ger råd och installerar miljösmarta lösningar till ett värde mellan 4000 och 6000 kr. Sista ansökningsdag för att vara med i projektet är 11 januari.

Ps. Kritiskt tänkande läsare kanske undrar om Hållbara handlingar sålt sig till möbeljätten. Svaret är nej. Jag puffar ibland för initiativ och produkter som jag anser är intressanta, dock utan ersättning eller andra band till företagen.

Jordens resurser slut idag

Idag är det Earth Overshoot Day (EOD eller Den ekologiska skuldens dag på svenska). Det innebär att vi människor redan nu har gjort av med hela årets ekologiska budget. Vilket är på rekordtid. Förra året inföll EOD den 9 augusti, vilket med andra ord inte var mycket bättre än årets bottennotering. Kvarvarande fem månader av 2016 får vi leva på lånat naturkapital. Ett annat sätt att uttrycka det är att det krävs 1,6 jordklot för att återskapa de naturresurser som vi konsumerar.

Bild/logga hämtad från Global Footprint Network.

Det är Global Footprint Network som står bakom EOD i samarbete med WWF. Varje år låter de forskare beräkna hur vår konsumtion belastar naturen. Under långa tider rymdes människors samhällsbyggen, livsmedelsproduktion, resor etc. inom jordens ekologiska gränser. Så sent som i början av 1960-talet användes ”bara” 2/3 av resurserna och det fanns fortfarande buffertar. I mitten av 1970-talet överskreds dock en kritisk gräns och i år tog jordens resurser alltså slut redan den 8 augusti. Ohållbart är bara förnamnet.

Fiskguiden 2016 – god vägledning i fiskdisken

WWFs Fiskguiden 2016

Nu är den här, WWFs Fiskguiden 2016. Ett smidigt verktyg för den som vill göra medvetna val av fisk och skaldjur, och så bidra till ett mer hållbart fiske och vattenbruk.

En nyhet i år är att västkusträkan får grönt ljus. Ja, numera är hela det svenska räkfisket MSC-certifierat. Från forskarhåll kommer dock stark kritik mot att svensk djuphavstrålning miljömärks på detta sätt. En annan nyhet i Fiskguiden 2016 är att Östersjötorsken tilldelas gult och rött ljus. Torsken mår återigen sämre och det gäller att äta den med måtta och välja fisk med rätt ursprung. Tack WWF för denna viktiga vägledning!

WWFs Fiskguiden 2016 – listor med färgmarkeringar samt förkortningar för ursprung och fiskeredskap.

MSC, ASC och KRAV – vad betyder förkortningarna och vad innebär märkningarna? Här kan du läsa mer om miljömärkning av fiske!

Earth Hour bortglömt i Uppsala!?

Idag firar Earth Hour, världens största miljömanifestation, 10-årsjubiléum. Mellan kl. 20.30 och 21.30 sker en mängd klimataktiviteter bara i Sverige och många kända byggnader släcks ner som en viktig symbolhandling. I år förväntas uppslutningen dessutom slå rekord med 178 deltagande länder.

Vad gör då jag och mitt hushåll i kväll? Planerna är inte spikade. Funderade på en stadspromenad i mörkret under stjärnorna, men det ser ut att bli mulet och nederbörd. Därför gick jag in på ett antal lokala hemsidor nu på morgonen, för att läsa om vilka aktiviteter jag skulle kunna ansluta till. Tyvärr blev jag både förvånad och besviken.

Earth Hour 2016, den 19 mars kl. 20.30-21.30.

På Uppsala kommuns hemsida hittar jag inget om årets Earth Hour, vilket är märkligt för en kommun som utsågs till Sveriges bästa klimatkommun så sent som 2013. På Svenska kyrkan i Uppsalas hemsida och i pastoratets veckobrev och veckoprogram ekar det lika tomt. Naturskyddsföreningens lokala krets har inte något att berätta. Och kanske allra värst. Klimataktion Uppsala gör inte heller något under Earth Hour av deras hemsida att döma.

Det känns märkligt och nedslående. Vart tog det uthålliga lokala engagemanget vägen? Och om det trots allt sker aktiviteter i Uppsala i kväll, varför är kommunen och det lokala föreningslivet så dåliga på att kommunicera det!?

50 sätt att rädda Östersjön

Östersjön är ett hotat hav, hårt drabbat av övergödning, syrebrist, miljögifter och tungmetaller. Ja, Östersjön är världens mest förorenade hav och vi närmar oss tyvärr den punkt då loppet är kört och havet dör. Situationen är dock inte helt hopplös. Dina och mina val idag och framöver kan ha snabba och positiva effekter på utvecklingen. För även om Östersjöns situation styrs av komplexa orsakssamband så kommer en hel del av denna miljöpåverkan direkt och indirekt från enskilda konsumenter och hushåll i området runt havet.

Boken 50 sätt att rädda Östersjön är inriktad på just detta – hur individer och hushåll med relativt enkla beteendeförändringar kan bidra till en omställning i hållbar riktning. Den är författad av miljöskribenten Johan Tell, som även författat 100 sätt att rädda världen, och har en fördjupande inledning skriven av Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet. Att läsa boken är klart inspirerande och jag tänker att många av de konkreta tipsen inte bara hjälper till att rädda ett hotat hav utan kan bidra till minskad miljöbelastning över lag. För att ta ett exempel:

Tips nr ”41. Bejaka årstiderna. Ät jordgubbar på sommaren, kåldolmar på hösten, svenska äpplen på vintern, blodapelsiner på vårvintern och nässelsoppa på våren. Vandra på våren, bada på sommaren, paddla på hösten och åk skidor på vintern. Att vända på årstiderna, oavsett om det gäller att importera jordgubbar mitt i vintern eller åka längdskidor i en nedkyld tunnel mitt i sommaren, leder ofelbart till en ökad förbrukning av energi, ofta fossila bränslen”.

50 sätt att rädda Östersjön finns att köpa i bokhandeln men skickas också kostnadsfritt till alla högstadieskolor i klassuppsättningar i Sverige, Finland, Estland, Lettland och Litauen. Bokprojektet har initierats av stiftelsen Expressions of Humankind och boken har producerats av Bokförlaget Max Ström i samarbete med Stockholm Resilience Center och Världsnaturfonden WWF. En framsynt och viktig satsning då ungdomar är en nyckelgrupp för att skapa ett förändrat förhållningssätt i såväl hushåll som samhälle. Det senare hindrar dock inte vuxna från att läsa och ha stor behållning av boken!