Appar mot matsvinn

Det är inne med matsvinn. Eller snarare att ta initiativ för att minska det. En lovvärd trend. För matsvinnet behöver minskas. I produktionsledet, livsmedelsbutiker, storkök, hushåll och restauranger. Och där trender drar fram finns pengar att tjäna. Dagligvarujättar som Willy:s börjar lyfta frågan om matsvinn i sin reklam och nya affärsidéer ser dagens ljus. Apparna Karma och ResQ Club är exempel på det senare. De är enkla men smått geniala tjänster som parar ihop kunder med restauranger som står med mat över. Som konsument får en bra mat till en billigare peng. Samtidigt som det bidrar till hushållning med resurser. Bara i Uppsala har de två apparna redan ett 30-tal restauranger kopplade till sig. Heja!

ResQ Club och Karma – två appar som bidrar till att minska matsvinnet samtidigt som konsumenten kan spara en slant.

Annons

Jordens resurser slut idag

Idag är det Earth Overshoot Day (EOD eller Den ekologiska skuldens dag på svenska). Det innebär att vi människor redan nu har gjort av med hela årets ekologiska budget. Vilket är på rekordtid. Förra året inföll EOD den 9 augusti, vilket med andra ord inte var mycket bättre än årets bottennotering. Kvarvarande fem månader av 2016 får vi leva på lånat naturkapital. Ett annat sätt att uttrycka det är att det krävs 1,6 jordklot för att återskapa de naturresurser som vi konsumerar.

Bild/logga hämtad från Global Footprint Network.

Det är Global Footprint Network som står bakom EOD i samarbete med WWF. Varje år låter de forskare beräkna hur vår konsumtion belastar naturen. Under långa tider rymdes människors samhällsbyggen, livsmedelsproduktion, resor etc. inom jordens ekologiska gränser. Så sent som i början av 1960-talet användes ”bara” 2/3 av resurserna och det fanns fortfarande buffertar. I mitten av 1970-talet överskreds dock en kritisk gräns och i år tog jordens resurser alltså slut redan den 8 augusti. Ohållbart är bara förnamnet.

Loppis ännu poppis

Det är ett bra tag sedan second hand och vintage började bli inne. Utan att vara särskilt insatt i frågan trodde jag faktiskt att trenden nått sin topp för några år sedan och skulle tappa i styrka. Oturligt tänkte jag, eftersom fortsatt bruk av begagnade produkter är bra ur miljösynpunkt. Och det är ju dessutom ekonomiskt fördelaktigt. Klok och rolig resurshushållning helt enkelt.

Den senaste tiden har jag dock slagits av att begagnat fortfarande verkar hett, i alla fall i Uppsala. Sedan drygt ett år tillbaka finns klädbytesbutiken Swappis i Forumgallerian. Swappis klädbyteskoncept innebär att kunden lämnar in kläder och så samlar bytespoäng och får handla för halva priset i butiken. I Gränby, vid Willy:s på Råbyvägen 97, har vi dessutom nyöppnade och innovativa Loppis Poppis, ett båsloppis där den som vill sälja begagnade saker kan öppna en liten butik i butiken eller överlåta allt till företagets totaltjänst.

Lägg därtill den spännande elektroniska gatuloppisen Shpock. Med hjälp av en app kan man köpa och sälja begagnade prylar i sitt närområde. Smart och smidigt! Hållbara handlingar har dessutom nyligen uppmärksammat Simplet, en annan nytänkande totaltjänst för försäljning av begagnade saker.

De tjänster som nämns ovan är givetvis inte gratis. Kostnaden för förmedling av begagnade prylar varierar och behöver självklart vägas in – och jämföras med andra möjliga kanaler – om/när man vill sälja prylar efter en rensning i källare eller garderober.

En sak är dock säker. Begagnattrenden har inte blåst över. Loppis är ännu poppis. Och idag finns det fler vägar mellan säljare och köpare än någonsin.

Ett Simplet sätt att minska resursslöseriet

Så här strax före jul är det väl ett understatement att tala om konsumtionshets. En baksida av vår tids konsumtion är hur som helst det resursslöseri som stavas slit och släng. Somligt hamnar dock inte i soporna utan förpassas långt in i garderober och förråd. Och där gör prylarna föga nytta. En hel del saker hittar förvisso till Blocket, Tradera, Ebay och andra köp-, sälj- och auktionssajter. Samtidigt finns det nog många som varken ids eller har kunskap nog att sälja av sin gamla elektronik, de kläder som inte används eller julklapparna man egentligen inte önskade sig.

