Underkläder som växer som träd

Allvar underkläder exponerade i en utställning på Stockholm C.

Odling och förädling av bomull är långt ifrån miljövänligt, och syntetfiber från fossil källa är inte heller något vidare ur klimatsynpunkt. Därför söker många klädföretag nya alternativa material och smartare tillverkningsprocesser. 

Allvar som satsar på viskos av svensk skogsråvara är ett spännande exempel. Företaget gör underkläder av hög kvalitet i ett material som från början är hämtat från den ångermanländska skogen. Det är i sulfitfabriken i Domsjö som den FSC-certifierade träråvaran från timmer som inte kan bli byggmaterial spjälkas till cellulosa, som sedan görs till textilfiber. Bakom idén till denna hållbara värdekedja står Niklas Gillmark och Stefan Söderberg, båda med rötter i Härnösand.

Allvars produkter säljs via företagets webbshop och i utvalda butiker i Örnsköldsvik, Härnösand, Oslo, Köpenhamn, Amsterdam, Göteborg, Malmö, Luleå och Stockholm. Underkläderna kostar dock en slant och eftersom jag inte provat dem kan jag inte säga om talet om hög kvalitet stämmer med verkligheten. 

Annonser

Appar mot matsvinn

Det är inne med matsvinn. Eller snarare att ta initiativ för att minska det. En lovvärd trend. För matsvinnet behöver minskas. I produktionsledet, livsmedelsbutiker, storkök, hushåll och restauranger. Och där trender drar fram finns pengar att tjäna. Dagligvarujättar som Willy:s börjar lyfta frågan om matsvinn i sin reklam och nya affärsidéer ser dagens ljus. Apparna Karma och ResQ Club är exempel på det senare. De är enkla men smått geniala tjänster som parar ihop kunder med restauranger som står med mat över. Som konsument får en bra mat till en billigare peng. Samtidigt som det bidrar till hushållning med resurser. Bara i Uppsala har de två apparna redan ett 30-tal restauranger kopplade till sig. Heja!

ResQ Club

ResQ Club och Karma – två appar som bidrar till att minska matsvinnet samtidigt som konsumenten kan spara en slant.

Gamla plagg blir fräscha fibrer

Svensken handlar i genomsnitt 13,5 kg kläder och hemtextilier varje år. Hälften av dessa textilier åker direkt i soporna när de tjänat ut eller vi tröttnat på dem. Här går enorma resurser bokstavligen upp i rök istället för att nyttjas igen. Inte så klädsamt ur kretsloppsperspektiv. För stora delar av de textilier som slängs skulle kunna återanvändas (second hand) eller återvinnas. Det senare kan göras mekaniskt eller kemiskt, men sker tyvärr i obetydlig utsträckning i Sverige idag. 

För att sluta textilkretsloppet på ett bättre sätt har Naturvårdsverket föreslagit införandet av en kommunal klädinsamling. Alltså en ny fraktion i källsorteringen. Det vore på tiden tycker Hållbara handlingar. Fast det krävs också företag som kan ta hand om och göra förnyad råvara av gamla paltor. Re:newcell i Kristinehamn är ett exempel på ett sådant. I P1 Vetenskapsradions reportage Gamla plagg blir fräscha fibrer kan du höra mer om hur det går det i praktiken. 

World Fairtrade Challenge

Idag fikas det hej vilt men samtigt schysst på Fair Trade Shop Globalen i Uppsala. Fikaaktiviteten är en del av World Fairtrade Challenge. Ida och jag har bidragit med bakverk och en del andra förberedelser. Hushåll och butik i samverkan för mer rättvisa arbetsförhållanden för dem som odlar vårt kaffe, te, socker och en rad andra livsmedel. På Globalen kan en dessutom handla hantverk producerat enligt rättvis Handels kriterier. Det är ”Trade Not Aid”. Handla genom att handla! 

Dags att korsfästa köttet!?

Den lammstek som kommer att anrättas i vårt hushåll på påskdagen. Foto: Magnus Myrberg.

Vegetarisk och vegansk mat har varit trendigt ett bra tag nu. Och många av oss känner till de hälsorisker och den miljöbelastning som konsumtion och produktion av animalier innebär. Ändå konsumerar vi svenskar mer kött än någonsin tidigare.

