Köttätandet minskar rejält

WWFs Köttguiden.

Mellan 1990 och 2016 ökade den svenska köttkonsumtionen med hela 41 procent. När Jordbruksverket idag presenterade siffror över köttkonsumtionen 2017 ser vi dock ett positivt trendbrott. Under förra året minskade konsumtionen av kött med 2,6 procent. Svensken åt mindre av alla köttslag utom lamm. Det kött vi konsumerar är därtill svenskt i allt större utsträckning.

Trendbrottet är inte oväntat. Få torde ha missat att en minskad köttkonsumtion är bra både för hälsan och klimatet. Under några års tid har vi också levt med en tydlig vegetarisk och vegansk mattrend. Nästan märkligt att det är först nu som den verkligen syns i statistiken. Att de som äter kött väljer svensk råvara är inte heller så konstigt med tanke på våra höga djurskyddskrav och restriktiva antibiotikaanvändning.

På samma gång återstår det en bra bit att vandra till en hållbar köttkonsumtion. Ja, konsumtionen av kött behöver halveras från dagens nivåer för att vara hälsosam och hållbar ur klimatsynpunkt. Så det är bara att sätta igång. Om du äter kött så byt ut varannan måltid till en vegetarisk eller vegansk. Eller minska mängden till hälften när du äter kött. Välj dessutom bästa möjliga kött. Med bästa möjliga menar jag svenskt kött och att prioritera naturbeteskött, ekologiskt kött och viltkött. Och minska generellt på kött från idisslare (nöt och lamm) till förmån för fågel. Använd gärna WWFs Köttguiden som hjälp på vägen. Svårare än så behöver det faktiskt inte vara.

Annons

Dags att korsfästa köttet!?

Den lammstek som kommer att anrättas i vårt hushåll på påskdagen. Foto: Magnus Myrberg.

Vegetarisk och vegansk mat har varit trendigt ett bra tag nu. Och många av oss känner till de hälsorisker och den miljöbelastning som konsumtion och produktion av animalier innebär. Ändå konsumerar vi svenskar mer kött än någonsin tidigare.

Enligt Jordbruksverkets siffror åt vi i snitt 87,7 kg kött per person år 2016, ben och annat svinn inräknat. Det är ett halvt kilo mer än året innan. Importen av animalier ökade dessutom för alla produkter utom griskött. Den som vill hitta något positivt i statistiken kan notera att konsumtionen av nötkött minskat något samtidigt som konsumtionen av matfågel och ägg ökar. Men även om kycklingkött är bättre än nöt- och lammkött ur klimatsynvinkel så är inte fågeluppfödning oskyldigt ur miljö- och djurhållningsperspektiv.

Det vi köttätare borde göra kräver disciplin men är egentligen inte så svårt. Om vi alla halverar vår nuvarande köttkonsumtion är mycket vunnet, samtidigt som vi ser till att äta ekologiskt kött, naturbeteskött och viltkött när vi väl gör det. Ett sätt att nå en halvering är att införa vegetariska måltider några dagar i veckan. En annan väg är att ta hälften så mycket kött på tallriken. Det handlar nämligen inte om antingen eller. Allt kött behöver inte korsfästas, men vår nuvarande överkonsumtion måste det. En hållbar konsumtion kan här vägledas av WWF:s paroll: Mindre men bättre kött!

Med det sagt tar Hållbar handlingar påsklov några dagar. Jag önskar läsare och följare trevlig helg. Glad blir påsken först på påsknatten!

Nio ton måste bli ett

Transporter är ett av de områden där livsstilsförändringar kan göra stor skillnad för klimatet. Symbolen ”Varning för lågt flygande flygplan” är hämtad från http://www.vägmärken.se.

