Kött och mjölk klimatsmart!?

Välj naturbeteskött om du ska äta nötkött. Foto: Pixabay.

Har kött och mjölk gått och blivit klimatsmarta livsmedel!? Ja, i debattartikeln Bättre för klimatet med fler betande köttdjur i SvD menar Gunnar Rundgren (författare och bonde) och Ann-Helen Meyer von Bremen (journalist och författare) att nya rön visar att betesmark har betydligt större förmåga att binda kol än forskare tidigare trott. Något som vänder upp och ned på gängse uppfattningar om idisslares negativa klimatpåverkan. I vilken mån debattörerna är rätt ute vågar Hållbara handlingar inte ha någon bestämd uppfattning om, även om inspelet måste sägas vara minst sagt intressant. Däremot är det lätt att ställa sig bakom påståendet att naturbeteskött är ett bra val i det fall en ska äta animalier. Om betesdriften är klimatneutral eller till och med klimatpositiv må i dagsläget vara osagt, men den bidrar starkt till bevarande och utveckling av det svenska jordbrukslandskapet och gynnar biologisk mångfald.

REKO-ringar på vattnet

Lokalproducerad mat går starkt just nu. Många besöker och handlar i gårdsbutiker eller letar medvetet efter lokala och regionala producenters varor i livsmedelsbutiken. Ännu ett uttryck för denna starka trend är de REKO-ringar som börjat etableras runt om i Sverige på senare tid. Idag uppmärksammar Sveriges Radio fenomenet i reportaget Köper direkt av lantbrukarna – utan kontroller.

En REKO-ring är ett sätt att koppla ihop producenter och konsumenter av mat. En bärande tanke är att kapa bort mellanleden i livsmedelskedjan och skapa en direkt kontakt mellan bonde och konsument. Kontakten upprättas genom grupper – som kallas just REKO-ringar – i sociala medier. Konsumenten förbokar de varor hen vill ha och sedan möts säljare och kund på en i förväg uppgjord utlämningsplats, till exempel en parkeringsplats (i Uppsala är det IKEAs parkering som gäller). Betalningen sker i förväg eller i samband med upphämtningen. En av REKO-ringarnas styrkor är också att de samlar flera lokala livsmedelsproducenter, vilket är tilltalande för kunden som slipper besöka och handla från ett flertal gårdsbutiker. Allt (nåja) samlas i en grupp och levereras på en och samma utlämningsplats.

Konceptet med REKO-ringar kommer från Finland. Där startade rörelsen 2013 och idag finns 180 REKO-ringar med en kvarts miljon medlemmar i vårt östra grannland. I Sverige är antalet ringar (än så länge) lite mer blygsamt. Ett 40-tal svenska REKO-ringar finns med på sajten REKO-ringar i Sverige.

Hållbara handlingar tycker att utvecklingen är spännande men har inte gått med i någon ring (ännu). De flesta (eller kanske alla) ringar är Facebook-baserade och om en inte är med där försvåras kontakten mellan producent och konsument. Ett frågetecken kring REKO-ringarna gäller dock livsmedelshygienen. Att lokalproducerade livsmedel säljs direkt av bönderna på en parkeringsplats behöver inte innebära undermålig hygien, men verksamheten måste vara helt säker. Att tumma på hygienen är ingen framkomlig väg, hur närproducerad varan än är. Dålig livsmedelshygien innebär nämligen hälsorisker, sämre kvalitet och förkortad hållbarhet. Som konsument är det också viktigt att vara medveten om att resan till utlämningsplatsen kan vara problematisk ur klimatsynpunkt. En biltur till möbeljättens parkering i utkanten av stan för att köpa några lokalproducerade kycklingar är ingen miljöbravad. Lägg därtill att det inte alltid är självklart att lokalt eller regionalt producerade livsmedel innebär lägsta möjliga utsläpp av växthusgaser. Så fråga gärna ring-bönderna hur de arbetar med frågor som rör hygien och klimatpåverkan. Sådant måste de kunna svara tillfredsställande på för att REKO-ringen ska vara ett riktigt bra alternativ till livsmedelsbutiken.

Make your household great again

Det har väl knappast undgått någon att USA under Donald Trump nu ämnar lämna Parisavtalet om klimatet. Maken till kortsiktighet och svagt – för att inte säga galet – ledarskap är svårt att hitta under solen. ”Beslutet är oacceptabelt och oerhört egoistiskt. Det strider mot vetenskapen och globala juridiska avtal” säger Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet, i en kommentar till DN.