Enligt Jordbruksverkets siffror åt vi i snitt 87,7 kg kött per person år 2016, ben och annat svinn inräknat. Det är ett halvt kilo mer än året innan. Importen av animalier ökade dessutom för alla produkter utom griskött. Den som vill hitta något positivt i statistiken kan notera att konsumtionen av nötkött minskat något samtidigt som konsumtionen av matfågel och ägg ökar. Men även om kycklingkött är bättre än nöt- och lammkött ur klimatsynvinkel så är inte fågeluppfödning oskyldigt ur miljö- och djurhållningsperspektiv.

Det vi köttätare borde göra kräver disciplin men är egentligen inte så svårt. Om vi alla halverar vår nuvarande köttkonsumtion är mycket vunnet, samtidigt som vi ser till att äta ekologiskt kött, naturbeteskött och viltkött när vi väl gör det. Ett sätt att nå en halvering är att införa vegetariska måltider några dagar i veckan. En annan väg är att ta hälften så mycket kött på tallriken. Det handlar nämligen inte om antingen eller. Allt kött behöver inte korsfästas, men vår nuvarande överkonsumtion måste det. En hållbar konsumtion kan här vägledas av WWF:s paroll: Mindre men bättre kött!

Med det sagt tar Hållbar handlingar påsklov några dagar. Jag önskar läsare och följare trevlig helg. Glad blir påsken först på påsknatten!

Något att ta fasta på

Juice av blåbär och svarta vinbär. Foto: Magnus Myrberg.


Vi är mitt i stilla veckan. Eller stora veckan som den benämns i vissa delar av kristenheten. Just idag är det dymmelonsdagen, som kallas så efter seden att byta ut kyrkklockans metallkläpp mot en av trä, en ”dymmel”. Klangen från klockorna skulle/ska vara mer dov från denna dag. För att helt tystna på långfredagen. 

Apropå att byta ut saker så lever jag på vätska sedan i söndags (palmsöndagen). Istället för fast föda står juicer, utspädda mixade soppor, vattnig välling och olika teer på menyn. Samt vatten i mängd. En övning i att hålla abstinensen stången och söka fokusera på annat. Och förhoppningsvis en väg till mer medvetet och eftertänksamt ätande nu och framöver. Bitvis lite tufft att baka och laga mat utan att få smaka, och dela bord men inte kunna tugga. 

Att frivilligt avstå fast föda ställer mig knappast i samma utsatthet och nöd som många fattiga tvingas uppleva i världen. Men tillståndet av abstinens väcker viljan att verka för en mer rättvis och solidarisk fördelning av ändliga resurser. Att mitt bord hör ihop med andras bord – eller brist på bord. Att allt och alla är beroende och bärs av samma jord. Det slår mig med kraft att allt ytterst sett är en oförtjänt gåva. En gåva att vårda och värna. Det vi får ta emot av nåd är ämnat att delas. 

AMAZON WATCH

Hållbara handlingar tycker att det är viktigt med både biologisk och kulturell mångfald. Därför vill bloggen uppmärksamma organisationen AMAZON WATCH, som verkar för att skydda Amazonas regnskogs ekosystem och stödja ursprungsbefolkningens liv och självbestämmande. Genom partnerskap och ömsesidig respekt stödjer organisationen sina samarbetspartners i Amazonas i deras ansträngningar att främja och skydda liv, natur och kultur utifrån lokala behov.

Och stödet behövs. Stora multinationella företag kör över lokalbefolkningen och tar föga hänsyn till de ovärderliga ekosystemen. Chevron är värst enligt AMAZON WATCH, men det finns tyvärr flera. Som konsumenter kan vi agera genom att uppmärksamma hur medmänniskor och natur far illa i jakten på det svarta guldet. Vi kan minska vårt och världens beroende av fossil energi och vi kan stödja organisationer som AMAZON WATCH med en gåva. KEEP THE OIL IN THE GROUND!

Länge leve kläderna

Idag är/var det Sveriges största klädbytardag. Hållbara handlingar har inte bytt några paltor men gillar kampanjen och alla arrangemang runt om i landet.

Den som söker uppslag för en mer hållbar klädkonsumtion rekommenderas att läsa Naturskyddsföreningens 5 tips som ger dina kläder ett längre liv.

Prylar med tveksamt existensberättigande

Fjärrkontroll till batteridrivet ljus

Fjärrkontroll till batteridrivna ljus. En pryl som gott kan brinna.

Finns det onödigare prylar än den här? Förmodligen. Men nog kvalar en fjärrkontroll till batteridrivna ljus in på topplistan – eller snarare bottenlistan – över prylar med mycket tveksamt existensberättigande!?

Kom gärna med förslag på andra prylar som verkligen inte borde sett dagens ljus.