Genomsnittssvenskens växthusgasutsläpp motsvarar cirka nio ton koldioxid per år. Av dessa kommer ungefär två ton från transporter och två ton från maten. Övriga utsläpp kommer från boende och samhällsgemensamma verksamheter. Siffrorna kommer från Mistra-forskningsprojektet Klimatomställning Göteborg 2.0. Detta projekt visar också att växthusgasutsläppen från bostäder och samhällsgemensamma aktiviteter kan minskas genom tekniska innovationer, men att det krävs livsstilsförändringar hos oss konsumenter för att komma åt utsläppen från transporter och mat.

Dessa livsstilsförändringar behöver inte vara så svåra att åstadkomma. En bra start är att halvera antalet semesterresor med flyg inom de närmaste åren. Det faktum att en flygresa tur och retur till Thailand genererar lika mycket växthusgasutsläpp som all mat du äter under två års tid är väl motivation nog!? Rekommenderar för övrigt Sveriges Radios Vetandets världs avsnitt Priset för Thailandsresan som tar upp detta tema. Att i vardagen välja apostlahästarna, cykeln, bussen eller spårbundna transporter framför bilen är en annan enkel åtgärd. Visste du till exempel att (bil)transporten av mat från livsmedelsbutiken till hushållet utgör en inte försumbar del av matens klimatpåverkan!?

Vad gäller maten så är en ökad andel vegetariska livsmedel på tallriken en god start. Byt ut biffen några dagar i veckan och/eller låt biffen vara lite mindre. Baljväxter är en utmärkt proteinkälla. Om du ändå äter kött, minska då mängden kött från idisslare till förmån för andra köttslag. Naturbeteskött och kött från ekologisk produktion gynnar dessutom biologisk mångfald och håller kulturlandskapet öppet. Ät mindre men bättre kött helt enkelt. För dig som vill veta mer om hur du kan göra kloka köttval rekommenderas WWF:s Köttguiden.

Berest svenskt bacon

Vi äter begränsat med kött i vårt hushåll. Men till vissa rätter är det verkligen gott med kött. Med risk för ilskna invändningar från vissa läsare vill jag hävda att Skånsk äggakaka och fläskpannkaka inte riktigt är kompletta rätter utan fläsk. Klart det går att utelämna fläsket, men en del av matupplevelsen – doft, smak, konsistens – går då om intet. Fast visst, vegetariska eller veganska varianter av klassisk husmanskost ger andra kulinariska kickar.

Hur som helst. I kväll gjorde vi just fläskpannkaka här hemma. Naturligtvis valde vi svenskt ekologiskt bacon. Ja, när vi köper kött är det ekologiskt och/eller naturbeteskött som gäller.

Svenskt ekologiskt bacon från Scan. Av grisar som är uppfödda, slaktade och styckade i Sverige.

Men vänta nu. När jag vände på Scans baconpaket gjorde jag en trist upptäckt. Svenskt ekologiskt bacon visade sig nämligen komma från grisar som är uppfödda, slaktade och styckade i Sverige. Fast sedan har fläsket skickats till Polen för att skivas och packas. Scan, varför måste svenskt bacon vara så berest!?

Fast fläsket är skivat och packat i Polen.

 

Gröna(re) korvar

Till helt nyligen deklarerade producenter av charkuterier gärna hög kötthalt i varorna. Dessa deklarationer har inte försvunnit helt, men när man tittar i livsmedelsbutikers hyllor med charkprodukter är det uppenbart att något har hänt till följd av uppmärksamheten kring köttets hälso- och klimatpåverkan. Högsta möjliga kötthalt är inte längre given norm, utan utmanas av gröna(re) alternativ.

Gröna(re) korvar.

När suget efter korv och pommes frites satte in härom kvällen – jo, det är en svaghet vi ibland odlar i vårt hushåll – valde vi att prova ett par för oss nya produkter. Scans Korvish med 45 procent grönsaker smaksatt med anchochili och tomat, och Garants ekologiska Mungbönskorv med en köttmängd på 46 procent och resten bovete, mungböna, hirsflingor och örter (och en del annat).

