Grönkål för alltid

Frodig grönkål på vår kolonilott. Foto: Magnus Myrberg.


Gamle pingislegenden J-O Waldner kallas för ”det evigt gröna trädet” i Kina. På vår kolonilott frodas inte Kinakålen men väl grönkålen. Den står sig kanske inte för alltid, men brukar vara grön och god en bra bit in på vintern. Perfekt till julbordet, men också veckorna fram till dess. För vi har mycket av varan och är väldigt tacksamma för det. 

Annonser

Blandad koloni

Vår vän Karolina har myntat uttrycket ”blandad koloni”. Det innebär att odlaren tager vad hen haver av skörden från egen lott och lagar något spännande av det. Ibland med stöd av någon eller några andra råvaror. Kul och miljösmart säsongsmat. 

Ikväll blev det blandad koloni här hemma. Med jordärtskockor från förra årets skörd, rödbetor, majrovor, lök och timjan från årets. Till det grillad kyckling och en enkel sås gjord på majonnäs och gräddfil. Riktigt gott om en får säga det själv! 

Rabarbertider

Årets första rabarberskörd. Det blev en lyxig kaka av de späda stjälkarna. Och lite kräm så klart. 


På kolonilotten har det även hänt en hel del annat i helgen. Nu är det mesta satt och sått, utom bönor. Squashen och en del förkultiverade kryddor står hemma i vardagsrumsfönstren och längtar ut. Fast de får lugna sig lite till. 

Vårlökarna fortsätter dessutom att förgylla tillvaron för oss odlare. Fägring som väcker förundran! 

Sen eller tidig skörd


Idag kom förra årets jordärtskockor upp ur jorden på vår kolonilott. Om skörden är tidig eller sen kan diskuteras. En och en halv hink blev det hur som helst. De minsta knölarna åkte tillbaka i jorden för framtida skördar. Den närmaste tiden ska vi njuta av de lite större godsakerna. Mums! 

Årets första morotspesto

Årets första morotspesto på gång

Årets första morotspesto på gång.

Vad månde det bliva? Jo, det är årets första morotspesto som är på gång. Och det är definitivt inte den sista. Gjord på blast från fina primörer. Dock inte från egen täppa. De morötterna och den blasten får vi vänta på ett tag till.

Mattorken går på högvarv

Torkning är sannolikt den äldsta och mest använda metoden för livsmedelskonservering. Vid torkning avdunstar vatten från livsmedlet, vilket gör det mindre känsligt för bakterier och svampangrepp. Ju torrare livsmedlet är desto längre hållbarhet. Torkning innebär emellertid inte att mikroorganismerna dör. Om livsmedlet blötläggs blir de åter aktiva och hållbarheten minskar avsevärt. Torkning gör dessutom att livsmedel krymper och blir lättare, vilket innebär att de är mer praktiska att förvara och transportera.

Det finns flera metoder för torkning av livsmedel: lufttorkning, soltorkning, frystorkning, spraytorkning och valstorkning. I vanliga hushåll är olika varianter av lufttorkning det vanligaste. Lite beroende på livsmedel och utrymme kan man använda ugn, torkstänger, torkollor eller en mattork/hushållstork. De senare kan vara konstruerade för ett vertikalt eller horisontellt luftflöde. Vertikala mattorkar tar mindre plats och kostar inte lika mycket som de horisontella. De horisontella är dock mer effektiva eftersom luftflödet går igenom alla ramar/torkollor samtidigt. Den som är intresserad kan fördjupa sig ytterligare genom att läsa Utsidans test av mattorkar.

I vårt hushåll torkar vi livsmedel med hjälp av ugnen eller en vertikal mattork av märket Evermat. Vår Evermat har sex torkollor på höjden, och kan byggas på med ytterligare fyra. Den är smidig eftersom den tar liten plats på köksbänken (vilket är nog så viktigt i en tvåa på 60 kvm) och är lätt att förvara mellan användningarna. Mattorkens fläkt låter förvisso lite, fast det är nog svårt att komma ifrån oavsett utformning eller märke. En nackdel med vår vertikala tork är dock att man behöver skifta plats på och vrida ramarna/ollorna med jämna mellanrum under torkningen, något man slipper med en horisontell mattork.

Just nu går vår mattork varm då vi tar hand om de kryddor – basilika, oregano, citronmeliss, bladpersilja – som är kvar att skörda på balkongen och kolonilotten. Nyligen fick vi dessutom en kasse fina plommon av en vän. När vi festat på färsk frukt i ett par dagar bestämde vi oss för att torka de plommon som var över för att ha i gröten och på frukostfilen framöver.

