Pescetarian 2018

I början av december testade jag och Ida vår klimatpåverkan med hjälp av Klimatkontot. Testet visade att min livsstil orsakar växthusgasutsläpp motsvarande ca 4 ton CO2e¹ per år. Det är klart lägre än genomsnittssvenskens utsläpp, men fortfarande vida över de 0,7-1,5 ton CO2e som är hållbart om vi ska klara den framtida temperaturökningen under 2°C.

Klimatkontots test gav inte bara en helhetsbild utan pekade också ut personliga förbättringsområden. Jag reser måttfullt, flyger aldrig och väljer idag nästan alltid kollektiva transportmedel, i första hand rälsbundna. På energiområdet håller vi inomhustemperaturen nere och slösar inte med varmvatten. Mitt hushåll skulle dock kunna snåla mer med belysningen, men eftersom elen vi konsumerar kommer från egenproducerad andelsägd vindkraft är det trots allt ett mindre problem. Jag införskaffar årligen en del nya kläder och ibland även ny elektronik, och skulle här kunna vara mer återhållsam samt välja begagnade produkter eller dela på och cirkulera resurser i större utsträckning. Fast det testet pekade ut som det viktigaste förbättringsområdet var dock ett annat: MATEN.

Det förekommer lite olika uppgifter om hur stora växthusgasutsläpp medelsvenskens matkonsumtion orsakar. Om en får tro Naturvårdsverket så handlar det om cirka 1,8 ton CO2e per person och år vid blandad kost. 75 procent av dessa växthusgasutsläpp beräknades komma från konsumtion av kött, fisk och mejeriprodukter. Bara svenskens köttkonsumtion står för i genomsnitt ca 0,6 CO2e per person och år. Genom att välja en vegetarisk eller vegansk kosthållning kan klimatpåverkan från maten alltså minska rejält.

Mot bakgrund av detta har vi i mitt hushåll bestämt oss för att bli pescetarianer 2018. Pescetarian innebär att en äter lakto-ovo-vegetarisk kost, samt fisk och skaldjur. Begreppet pescetarian kommer av italienskans pesce (fisk) och vegetarian. Med lakto-ovo-vegetarisk kost menas en vegetarisk kosthållning som inkluderar mejeriprodukter och ägg. Vi tar detta steg som ett bidrag till minskade växthusgasutsläpp från vår kost. Att vår nya kosthållning även har hälsofördelar ser vi som en bonus. Livsmedelsverkets kostråd säger fisk och skaldjur 2-3 gånger/vecka!

Samtidigt som vi tar detta steg är vi medvetna om att det finns fler viktiga hållbarhetsval att göra på matområdet. När vi väljer fisk och skaldjur ska de givetvis vara MSC-, ASC- och/eller KRAV-märkta. Här är WWF:s Fiskguiden också en god vägledning. En ekologisk inriktning gäller givetvis även för den lakto-ovo-vegetariska kosten. Vi strävar även efter att konsumera närodlade och närproducerade livsmedel. Vad gäller mejeriprodukter så är det dessutom viktigt att försöka minska konsumtionen. Jag är inte beredd att helt utesluta mejeriprodukter ur kosten, men ser potential att minska användningen av dem i vardagen. Till förmån för växtbaserade alternativ.

Där står jag och mitt hushåll inför det kommande året. På vilka sätt kommer du att sträva efter en minskad klimatbelastning under 2018? Blir det genom ändringar av din kosthållning eller inom andra områden?

 

 

¹ CO2e är en förkortning för koldioxidekvivalent(er). Olika växthusgaser påverkar klimatet olika mycket. Genom att räkna om olika gasers påverkan till koldioxidekvivalenter kan enskilda växthusgasers påverkan jämföras och adderas. Metan bidrar till exempel 21 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid och 1 ton metangas uttrycks därför som 21 ton CO2e.

 

REKO-ringar på vattnet

Lokalproducerad mat går starkt just nu. Många besöker och handlar i gårdsbutiker eller letar medvetet efter lokala och regionala producenters varor i livsmedelsbutiken. Ännu ett uttryck för denna starka trend är de REKO-ringar som börjat etableras runt om i Sverige på senare tid. Idag uppmärksammar Sveriges Radio fenomenet i reportaget Köper direkt av lantbrukarna – utan kontroller.