Hur smakade då korvarna? Jo, Korvish var tyvärr lite torr och inte särskilt smakrik, trots löftet om chili. Här kunde Scan definitivt ta i mer, men kanske är den tama kryddningen en eftergift för att produkten ska passa även för barn. Mungbönskorvarna var kanske inte heller så kryddiga, men konsistens var tilltalande med trevligt grovmalen karaktär.

I en värld där köttet allt som oftast fortfarande utgör norm är nya och gröna(re) charkuterier ett välkommet inslag. Fast de alternativa korvarna i all ära – det mest hälsosamma och klimatsmarta valet är givetvis att undvika charkuterier. En inte helt enkel karaktärsövning för undertecknad.

 

Charkprodukter, cancer, klimatet och könsstereotyper

Idag har Världshälsoorganisationen (WHO) presenterat en sammanställning om sambandet mellan konsumtionen av charkprodukter, rött kött och cancer, vilket bland annat DN rapporterar. Det är första gången organisationen klassar livsmedel som direkt cancerframkallande, och till denna kategori räknas nu processade charkuteriprodukter som korv, bacon, skinka och pastejer. Stort intag av rött kött från nöt, gris och lamm anses också kunna orsaka cancer, men här konstateras sambandet som lite mindre tydligt (”orsakar troligen cancer”).

WHO:s sammanställning är en nyhet i den meningen att sambandet mellan köttkonsumtion och cancer skrivs ut så explicit. Fast redan sedan tidigare är Livsmedelsverkets kostråd att vi ska begränsa konsumtionen av kött från nöt, gris och lamm till max 500 gram i veckan och att endast en liten del av dessa bör vara charkuteriprodukter. I sammanhanget ska också framhållas att det är väl känt att köttproduktion slukar betydligt större resurser än odling av vegetabilier och är mycket mer klimatbelastande.

Enligt matvaneundersökningen Riksmaten 2010-11 konsumerar 42 procent av svenska kvinnor och 72 procent av männen mer än 500 gram rött kött och charkuteriprodukter i veckan. En anpassning till kostrådens rekommendationer vore med andra ord en vinst för folkhälsan. Lägg därtill att en minskad köttkonsumtion skulle innebära betydande miljövinster. Ja, bara genom att följa kostråden kan inte minst svenska män göra en viktig insats för sin egen hälsa och mänsklighetens framtida livsbetingelser på planeten. Med sådana givna drivkrafter kan det låta som att saken snart borde vara biff, men med tanke på att köttkonsumtion ofta förknippas med manlighet är nog utmaningen inte alldeles enkel.

Eller så är den det egentligen. Kom igen nu grabbar och gubbar, och tjejer och tanter med för den delen. Ni behöver inte bli helvegetarianer, men minska köttkonsumtionen grejar ni. Ät kött, men gör det med måtta. Nöj er med en portion istället för två. Laga vegetariskt en eller ett par dagar i veckan. Öka andelen vegetabilier på tallriken vid varje måltid. Dryga ut köttfärsen med baljväxter eller rivna morötter går även det. Och kom ihåg att vegetabilier inte är något feminint (men inte heller något maskulint). Det är bara lite godare, hälsosammare och (klimat)smartare mat.

Framtidens proteinkällor!?

I klimatfrågans kölvatten lyfts allt oftare frågan om nya alternativa och mer klimatsmarta proteinkällor. Hållbara handlingar har redan tidigare uppmärksammat matflugan med insekter och larver på framtidens menyer. Dessa källor till fullvärdigt protein är förvisso inte något nytt för 80 procent av världens befolkning, men i vår kulturkrets framstår gräshoppor och mjölmaskar fortfarande som något kittlande för de allra flesta.