Mattork

En mattork är praktisk om man vill torka stora mängder livsmedel. Bilderna ovan visar vår Evermat och de plommon vi torkade nyligen.

Inläggningar i och utanför boxen

Inläggning är en utmärkt metod för att konservera och förädla livsmedel. De senaste veckorna har vi lagt in finfina gurkor som vi fått av vänner och rikligt med rödbetor från egna kolonilotten. Gurkorna hamnade i en ättikslag (ättiksprit, strösocker, vatten och salt) kryddad med gul lök, dillkronor, senapsfrö och korianderfrö. Rödbetslagen smaksatte vi på klassiskt vis med kryddnejlikor.

Kanske kan en bild av några av våra vackra gurkburkar inspirera andra att konservera och förädla skördetidens godsaker!? Recept på inläggningar finns bara en googling bort. Var alltid noga med ättikslagens dimensioner av ättiksprit, socker och vatten för bästa hållbarhet, men våga gärna tänka utanför boxen vad gäller kryddningen. Lite korianderfrö till gurkorna är till exempel en riktig höjdare.

Inlagd gurka

Inlagd gurka, kryddad med gul lök, dillkronor, senapsfrö och korianderfrö.

Frukt söker plockare

Fruktförmedlingen och Fruktkartan är två sajter där man kan publicera och söka annonser om frukt som söker plockare. Sajterna är en guldgruva – eller snarare fruktträdgård – för den som saknar egna träd. De är dessutom utmärkta initiativ för att ta hand om fina råvaror som annars bara står och förfars på allmänningar, i parker och privata trädgårdar. En möjlighet till äkta resurshushållning – bra för hälsan, hushållsekonomin och miljön.

Vägvisare till fruktträdgården

Vägvisare till fruktträdgården. Skylten visar vägen till en gammal fruktträdgård med äpple- och päronträd som fram till år 1970 tillhörde Röbo tegelbruk i norra Uppsala. I dag äger kommunen marken och allmänheten är välkommen att plocka frukt från träden. När jag var där igår fanns det dock inte så mycket frukt att få. Det gäller att hålla sig framme i tid…

Några lite mer analoga tips med samma potential är att kolla efter utställda korgar och kassar med frukt på villagator och hos koloniträdgårdsföreningar. Det går också att kontakta de senare för att förhöra sig om kolonister som möjligen behöver hjälp att bli av med överskott på frukt och bär. Eller sätt upp en ”kontaktannons” på villa- och koloniträdgårdsföreningars anslagstavlor, med erbjudande om hjälp med skörden.

 

Skördepizza och pizza på rester

Igår vandrade Ida och jag drygt två mil längs etapp 11 på Upplandsleden mellan Gimo och Österbybruk. En fin sensommardag tillsammans med vänner i Helgas pilgrimsvandrare. När vi kom hem väntade en kalljäst pizzadeg i kylskåpet. Inspirerade av senaste numret av utmärkta Magasinet Hunger satte vi igång och gjorde skördepizzor.

Magasinet Hunger och skördepizza

Senaste numret av Magasinet Hunger och skördepizza med ett antal pålägg från egna täppan.

När vi kavlat ut degen bredde vi ut Crème fraîche på pizzorna istället för tomatsås och riven ost. Påläggen var hyvlad rödbeta, morot och palsternacka, och krämig getost i skivor. Vi kryddade med torkad ramslök och rotsakskrydda från Urtekram, flingsalt och nymald svartpeppar. Efter gräddningen ringlade vi lite flytande honung och olivolja över pizzan, och toppade med hackad gräslök och persilja. Det fick bli krusbladig, för den slätbladiga hade vi nyligen gjort slut på i annan matlagning. Resultatet blev en riktig höjdare om vi får säga det själva. Crème fraîche som ett alternativ till tomatsås och riven ost kommer vi definitivt att använda oss av igen. Denna pizzavariant kan dock behöva kryddas lite mer då tomatsåsen är utesluten.

På tal om pizza så är det en utmärkt maträtt när man behöver ta hand om rester i kyl och skafferi. Om man vågar tänka utanför den sedvanliga pizzakartongen så öppnar sig faktiskt oanade möjligheter. En köttbullsmacka i jätteformat!? Eller en pizza-sill-tallrik!? Kanske har du något tips på hemgjord pizza, gjord på skörd från egen täppa eller komponerad av de matrester som fanns hemma?