En REKO-ring är ett sätt att koppla ihop producenter och konsumenter av mat. En bärande tanke är att kapa bort mellanleden i livsmedelskedjan och skapa en direkt kontakt mellan bonde och konsument. Kontakten upprättas genom grupper – som kallas just REKO-ringar – i sociala medier. Konsumenten förbokar de varor hen vill ha och sedan möts säljare och kund på en i förväg uppgjord utlämningsplats, till exempel en parkeringsplats (i Uppsala är det IKEAs parkering som gäller). Betalningen sker i förväg eller i samband med upphämtningen. En av REKO-ringarnas styrkor är också att de samlar flera lokala livsmedelsproducenter, vilket är tilltalande för kunden som slipper besöka och handla från ett flertal gårdsbutiker. Allt (nåja) samlas i en grupp och levereras på en och samma utlämningsplats.

Konceptet med REKO-ringar kommer från Finland. Där startade rörelsen 2013 och idag finns 180 REKO-ringar med en kvarts miljon medlemmar i vårt östra grannland. I Sverige är antalet ringar (än så länge) lite mer blygsamt. Ett 40-tal svenska REKO-ringar finns med på sajten REKO-ringar i Sverige.

Hållbara handlingar tycker att utvecklingen är spännande men har inte gått med i någon ring (ännu). De flesta (eller kanske alla) ringar är Facebook-baserade och om en inte är med där försvåras kontakten mellan producent och konsument. Ett frågetecken kring REKO-ringarna gäller dock livsmedelshygienen. Att lokalproducerade livsmedel säljs direkt av bönderna på en parkeringsplats behöver inte innebära undermålig hygien, men verksamheten måste vara helt säker. Att tumma på hygienen är ingen framkomlig väg, hur närproducerad varan än är. Dålig livsmedelshygien innebär nämligen hälsorisker, sämre kvalitet och förkortad hållbarhet. Som konsument är det också viktigt att vara medveten om att resan till utlämningsplatsen kan vara problematisk ur klimatsynpunkt. En biltur till möbeljättens parkering i utkanten av stan för att köpa några lokalproducerade kycklingar är ingen miljöbravad. Lägg därtill att det inte alltid är självklart att lokalt eller regionalt producerade livsmedel innebär lägsta möjliga utsläpp av växthusgaser. Så fråga gärna ring-bönderna hur de arbetar med frågor som rör hygien och klimatpåverkan. Sådant måste de kunna svara tillfredsställande på för att REKO-ringen ska vara ett riktigt bra alternativ till livsmedelsbutiken.

Säkert köpa ekologiskt

Satsa på ekologiska livsmedel om du vill undvika rester av bekämpningsmedel i maten. Och om du ändå handlar konventionellt odlade frukter och grönsaker, köp då svenska eftersom importerade kan innehålla sju gånger så höga halter av oönskade ämnen. Det var väl det jag och många med mig visste eller i alla fall anade. Nu är det bekräftat i en studie gjord av nutritionisten Katarina Beckman på Karolinska institutet i samarbete med Livsmedelsverket.

Bilen 2016

Enligt Naturvårdsverket kommer cirka en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser – cirka 20 miljoner ton koldioxid – från transporter. Av dessa står personbilar för nästan 11 miljoner ton. Flyget är dock det trafikslag som har allra störst energianvändning och klimatpåverkan per personkilometer. Buss och rälsbunden trafik som tunnelbana och tåg är de mest miljövänliga transportalternativen.

Diagram energianvändning och klimatpåverkan

Diagram över energianvändning och klimatpåverkan per personkilometer.     Källa: Trafikverket.

Jag har aviserat 2016 som ett handlingens år. Vilka konkreta åtgärder kommer det att innebära för mina och min frus resor och de transporter vårt hushålls konsumtion ger upphov till?

Vi flyger i princip aldrig, och kan med andra ord inte minska vår klimatpåverkan på just den punkten. Däremot äger vi en bil och skulle kunna se över vårt sätt att använda den. Sedan tidigare har vi för vana att ställa av bilen i perioder, vilket vi ska fortsätta med under detta år. Det nya året har medfört nya vardagsuppgifter för oss båda, och inte minst i min frus fall skulle bilen kunna vara en bekväm pendlingslösning. Här är vi dock klara över att det är tåg och buss som gäller i vardagen. Och när årets semesterresor ska planeras blir utgångspunkten också tåg och buss i första hand.

