Hållbara handlingar har tidigare klagat på Coops medlemserbjudanden. Roligt att notera att kooperationen nu faktiskt gör annorlunda och frontar med tåg och nordiska destinationer i sitt blad med semestererbjudanden till medlemmar. Bra där – en knuff i rätt riktning Coop!
Föreningen Gröna Bilister släppte nyligen konsumentguiden Mobilisten – goda idéer för moderna bilister. Inspirerande läsning för den som vill resa klimatsmart och samtidigt bidra till mer hållbar städer. I guiden kan en bland annat läsa:
Mobilitet handlar om tillgänglighet och att du som resenär ska kunna ta dig till en bestämd plats vid en bestämd tid, utifrån det resslag som passar bäst utifrån dina preferenser. Mobilitet kan även handla om att inte resa alls utan istället att mötas digitalt.
En mobilist reser klimatsmart, när det är nödvändigt och ställer inte transportslag mot varandra. Snarare har mobilisten nytta av hela resepaletten; sin cykelnyckel, sitt kollektivtrafikkort, sitt körkort, bilpoolskort och kanske det viktigaste av allt – sin mobiltelefon med appar och uppkoppling.
I mitt hushåll är vi mobilister sedan ett par år tillbaka. Hade inte koll på begreppet men det stämmer uppenbarligen på vår livsstil. Våren 2016 sålde vi MOSe, vår bensindrivna Renault Clio. Ett val varken vi, plånboken, klimatet eller stadsmiljön vi lever i ångrar. Sedan dess rör vi oss flexibelt mellan olika trafikslag och reser sällan med bil. Vi använder kollektivtrafik som tåg och buss, cyklar, går, samt nyttjar bilpool, hyr eller lånar bil vid behov. Det fungerar hur bra som helst och vi slipper dessutom bilägandet baksidor som däckbyten, biltvätt, dyra servicebesök och jakten på parkeringsplatser. Att äga bil innebär förvisso en stor frihet, men frågan är om inte frihetskänslan av att slippa egen bil är minst lika stor!? Vi är fria mobilister!
Från år 1900 till år 2017 steg medeltemperaturen i Sverige från 3,1 till 4,3 grader rapporterar SVT. Det är en ökning med mer än en grad och handlar inte om några naturliga variationer enligt forskare på området. Nej, det är människans verksamhet – inte minst koldioxidutsläpp från förbränning av fossila bränslen – som är orsaken. SVTs meteorolog Pererik Åberg förklarar sambanden i en informativ kortfilm.
Ökningen av medeltemperaturen är alltså ett faktum och människans beteende från industrialismens intåg och framåt boven i dramat. Men gjort är gjort. Frågan är vad vi lär av misstagen och hur vi förändrar sakernas tillstånd framåt? Här krävs modiga politiska beslut men även varje hushålls medverkan.
Kommer klimatfrågan att få den plats den förtjänar i årets valrörelse? Hittills verkar det inte så, utan det är farliga förenklingar om den andre och ett ovärdigt tonläge som dominerar. Som så ofta förr. Det är inte så vi löser vår tids största ödesfråga. Fast utmaningarna löses inte heller genom business as usual i hushållet, i väntan på strukturella förändringar och tekniska innovationer. Människan bakom ökningen av medeltemperaturen möter också i en livsstilsspegel framför dig.
Ur Coops senaste medlemsbrev.
”Varsågod! Fina medlemserbjudanden på resor.” Coop kopplar sina medlemserbjudanden till semesterresor med flyg. Weekendresor dessutom. Hållbara handlingar har kritiserat det tidigare och erbjudandena rimmar alltjämt väldigt illa med kooperationens miljömedvetna profil. Om Coop verkligen menade allvar med sitt miljöarbete – ”Sveriges grönaste matkedja” kallar de sig själva – skulle erbjudandena se annorlunda ut.
Visst, det är bra att möjligheten till klimatkompensation finns med bland erbjudandena till oss medlemmar. Men var placeras det? Jo, längst ned i medlemsbrevet, efter en rad av semesterförslag som innebär flygresor. Har Coop hört talas om nudging!? Förmodligen inte eftersom de arrangerar valsituationer så ohållbart för sina medlemmar.
Mellan 1990 och 2016 ökade den svenska köttkonsumtionen med hela 41 procent. När Jordbruksverket idag presenterade siffror över köttkonsumtionen 2017 ser vi dock ett positivt trendbrott. Under förra året minskade konsumtionen av kött med 2,6 procent. Svensken åt mindre av alla köttslag utom lamm. Det kött vi konsumerar är därtill svenskt i allt större utsträckning.
Trendbrottet är inte oväntat. Få torde ha missat att en minskad köttkonsumtion är bra både för hälsan och klimatet. Under några års tid har vi också levt med en tydlig vegetarisk och vegansk mattrend. Nästan märkligt att det är först nu som den verkligen syns i statistiken. Att de som äter kött väljer svensk råvara är inte heller så konstigt med tanke på våra höga djurskyddskrav och restriktiva antibiotikaanvändning.