Ett litet ljus i mörkret är att många lokala och regionala politiker i USA har en helt annan inställning i klimatfrågan än presidenten. Och att starka krafter i amerikanskt näringsliv har en diametralt annan syn på framtiden och var det går att göra pengar. Det är också hoppfullt att många andra av världens nationer och ledare nu markerar att de tänker ta sitt ansvar och kavlar upp ärmarna för att möta vår tids ödesfråga. Frankrikes nye president Emmanuel Macron har tydligt deklarerat sin linje med orden Make our planet great again.

Och precis där står vi alla nu. Ska vi ge upp bara för att en farlig fastighetsmogul råkat bli president i ett land som förut hade en tradition av att försöka ta ansvar för utvecklingen i världen? Nej, givetvis inte! När FN:s generalsekreterare António Guterres talade i New York för ett par dagar sedan var udden riktad mot Trump: ”Budskapet är enkelt. Hållbarhetståget har lämnat stationen. Gå ombord eller stå kvar på perrongen.” Vi vet nu att den amerikanska administrationen tänker stanna på stället eller till och med backa in i framtiden. Frågan är om du och jag gör Trump sällskap eller väljer ett annat spår? Är ditt hushåll med på hållbarhetståget? Make your household great again!

Nio ton måste bli ett

Varning för lågt flygande flygplan

Transporter är ett av de områden där livsstilsförändringar kan göra stor skillnad för klimatet. Symbolen ”Varning för lågt flygande flygplan” är hämtad från http://www.vägmärken.se.

Genomsnittssvenskens växthusgasutsläpp motsvarar cirka nio ton koldioxid per år. Av dessa kommer ungefär två ton från transporter och två ton från maten. Övriga utsläpp kommer från boende och samhällsgemensamma verksamheter. Siffrorna kommer från Mistra-forskningsprojektet Klimatomställning Göteborg 2.0. Detta projekt visar också att växthusgasutsläppen från bostäder och samhällsgemensamma aktiviteter kan minskas genom tekniska innovationer, men att det krävs livsstilsförändringar hos oss konsumenter för att komma åt utsläppen från transporter och mat.

Dessa livsstilsförändringar behöver inte vara så svåra att åstadkomma. En bra start är att halvera antalet semesterresor med flyg inom de närmaste åren. Det faktum att en flygresa tur och retur till Thailand genererar lika mycket växthusgasutsläpp som all mat du äter under två års tid är väl motivation nog!? Rekommenderar för övrigt Sveriges Radios Vetandets världs avsnitt Priset för Thailandsresan som tar upp detta tema. Att i vardagen välja apostlahästarna, cykeln, bussen eller spårbundna transporter framför bilen är en annan enkel åtgärd. Visste du till exempel att (bil)transporten av mat från livsmedelsbutiken till hushållet utgör en inte försumbar del av matens klimatpåverkan!?

Vad gäller maten så är en ökad andel vegetariska livsmedel på tallriken en god start. Byt ut biffen några dagar i veckan och/eller låt biffen vara lite mindre. Baljväxter är en utmärkt proteinkälla. Om du ändå äter kött, minska då mängden kött från idisslare till förmån för andra köttslag. Naturbeteskött och kött från ekologisk produktion gynnar dessutom biologisk mångfald och håller kulturlandskapet öppet. Ät mindre men bättre kött helt enkelt. För dig som vill veta mer om hur du kan göra kloka köttval rekommenderas WWF:s Köttguiden.

Ekologiskt och närodlat i bistron

Hållbara handlingar har ibland riktat hård men knappast oförtjänt kritik mot SJ. Men det finns också mycket gott att säga om det statligt ägda transportföretaget. SJ köper 100 % förnybar el från vatten och vind för att driva sina tåg, och alla resor med SJ är sedan 1994 märkta med Naturskyddsföreningens märkning Bra Miljöval. Sedan i november 2015 är SJ:s bistrovagnar dessutom KRAV-certifierade på nivå 1.  

Senaste hållbarhetsnyheten från SJ är ett spännande samarbete med Kalf & Hansen. Rune och Fabian Kalf & Hansen ser till att tågresenärer kan få god, nyttig och klimatsmart snabbmat ombord framöver. I bistron kommer det att finnas en maträtt från Kalf & Hansen i taget, som byts var sjätte vecka. Först ut är ekologiska kycklingfrikadeller med ångade halländska rödbetor och chilimajonnäs. Mums.