Mot bakgrund av vår tids resursslöseri känns det därför roligt att få puffa för ett relativt nystartat grönt företag som siktar in sig på just detta. Sommaren 2015 startades nämligen Simplet av entreprenörskapsstudenten Marcus Gärdskog Hill när han pluggade på Södertörns högskola. Företaget har specialiserat sig på att hjälpa privatpersoner och företag att sälja prylar som inte längre kommer till användning. Och Simplet gör det lätt för sina kunder. Företaget fraktar prylarna till sitt lager, väger, mäter, fotar, och säljer dem sedan genom kanaler som Tradera, Ebay och Blocket. Kanske inte en tjänst för den som gillar att sälja på egen hand, men definitivt något att överväga för den person eller det företag som aldrig får ändan ur men som sitter på resurser som skulle kunna komma till användning samtidigt som det genererar en slant.

Läs mer om hur Simplet jobbar för att minska resursslöseriet på simplet.se eller på företagets Facebooksida.

Det är insidan som räknas

Hållbara handlingar har kritiserat COOP för samarbetet med SAS inom ramen för det nya medlemsprogrammet. Men nu gör kooperationen något riktigt bra, och det ska också lyftas fram.

I dagarna börjar COOP sälja ”knasiga grönsaker” – frukt och grönsaker som inte ser perfekta ut men som är fullt ätbara – till 25 procent lägre pris i utvalda butiker. Det är ett utmärkt initiativ och det ska bli spännande att se hur det faller ut. Kooperationen visar verkligen att man tar frågan om matsvinn på allvar och öppnar för kunderna att vara med och bidra samtidigt som de gör en bra affär. Som Uppsalabo är dessutom roligt att se COOP Forum Uppsala, Boländerna, på listan över butiker som säljer de ”knasiga grönsakerna”!

Här listar COOP för övrigt tio smarta tips för dig som vill minska matsvinnet hemma.

Mattorken går på högvarv

Torkning är sannolikt den äldsta och mest använda metoden för livsmedelskonservering. Vid torkning avdunstar vatten från livsmedlet, vilket gör det mindre känsligt för bakterier och svampangrepp. Ju torrare livsmedlet är desto längre hållbarhet. Torkning innebär emellertid inte att mikroorganismerna dör. Om livsmedlet blötläggs blir de åter aktiva och hållbarheten minskar avsevärt. Torkning gör dessutom att livsmedel krymper och blir lättare, vilket innebär att de är mer praktiska att förvara och transportera.

Det finns flera metoder för torkning av livsmedel: lufttorkning, soltorkning, frystorkning, spraytorkning och valstorkning. I vanliga hushåll är olika varianter av lufttorkning det vanligaste. Lite beroende på livsmedel och utrymme kan man använda ugn, torkstänger, torkollor eller en mattork/hushållstork. De senare kan vara konstruerade för ett vertikalt eller horisontellt luftflöde. Vertikala mattorkar tar mindre plats och kostar inte lika mycket som de horisontella. De horisontella är dock mer effektiva eftersom luftflödet går igenom alla ramar/torkollor samtidigt. Den som är intresserad kan fördjupa sig ytterligare genom att läsa Utsidans test av mattorkar.

I vårt hushåll torkar vi livsmedel med hjälp av ugnen eller en vertikal mattork av märket Evermat. Vår Evermat har sex torkollor på höjden, och kan byggas på med ytterligare fyra. Den är smidig eftersom den tar liten plats på köksbänken (vilket är nog så viktigt i en tvåa på 60 kvm) och är lätt att förvara mellan användningarna. Mattorkens fläkt låter förvisso lite, fast det är nog svårt att komma ifrån oavsett utformning eller märke. En nackdel med vår vertikala tork är dock att man behöver skifta plats på och vrida ramarna/ollorna med jämna mellanrum under torkningen, något man slipper med en horisontell mattork.

Just nu går vår mattork varm då vi tar hand om de kryddor – basilika, oregano, citronmeliss, bladpersilja – som är kvar att skörda på balkongen och kolonilotten. Nyligen fick vi dessutom en kasse fina plommon av en vän. När vi festat på färsk frukt i ett par dagar bestämde vi oss för att torka de plommon som var över för att ha i gröten och på frukostfilen framöver.

En mattork är praktisk om man vill torka stora mängder livsmedel. Bilderna ovan visar vår Evermat och de plommon vi torkade nyligen.

Inläggningar i och utanför boxen

Inläggning är en utmärkt metod för att konservera och förädla livsmedel. De senaste veckorna har vi lagt in finfina gurkor som vi fått av vänner och rikligt med rödbetor från egna kolonilotten. Gurkorna hamnade i en ättikslag (ättiksprit, strösocker, vatten och salt) kryddad med gul lök, dillkronor, senapsfrö och korianderfrö. Rödbetslagen smaksatte vi på klassiskt vis med kryddnejlikor.

Kanske kan en bild av några av våra vackra gurkburkar inspirera andra att konservera och förädla skördetidens godsaker!? Recept på inläggningar finns bara en googling bort. Var alltid noga med ättikslagens dimensioner av ättiksprit, socker och vatten för bästa hållbarhet, men våga gärna tänka utanför boxen vad gäller kryddningen. Lite korianderfrö till gurkorna är till exempel en riktig höjdare.