Men det finns faktiskt fler saker som vårt hushåll kan göra för att minska klimatpåverkan från transporter. En sådan sak är att bli ännu bättre på att prioritera frukt och grönsaker som är i säsong. Närodlat och närproducerat kan också vara bra, men det är dock inte alltid givet att korta transporter ger lägre växthusgasutsläpp per liter/kilo livsmedel än vad längre transporter gör. En dåligt fylld lastbil som åker runt i Uppland kan vara en större miljöbov än en välfylld transport från Sydeuropa. Som konsumenter kan vi dock minska vår klimatpåverkan genom att endast undantagsvis ta bilen till stormarknaden.

De gånger vi ändå använder bilen ska vi bli bättre på EcoDriving. Bättre planerad körning och mer motorbroms, generellt lägre varvtal, mjukare accelerationer och lägre topphastighet är några av åtgärderna som kan minska bränsleförbrukningen med 10-20 procent.

Slutligen har vi frågan om själva bilägandet eller bilberoendet om man så vill. Tillsvidare har vi kvar vår Renault Clio, men vi för samtal om vi ska vara utan bil alternativt satsa på en elbil eller riktigt soppasnål hybrid. Vi behöver dock avvakta med ett definitivt beslut, både av ekonomiska och praktiska skäl. Men vi är i ”process” och kanske blir 2016 året då vi på allvar tar ut kursen mot att bli mer eller mindre fossilfria på bilsidan. Min ambition är att vi ska vara där senast 2020.

 

 

Svenskt griskött – från kris till ljusnande framtid

Det är ingen nyhet att många svenska mjölkbönder har det väldigt tufft just nu. Desto roligare då att höra att svenska grisbönder ser ljust på framtiden. Svenska konsumenter är just nu villiga att betala lite extra för högre djurvälfärd och låg antibiotikaförbrukning, och idag är efterfrågan till och med större än tillgången på svenskt griskött. Exemplet visar att en negativ utveckling kan vändas genom information och förändrade konsumtionsmönster. Det var nämligen bara något år sedan svensk grisuppfödning var en krisbransch. Förhoppningsvis kan detta faktum skänka lite hopp till landets mjölbönder och få fler konsumenter att gynna det svenska lantbruket genom att prioritera närproducerade – och helst också ekologiska – livsmedel. För dina och mina val i livsmedelsbutiken gör skillnad. Både för svenska bönder och miljön!

Här kan den som är intresserad läsa mer om ekologisk produktion av griskött.

 

 

Gå från ord till ursprungsmärkning

Vi lever i en tid då konsumentmakt hålls högt och ansvaret för vissa miljöfrågor förläggs helt eller delvis till det enskilda hushållets handlingar. Men om konsumenter ska kunna göra medvetna val behöver de korrekt information. Lägg därtill att möjligheten till fria och upplysta köpbeslut utgör en grundbult för att marknadsekonomin ska fungera.

Ursprungsmärkning är ett av de verktyg konsumenter behöver för att göra informerade val i livsmedelsbutiken. Idag finns det regler om att nötkött, fisk och vissa andra livsmedel – som honung, frukt och olivolja – ska ha en märkning som visar var produkterna kommer från. Från och med den första april i år måste dessutom kött från gris, lamm, get och fågel ursprungsmärkas.

För mejeriprodukter finns däremot inget krav på ursprungsmärkning, vilket kan ställa till det för den konsument som vill handla närproducerad mjölk och stödja svenskt lantbruk. I dagens DN uppmärksammas denna problematik under rubriken Svårt hitta ursprungsland på varor i mejeridisken. Det är lätt att känna igen sig när tidningen liknar mjölkdisken vid en snårskog där konsumenten lätt går vilse. För vissa varor är märkta med såväl tillverkningsland som land där råvaran producerats, medan andra produkters förpackningar förmedlar minimalt med information. Minst sagt frustrerande för de konsumenter som vill fatta upplysta köpbeslut. Något fyra av fem konsumenter vill göra enligt en undersökning gjord av den europeiska konsumentorganisationen BEUC.

Det är utmärkt att ursprungsmärkning av mejerivaror lyfts i media. Frågan om ursprungsmärkning regleras dock på EU-nivå och ska det bli en någorlunda snabb förändring går vägen förmodligen via frivilliga branschöverenskommelser. Enligt DN ska landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) ha lyft detta med mjölkbranschen och en arbetsgrupp tillsatts för att utreda frågan. Förhoppningsvis stannar det inte vid prat utan leder till en förbättrad ursprungsmärkning även av dessa produkter. En sådan utveckling skulle inte bara hjälpa oss konsumenter utan sannolikt också gynna svenska mjölkbönder och de mejerier som förädlar deras råvara. Så gå från ord till ursprungsmärkning!