Heja SJ och Kalf & Hansen! Säger jag som hade förmånen att samarbeta med duktiga och trevliga Rune och Fabian i samband med ett arrangemang om mat, måltider och hållbarhet i Svenska kyrkan, Stockholms stift, förra hösten.

Var inte Trumpen

Donald Trump

Donald Trump. Var inte Trumpen. Kämpa på! Foto: Gage Skidmore from Peoria, AZ, United States of America – Donald Trump, CC BY-SA 2.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=51043915.

Det finns all anledning att vara bekymrad – för att inte säga beklämd – över den nya amerikanska administrationens politik på en rad områden. Till dessa hör miljö- och klimatpolitiken. Eller snarare frånvaron av en sådan. Ja, klimatdeppandet ligger nära till hands med Donald Trump som USA:s president.

Som tur är finns det starka motkrafter. På andra håll i världen men också i det stora landet i väster. Naturskyddsföreningen har listat fyra anledningar att inte tappa hoppet. Parisavtalet är redan påskrivet och ratificerat av USA. Det sker många progressiva klimatinitiativ på delstatsnivå. Den marknad presidenten gillar vill ha fossilfritt. Och den amerikanska miljörörelsen är stark. Så var bekymrad, men inte Trumpen. Kämpa på!

Ramverk för Sveriges och hushållets klimatpåverkan

Igår tog den svenska regeringen beslut om ett nytt klimatpolitiskt ramverk, bestående av nya klimatmål, en klimatlag och ett klimatpolitiskt råd. Till denna positiva nyhet hör att sju av riksdagens åtta partier står bakom inriktning på politiken. Äntligen ett ljus och en konstruktiv framåtrörelse i det politiska mörker som präglat tillvaron en längre tid nu.

Regeringens långsiktiga klimatmål innebär att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser senast år 2045. Klimatlagen innehåller i sin tur grundläggande bestämmelser om regeringens klimatpolitiska arbete. Regeringen ska i budgetpropositionen årligen lämna en klimatredovisning till riksdagen och ta fram en klimathandlingsplan varje mandatperiod.

Beslutet är ett viktigt fall framåt. Tänk om varje hushåll i vårt avlånga land nu också antog utmaningen att skapa ett ramverk för sin klimatpåverkan. Hur skulle ett sådant ramverk kunna se ut? Kanske kan några av bloggens läsare komma med tankar och förslag?!

2016 varmaste året hittills

Så var det bekräftat av NASA och den brittiska vädertjänsten. 2016 var det varmaste året hittills sedan mätningarna inleddes, rapporterar SVT och många andra medier idag. Det har dessutom slagits värmerekord tre år i följd nu. Lägg därtill att 15 av de 16 varmaste år som uppmätts har inträffat sedan 2001. Trenden är lika tydlig som nedslående och oroväckande.

Förra årets värmerekord beror till viss del på väderfenomenet El Niño med förändringar av passadvindar och havsströmmar. Forskare är dock eniga om att den stadiga temperaturhöjningen under 2000-talet endast kan förklaras av mänskligt orsakade utsläpp av växthusgaser. Bara riktiga strutsar kan förneka dessa fakta. Om ett par dagar blir en av dem världens mäktigaste beslutsfattare. Vi har tyvärr all anledning att vara bekymrade.

 

Klimatårskrönika

Klimatårskrönik i Aktuellt

Klimatårskrönika i Aktuellt.

Årsbästalistorna och årskrönikorna duggar tätt i dessa dagar. I kvällens Aktuellt fick klimatet en egen årskrönika som sedan kommenterades av Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet.

SVT:s tillbakablick inskärper allvaret efter det varmaste året på jorden sedan temperaturmätningarna inleddes. Ett bistert värmerekord som sattes samma år som en förnekar av människans påverkan på klimatet utsågs till USA:s näste president. Ett antal likasinnade kommer dessutom att få nyckelposter i den tillträdande amerikanska administrationen. Men klimatårskrönikan berättar också om hoppfulla signaler som att Parisavtalet ratificerats snabbare än väntat av ett antal länder och att utsläppen av koldioxid från fossileldning faktiskt ser ut att ha planat ut. Om det är ett trendbrott vi sett återstår att se. Att klimatfrågan fortsätter att vara vår tids största ödesfråga råder det dock inget tvivel om.