I dagens Gomorron Sverige berättar kostvetaren Ellen Gellerbrant intressant och inspirerande om den nya matflugans möjligheter och hinder. Framtidens mat!? Döm själv, men minns också att Gellerbrant finns med i kretsen kring Hakuna Mat – vilket konstigt nog inte framgår i inslaget – som gärna vill göra pengar på att surra om och sedan sälja krypen. Inslaget hittar du här: Gomorron Sverige Äta insekter

 

Antibiotikaresistens och hushållets handlingar

Just nu samlas forskare och beslutsfattare till ett internationellt möte – Uppsala Health Summit – i den eviga ungdomens stad, för att diskutera hur WHO:s nya globala handlingsplan mot antibiotikaresistens ska förverkligas. Antibiotikaresistens gör att vanliga infektioner blir svåra eller omöjliga att behandla. Idag berättar samtidigt P1:s Vetandets värld om att läkemedelsindustrin i Indien bidrar till resistensproblematiken genom att dumpa medicinrester i naturen. Överförskrivning av antibiotika i sjukvården och slentrianmässig användning av antibiotika i djuruppfödningen bidrar också till problemet. Men problem är nog ett för svagt ord. Varje år dör minst 58 000 indiska barn på grund av antibiotikaresistenta bakterier.

Varför lyfter jag denna fråga på en blogg som utgår från vardagen i hushållet och livet som konsument i vår tid? Jo, jag tänker att varje hushåll faktiskt kan bidra en aning till att stoppa den mycket farliga utveckling som en växande antibiotikaresistens innebär. Du och jag kan göra det genom att inte begära antibiotikaförskrivningar av sjukvården i lägen då det egentligen inte behövs. Vi kan även börja fråga efter läkemedelsföretagens miljöarbete när vi hämtar ut medicin på apoteket, eller varför inte vända oss direkt till företagen med våra frågor. Med tanke på att läkemedel med samma aktiva substanser marknadsförs under olika företags logotyper borde hänsyn till miljön kunna vara en mer differentierande faktor vid läkemedelsförsäljning än det är idag.

Som hushåll bör vi också prioritera svenskt kött framför importerat, eftersom svensk djuruppfödning är betydligt mer restriktiv på just denna punkt. Antibiotika i rent tillväxtökande syfte förbjöds i Sverige år 1986 och inom EU år 2006. I många andra länder är sådan användning fortfarande tillåten. Fast till skillnad från i Sverige är det fortfarande vanligt inom EU med antibiotikamedicinering av hela djurgrupper i förebyggande hälsosyfte. Något som driver på resistensproblematiken. För den som vill veta mer om djuruppfödning och antibiotikaanvändning rekommenderas DN-Debattartikeln Vårt val av importkött avgör om vi ska klara resistenshot från juni 2014, författad av Sten-Olof Dimander, doktor i veterinärmedicin och Björn Olsen, professor vid institutionen för medicinska vetenskaper, infektionssjukdomar, Uppsala universitet.

 

En grön och rättvis skatteväxling

Idag skriver 14 miljö- och energiforskare på DN Debatt och föreslår kraftfulla åtgärder i form av tydliga styrmedel – som nya skatter – för att begränsa svenskars köttkonsumtion och flygresor. Forskarna pekar ut dessa områden eftersom de motsvarar ungefär hälften av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige. ”De utsläpp som uppstår runt om i världen som en följd av svenskarnas matkonsumtion och flygresor är ungefär tre ton koldioxidekvivalenter per person och år. Det kan jämföras med att de totala utsläppen inom Sveriges gränser (vägtrafik, industrier, osv.) är cirka sex ton per person.”

Hållbara handlingar ställer sig positiv till styrmedel som kan hjälpa konsumenter att fatta miljökloka köpbeslut och utveckla mer hållbara resvanor. Att våra mat- och resemönster äventyrar framtida generationers möjlighet att leva ett drägligt liv på planeten är inte bara kortsiktigt utan direkt omoraliskt. Men att varje enskilt hushåll ensamt ska klara av att avgöra vilka beslut och vanor som är de långsiktigt hållbara är varken troligt eller rimligt. Därför behövs det kraftfulla styrmedel, till exempel i form av skattelättnader på solpaneler och elbilar, och straffbeskattning av nötkött och flygresor.