Inlagd gurka, kryddad med gul lök, dillkronor, senapsfrö och korianderfrö.

Frukt söker plockare

Fruktförmedlingen och Fruktkartan är två sajter där man kan publicera och söka annonser om frukt som söker plockare. Sajterna är en guldgruva – eller snarare fruktträdgård – för den som saknar egna träd. De är dessutom utmärkta initiativ för att ta hand om fina råvaror som annars bara står och förfars på allmänningar, i parker och privata trädgårdar. En möjlighet till äkta resurshushållning – bra för hälsan, hushållsekonomin och miljön.

Vägvisare till fruktträdgården. Skylten visar vägen till en gammal fruktträdgård med äpple- och päronträd som fram till år 1970 tillhörde Röbo tegelbruk i norra Uppsala. I dag äger kommunen marken och allmänheten är välkommen att plocka frukt från träden. När jag var där igår fanns det dock inte så mycket frukt att få. Det gäller att hålla sig framme i tid…

Några lite mer analoga tips med samma potential är att kolla efter utställda korgar och kassar med frukt på villagator och hos koloniträdgårdsföreningar. Det går också att kontakta de senare för att förhöra sig om kolonister som möjligen behöver hjälp att bli av med överskott på frukt och bär. Eller sätt upp en ”kontaktannons” på villa- och koloniträdgårdsföreningars anslagstavlor, med erbjudande om hjälp med skörden.

 

En dubbelt god affär

Det går att göra bra affärer för både miljön och plånboken om man håller utkik efter livsmedel som är på väg mot eller just har passerat bäst före-dag. Tidigare idag hittade jag ett gäng kaffepaket med kort eller passerat datum på ICA-butiken i vår stadsdel. När jag påtalade det hela var handlaren inte sen att sänka priset till en bra bit under hälften. Se där vad lite uppmärksamhet under kundvarvet och en engagerad fråga till personalen kan leda till. Lite otur bara att kaffesorterna varken var ekologiska eller Fairtrade-märkta. I mitt hushåll handlar vi av princip bara eko och reko på kaffesidan, men inför utsikten att göra en riktigt bra affär och samtidigt undvika att kaffet skulle vara producerat till ingen nytta så gjorde jag ett undantag.

Prisvärda kaffepaket med nära till eller passerad bäst före-dag.

 

 

Four Fit Challenge

”Fyra plagg. I en vecka. För att vi måste förändra vårt beteende när det gäller mode och tänka mer hållbart.” Utmaningen är hämtad från Four Fit Challenge kampanjsajt, där du och jag uppmuntras till en minskad och mer miljösmart klädkonsumtion. Kampanjen går ut på att låta vardagsklädseln bestå av endast fyra plagg per vecka, undantaget underkläder, träningskläder, ytterplagg och eventuell yrkesuniform. Den som deltar får dock matcha fritt med skor och accessoarer.

Hållbara handlingar tycker att fyra plagg i en vecka är en rolig utmaning som sätter fingret på ett allvarligt problem. För oavsett om man deltar aktivt i kampanjen eller inte så är frågor som rör hushållets konsumtion och vård av kläder brännande. Det går nämligen åt stora resurser för att producera våra paltor, textilier som många av oss sedan tvättar sönder i onödan och/eller kasserar i förtid.

Här finns det alltså massor att göra för de flesta av oss. En möjlig förändring är att handla färre plagg men av hög kvalitet, plagg som också är möjliga att matcha med annat i den befintliga garderoben. Om vi konsumenter verkligen börjar efterfrågar schysst producerade kläder av hög kvalitet kommer det att driva marknaden i en mer hållbar riktning. Att gräva djupare i garderoben och faktiskt använda de kläder man redan har – och kanske glömt bort att man ägde – är ett annat spår. En annan väg är att satsa på begagnade kläder, ärvda, inköpta på second hand eller i vintagebutik. Eller varför inte låna och låna ut plagg? Vädring av kläder istället för att tvätta dem stup i kvarten är ytterligare ett enkelt men miljösmart uppslag. Och förslagen ovan är inte bara bra för miljön, de är även skonsamma för plånboken. Det är med andra ord bara att börja någonstans och ta ett steg i taget i en mer hållbar riktning.

Jeans på vädring. Även om jag puffar för kampanjen Four Fit Challenge så har jag inte gått med i den fullt ut. Jag är inte heller intresserad av att visa upp ”dagens outfit” offentligt. Men jag delar gärna med mig av en bild på de jeans som jag använt till och från under ett antal veckor utan att tvätta dem.

Four Fit Challenge medverkade för övrigt i P1s Studie Ett tidigare i veckan, i ett inslag med rubriken Fyra klädesplagg under en vecka?