På samma gång återstår det en bra bit att vandra till en hållbar köttkonsumtion. Ja, konsumtionen av kött behöver halveras från dagens nivåer för att vara hälsosam och hållbar ur klimatsynpunkt. Så det är bara att sätta igång. Om du äter kött så byt ut varannan måltid till en vegetarisk eller vegansk. Eller minska mängden till hälften när du äter kött. Välj dessutom bästa möjliga kött. Med bästa möjliga menar jag svenskt kött och att prioritera naturbeteskött, ekologiskt kött och viltkött. Och minska generellt på kött från idisslare (nöt och lamm) till förmån för fågel. Använd gärna WWFs Köttguiden som hjälp på vägen. Svårare än så behöver det faktiskt inte vara.
Har just hoppat på SJ 3000 som ska ta oss från Umeå Östra till Uppsala Central. Vi reser i 1 klass. Med fri tillgång till kaffe/te, kaka och frukt, samt dagstidningar. Och klockrent WiFi hela vägen. Vid viseringen visar vi elektroniska biljetterna i smarta SJ-appen. Vi får själva bestämma när förbeställda vegetariska trerättersmiddagen ska serveras. ”Blir perfekt vid 18-tiden”, säger vi uppskattande till trevlige konduktören.
Vi lutar oss tillbaka. Tänk att kunna resa så här snabbt och bekvämt. Fåtöljerna är mycket sköna och flexibla. Benutrymmet väldigt generöst. Vi liksom svävar genom Västerbottens skogar och känner oss priviligierade. Vilken skön final på sportlovsdagarna i Skellefteåtrakten. Väl i Uppsala har vi bara en kort promenad från perrong till port.
Vad kostar då kalaset undrar någon? 617 kr/person. Buss från Skellefteå till Umeå Ö medräknat. Ett mer än rimligt pris för 70 mils förflyttning inklusive fika och middag. Att tåget är klimatbästa resealternativet gör ju inte saken sämre. SJs höga ambitioner vad gäller ekologiska och Fairtrade-certifierade produkter likaså. Om vi inte redan vore tågvänner skulle vi gå och bli det för mindre.
Hoppsan, nu har vi visst redan kommit till och lämnat Örnsköldsvik. Dags att sluta skriva. Höga kusten från tågfönstret vill jag inte missa!
Det odlas ett flertal falska myter om tåg och tågresande. Att inrikesresor med tåg är dyra, långsamma och osäkra. Att det är både dyrt och hopplöst svårt att nyttja tåg för utrikesresor. I en debattartikel i ETC – Sluta hacka på tåget – slår Mattias Goldmann, VD för den gröna och liberala tankesmedjan Fores, hål på myterna samtidigt som han konstaterar att ”nidbilden av tåget har satt sig så djupt att man närmast blivit faktaresistent för hur det faktiskt förhåller sig”. Hållbara handlingar kan bara instämma i Goldmanns resonemang. Fakta talar för tåget. Och det är dags att vi börjar tala fakta!
För övrigt medför väderläget igår och idag att flygtrafiken från Arlanda och Bromma ställs in eller dras med stora förseningar. Flera flygbolag har en generellt sett sämre punktlighet än tågoperatörerna, men det hörs inga ramaskrin av apokalyptiska mått när vädret lamslår flygplatserna. Om den rälsburna trafiken inte kan leverera trots tuffa väderförhållanden brukar det vara annat ljud i skällan. Djupt orättvist och inkonsekvent kan tyckas. Ja, akademikern i mig skulle vilja tala om en diskurs där vi är överdrivet förlåtande mot flyget och i det närmaste blint reagenta mot tåget. Fakta talar för tåget. Och det är dags att vi börjar tala fakta!
Nyligen fick vi veta att Parisöverenskommelsens 1,5-gradersmål blir allt svårare att nå. Det krävs nu verkliga krafttag för att vända utvecklingen. Ett av de områden och beteenden som pekar åt helt fel håll är vårt myckna flygande. Växthusgasutsläppen från svenskars flygresor är nämligen numera lika stora som från vägtransporterna. Flygets utsläpp ökar dessutom, medan klimatbelastningen från vägtransporter börjat minska. Att ny teknik ensam ska greja problemet är inte heller troligt. De miljövinster som uppnås genom utveckling av material, motorer, vingar och bränslen äts snabbt upp av stigande passagerarantal. Svensken flyger idag därtill sex gånger mer än den genomsnittliga världsmedborgaren.
Det är mot bakgrund av dessa fakta jag stör mig på resebolaget Tuis kampanj fakeation. Hela Stockholm Central är nedlusad med bilder och texter som ska väcka sug efter resor till paradiset. Olika ”For the…”-budskap ska få olika målgrupper att uppleva tilltalet. Och i mitten tronar en specialbyggd ”beachbox”. Kampanjen känns inget vidare när det är på väg att gå åt helvete. Nej, jag upplever faktiskt bara främlingskap och motvilja när jag passerar fakeation-budskapet morgon och kväll. Som att titta in i en förljugen låtsasvärld. En värld där fake ersätter fakta. Där planetens och medmänniskors välfärd får stå tillbaka för egots kortsiktiga behovstillfredsställelse. ”For the Future”? Nej! ”For the Responsible”? Knappast!