Kraftfulla miljöskatter skulle emellertid kunna slå mot samhällsgrupper som redan lever under knappa förhållanden, något forskarna lyfter fram i sin artikel. ”För att öka acceptansen för nya styrmedel är det också viktigt att de utformas så att de uppfattas som rättvisa och inte drabbar svaga grupper orimligt hårt. Då till exempel klimatskatter genererar intäkter för staten kan skatter på andra områden sänkas i syfte att uppnå en totaleffekt som är både samhällsekonomiskt positiv och som uppfattas som rättvis.” Till denna rättviseaspekt hör även att höginkomsttagare genom sin konsumtion och sina vanor ofta står för betydligt högre utsläpp av växthusgaser än låginkomsttagare.

Hållbara handlingar välkomnar en kraftfull grön skatteväxling, men det måste samtidigt vara en rättvis sådan. Både för att rättvisa är viktigt i sig och för att den gröna skatteväxlingen ska uppfattas som legitim.

 

Minskad och förändrad köttkonsumtion #5 Naturbeteskött

Under 2014 försöker jag minska och förändra min köttkonsumtion. I ett tidigare inlägg har jag dock tvingats konstatera att årets konsumtion redan passerat målet om max 25 kilo kött. Något jag däremot inte berättat så mycket om under året är mitt hushålls strävan efter att konsumera mer av ”rätt” sorts kött. Här kommer därför ett inlägg om vårt senaste köttköp och det storkok vi lagat på delar av köttet i kväll.

Tidigare i veckan fick Ida och jag vår andel av en köttlåda från Uppsala Naturbete. Vi är tre hushåll som gått ihop och delat på en liten nötlåda, vilket är 1/8 styckning på cirka 20 kg för 145 kronor/kg. För vår del blev det fyra kilo köttfärs samt cirka ett kilo var av rostbiff, märgpipa och entrecote.

Nötkött från Uppsala Naturbete, slaktat, styckat och förpackat av Sörby Slakteri och Styck AB.

I kväll har vi tinat ett kilo av nötfärsen och gjort ett storkok köttfärssås och chili con carne. Inte minst den senare rätten är riktigt smart mat ur perspektivet hållbar utveckling, eftersom färsen här drygas ut med bönor. Baljväxter är dessutom proteinrika. Ett annat – men inte lika proteinrikt – tips är att dryga ut köttfärssåsen med rivna morötter eller andra rotsaker. Sammanlagt lagade vi 16 portioner mat av ett kilo färs, vilket innebär att kostnaden för köttet ligger på ungefär nio kronor per portion. Det tillkommer givetvis ytterligare utgifter för en komplett kötträtt och måltid, men räkneexemplet visar ändå att det går att laga någorlunda prisvärd mat på det lite dyrare naturbetesköttet.

Slutligen något om naturbeteskött och dess många fördelar. Så här skriver Uppsala Naturbete på sin hemsida:

”Det finns många anledningar till att minska vår konsumtion av kött. Men när vi väl äter det – välj naturbeteskött. Då vet du att du inte bara får en produkt av hög kvalitet från friska djur som växt långsamt utan också att djuren har bidragit till att öka biologisk mångfald och hålla landskapet öppet. Naturbeteskött kommer från djur som växt långsamt och fått leva dubbelt så länge som konventionella slaktdjur. Detta ger bland annat ett mer välmarmorerat och smakrikt kött. Djuren har fötts upp på enbart bete och ensilerat gräs. Detta gör bland annat att köttet är rikare på Omega-3 fetter samt Vitamin D och E. Djuren har garanterat tillbringat större del av sina liv utomhus med tillgång till skydd för väder och vind. Detta möjliggör att de kan utöva sina naturliga beteenden och lever ett mer välmående och friskare liv. Betesdjur behövs för att hålla värdefulla kultur- och naturlandskap öppna för allmänheten och bevarade för framtiden.”