Make your household great again

Det har väl knappast undgått någon att USA under Donald Trump nu ämnar lämna Parisavtalet om klimatet. Maken till kortsiktighet och svagt – för att inte säga galet – ledarskap är svårt att hitta under solen. ”Beslutet är oacceptabelt och oerhört egoistiskt. Det strider mot vetenskapen och globala juridiska avtal” säger Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet, i en kommentar till DN.

Ett litet ljus i mörkret är att många lokala och regionala politiker i USA har en helt annan inställning i klimatfrågan än presidenten. Och att starka krafter i amerikanskt näringsliv har en diametralt annan syn på framtiden och var det går att göra pengar. Det är också hoppfullt att många andra av världens nationer och ledare nu markerar att de tänker ta sitt ansvar och kavlar upp ärmarna för att möta vår tids ödesfråga. Frankrikes nye president Emmanuel Macron har tydligt deklarerat sin linje med orden Make our planet great again.

Och precis där står vi alla nu. Ska vi ge upp bara för att en farlig fastighetsmogul råkat bli president i ett land som förut hade en tradition av att försöka ta ansvar för utvecklingen i världen? Nej, givetvis inte! När FN:s generalsekreterare António Guterres talade i New York för ett par dagar sedan var udden riktad mot Trump: ”Budskapet är enkelt. Hållbarhetståget har lämnat stationen. Gå ombord eller stå kvar på perrongen.” Vi vet nu att den amerikanska administrationen tänker stanna på stället eller till och med backa in i framtiden. Frågan är om du och jag gör Trump sällskap eller väljer ett annat spår? Är ditt hushåll med på hållbarhetståget? Make your household great again!

Rädda planeten på två minuter

Planeten räddar vi kanske inte på två minuter. Men ge Johan Rockström ett par minuter och jobba sedan enligt hans både välgrundade och uppmuntrande tankar de närmaste tio åren. Om vi är många som gör det vore mycket vunnet!

50 sätt att rädda Östersjön

Östersjön är ett hotat hav, hårt drabbat av övergödning, syrebrist, miljögifter och tungmetaller. Ja, Östersjön är världens mest förorenade hav och vi närmar oss tyvärr den punkt då loppet är kört och havet dör. Situationen är dock inte helt hopplös. Dina och mina val idag och framöver kan ha snabba och positiva effekter på utvecklingen. För även om Östersjöns situation styrs av komplexa orsakssamband så kommer en hel del av denna miljöpåverkan direkt och indirekt från enskilda konsumenter och hushåll i området runt havet.

Boken 50 sätt att rädda Östersjön

Boken 50 sätt att rädda Östersjön är inriktad på just detta – hur individer och hushåll med relativt enkla beteendeförändringar kan bidra till en omställning i hållbar riktning. Den är författad av miljöskribenten Johan Tell, som även författat 100 sätt att rädda världen, och har en fördjupande inledning skriven av Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet. Att läsa boken är klart inspirerande och jag tänker att många av de konkreta tipsen inte bara hjälper till att rädda ett hotat hav utan kan bidra till minskad miljöbelastning över lag. För att ta ett exempel:

Tips nr ”41. Bejaka årstiderna. Ät jordgubbar på sommaren, kåldolmar på hösten, svenska äpplen på vintern, blodapelsiner på vårvintern och nässelsoppa på våren. Vandra på våren, bada på sommaren, paddla på hösten och åk skidor på vintern. Att vända på årstiderna, oavsett om det gäller att importera jordgubbar mitt i vintern eller åka längdskidor i en nedkyld tunnel mitt i sommaren, leder ofelbart till en ökad förbrukning av energi, ofta fossila bränslen”.

50 sätt att rädda Östersjön finns att köpa i bokhandeln men skickas också kostnadsfritt till alla högstadieskolor i klassuppsättningar i Sverige, Finland, Estland, Lettland och Litauen. Bokprojektet har initierats av stiftelsen Expressions of Humankind och boken har producerats av Bokförlaget Max Ström i samarbete med Stockholm Resilience Center och Världsnaturfonden WWF. En framsynt och viktig satsning då ungdomar är en nyckelgrupp för att skapa ett förändrat förhållningssätt i såväl hushåll som samhälle. Det senare hindrar dock inte vuxna från att läsa och ha stor behållning av boken!

 

 

Från sommarprat till hushållets handlingar

Johan Rockströms sommarprat är det mest delade i sociala medier av årets sommarprogram enligt DN/TT. Vem kunde tro att en professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet och chef för Stockholm Resilience Centre skulle få denna uppmärksamhet? Att Rockströms program om klimatfrågan – och konsekvenserna om vi inte tar den på djupaste allvar – skulle bli en sådan ”snackis”? Glädjande nog blev det så.

Att dela klokt sommarprat är bra. Delandet bidrar till att sprida kunskaper, och i bästa fall skapar det motivation och opinion till förändring. Och det behövs snabba förändringar på flera nivåer. De politiker vi utser att representera oss har givetvis ett stort ansvar för samhällets framtida färdriktning. Men det enskilda hushållet måste också vara berett att ta sitt. Här har olika hushåll olika förutsättningar. Alla hushåll kan dock göra sitt bästa utifrån de kunskaper och ekonomiska resurser som står till förfogande. Om alla verkligen gjorde det vore mycket vunnet. För de hushåll som undrar var man kan börja så är ett halverat antal semester- och nöjesresor med flyg och en halverad köttkonsumtion en bra start. Med tanke på svenskens res- och matvanor skulle det göra skillnad.

Johan Rockström skrev en text efter sitt sommarprogram med rubriken Tankar från en #Planetskötare. Där uppmanar han bland annat svenska politiker att nå en partiövergripande överenskommelse om att Sverige ska bli världens första helt fossilfria välfärdsnation till år 2030. Hållbara handlingar hoppas att det finns kloka och modiga politiker som vågar gå i den riktningen. Apropå det så har Supermiljöbloggen gjort en intressant sammanställning av olika reaktioner på Rockströms text.