Diskussionen om elbilars hållbarhetsnytta är ibland laddad. Bild: stux/Pixabay.
Elbilen är på frammarsch. Från och till diskuteras dock dess verkliga hållbarhetsnytta. Vilken klimatpåverkan har eldrivna fordon jämfört med fossildrivna? Är det inte fossil källa som genererar en hel del av den el som driver dessa bilar? Och är inte de metaller som används i elbilarnas batterier en ändlig resurs? Råvaror som dessutom är problematiska ur såväl ekologisk som social synvinkel?
Hållbara handlingar har ingen djupare sakkunskap på fordons- och batteriområdet, men inser att det krävs livscykelanalyser för att komma åt komplexa frågor som dessa. Därför läser jag med intresse sammanfattningen av studien Electric vehicle life cycle analysis and raw material availability som kom i mitten av hösten 2017.
Denna oberoende studie kom fram till att elbilen är ett uppenbart klimatsmartare val än dieselbilar oavsett i vilket europeiskt land bilarna körs. Resultatet varierar samtidigt kraftigt mellan olika länder, beroende på om elen framställs av förnybar eller fossil källa. Fast även i ett kolland som Polen släpper en elbil ut 25 procent mindre koldioxid än en dieselbil. Med den svenska elmixen blir utsläppen 85 procent lägre. Genomsnittet inom EU är 55 procent lägre koldioxidutsläpp för elbilen jämfört med dieselbilen.
Metallerna litium och kobolt är (än så länge) avgörande vid tillverkningen av elbilsbatterier. Den aktuella studien visar att de kanske inte är så akut ändliga som en del debattörer har påstått och att tillgången kommer att kunna säkras genom allt effektivare användning i batterierna. Samtidigt slår studien fast att det krävs certifieringar med högst ställda krav för att säkra en ekologiskt och socialt ansvarsfull utvinning av metallerna. Något som alltså återstår att få på plats innan batteritillverkningen kan kallas hållbar på riktigt.
Utvecklingen av elbilar och batterier snurrar snabbt nu och kommer förhoppningsvis att förflytta fordonsbranschen snabbare än den och vi anar. Det gäller dock att säkra upp att utvinningen av råvaror är verkligt hållbar ur både ekologisk och social synvinkel. Annars är talet om litium och kobolt som den nya oljan alltför sant. Och när samhället snart på allvar ställer om till eldrivna fordon gäller det att vi inte konsumerar dem huvudlöst. Även elbilar som går uteslutande på el från förnybar källa belastar miljön vid tillverkningen och under sin livstid. Att dela på elbilen som resurs är därför mer hållbart än att alla ska äga en egen. Den mest hållbara bilen är ju trots allt den som aldrig produceras.
Höjda drivmedelsskatter = raka rör. Bild: Pixabay/RaphaelaFotografie.
År 2015 beslutade den nuvarande regeringen om en årlig automatisk höjning av skatterna på drivmedel. Varje år ska skatten öka med inflationen plus två procentenheter. Sedan årsskiftet innebär det att skatten på bensin och diesel höjts med 30 respektive 27 öre per liter. Tanken är att de högre kostnaderna för fossila bränslen ska få fler att välja miljövänligare alternativ.
Skattehöjningen på fossila drivmedel gör givetvis att det muttras på sina håll i folkleden. Branschsorganisationen Bil Swedens vd Bertil Moldén är också inte oväntat kritisk till det han menar är en straffskatt på glesbygden. Och visst ligger det något i invändningarna om att dessa skattehöjningar kan slå ojämnt mellan stad och landsbygd. Samtidigt är ekonomiska styrmedel som miljöskatter och miljöavgifter nödvändiga komponenter för att påverka medborgarnas beteenden i en mer hållbar riktning. De som fortsätter att bidra till utsläpp av växthusgaser från fossila källor måste vara med och betala för den miljökonsekvens det innebär. Eller byta beteende.
Hållbara handlingar anser att en utveckling med tuffare skatter på fossila drivmedel är både önskvärd och nödvändig. Sedan är det en annan sak att enskilda hushåll eller hela regioner inte ska behöva bära en oproportionerlig del av bördan för omställningen till ett hållbart transportsystem. Här kommer förhoppningsvis det nya bonus malus-systemet för nya personbilar, lätta bussar och lastbilar att fungera kompensatoriskt. Bonus malus-systemet införs senare under 2018 och jag kommer givetvis att återkomma till det. Som stadsbo vill jag här även tillägga att jag är villig att betala mer i skatt för att stödja landsbygdens omställning på transportområdet. Varför inte en grön skatteväxling mellan stad och land inriktad på just detta!?
Slutligen vill jag komma med ett råd till den som upprörs över skattehöjningen på fossila drivmedel. Lägg energin på utvecklingen av sparsam körning istället. Sparsam körning kan ge 10-20 procent lägre drivmedelsförbrukning. Det kompenserar mer än väl för skattehöjningen. Läs till exempel Motormännens tips för Eco-driving.
Hållbara handlingar 