Elbilen bäst ur ett livscykelperspektiv

Diskussionen om elbilars hållbarhetsnytta är ibland laddad. Bild: stux/Pixabay.

Elbilen är på frammarsch. Från och till diskuteras dock dess verkliga hållbarhetsnytta. Vilken klimatpåverkan har eldrivna fordon jämfört med fossildrivna? Är det inte fossil källa som genererar en hel del av den el som driver dessa bilar? Och är inte de metaller som används i elbilarnas batterier en ändlig resurs? Råvaror som dessutom är problematiska ur såväl ekologisk som social synvinkel?

Hållbara handlingar har ingen djupare sakkunskap på fordons- och batteriområdet, men inser att det krävs livscykelanalyser för att komma åt komplexa frågor som dessa. Därför läser jag med intresse sammanfattningen av studien Electric vehicle life cycle analysis and raw material availability som kom i mitten av hösten 2017.

Denna oberoende studie kom fram till att elbilen är ett uppenbart klimatsmartare val än dieselbilar oavsett i vilket europeiskt land bilarna körs. Resultatet varierar samtidigt kraftigt mellan olika länder, beroende på om elen framställs av förnybar eller fossil källa. Fast även i ett kolland som Polen släpper en elbil ut 25 procent mindre koldioxid än en dieselbil. Med den svenska elmixen blir utsläppen 85 procent lägre. Genomsnittet inom EU är 55 procent lägre koldioxidutsläpp för elbilen jämfört med dieselbilen.

Metallerna litium och kobolt är (än så länge) avgörande vid tillverkningen av elbilsbatterier. Den aktuella studien visar att de kanske inte är så akut ändliga som en del debattörer har påstått och att tillgången kommer att kunna säkras genom allt effektivare användning i batterierna. Samtidigt slår studien fast att det krävs certifieringar med högst ställda krav för att säkra en ekologiskt och socialt ansvarsfull utvinning av metallerna. Något som alltså återstår att få på plats innan batteritillverkningen kan kallas hållbar på riktigt.

Utvecklingen av elbilar och batterier snurrar snabbt nu och kommer förhoppningsvis att förflytta fordonsbranschen snabbare än den och vi anar. Det gäller dock att säkra upp att utvinningen av råvaror är verkligt hållbar ur både ekologisk och social synvinkel. Annars är talet om litium och kobolt som den nya oljan alltför sant. Och när samhället snart på allvar ställer om till eldrivna fordon gäller det att vi inte konsumerar dem huvudlöst. Även elbilar som går uteslutande på el från förnybar källa belastar miljön vid tillverkningen och under sin livstid. Att dela på elbilen som resurs är därför mer hållbart än att alla ska äga en egen. Den mest hållbara bilen är ju trots allt den som aldrig produceras.

Höjda drivmedelsskatter raka rör

Höjda drivmedelsskatter = raka rör. Bild: Pixabay/RaphaelaFotografie.

År 2015 beslutade den nuvarande regeringen om en årlig automatisk höjning av skatterna på drivmedel. Varje år ska skatten öka med inflationen plus två procentenheter. Sedan årsskiftet innebär det att skatten på bensin och diesel höjts med 30 respektive 27 öre per liter. Tanken är att de högre kostnaderna för fossila bränslen ska få fler att välja miljövänligare alternativ.

Skattehöjningen på fossila drivmedel gör givetvis att det muttras på sina håll i folkleden. Branschsorganisationen Bil Swedens vd Bertil Moldén är också inte oväntat kritisk till det han menar är en straffskatt på glesbygden. Och visst ligger det något i invändningarna om att dessa skattehöjningar kan slå ojämnt mellan stad och landsbygd. Samtidigt är ekonomiska styrmedel som miljöskatter och miljöavgifter nödvändiga komponenter för att påverka medborgarnas beteenden i en mer hållbar riktning. De som fortsätter att bidra till utsläpp av växthusgaser från fossila källor måste vara med och betala för den miljökonsekvens det innebär. Eller byta beteende.

Hållbara handlingar anser att en utveckling med tuffare skatter på fossila drivmedel är både önskvärd och nödvändig. Sedan är det en annan sak att enskilda hushåll eller hela regioner inte ska behöva bära en oproportionerlig del av bördan för omställningen till ett hållbart transportsystem. Här kommer förhoppningsvis det nya bonus malus-systemet för nya personbilar, lätta bussar och lastbilar att fungera kompensatoriskt. Bonus malus-systemet införs senare under 2018 och jag kommer givetvis att återkomma till det. Som stadsbo vill jag här även tillägga att jag är villig att betala mer i skatt för att stödja landsbygdens omställning på transportområdet. Varför inte en grön skatteväxling mellan stad och land inriktad på just detta!?

Slutligen vill jag komma med ett råd till den som upprörs över skattehöjningen på fossila drivmedel. Lägg energin på utvecklingen av sparsam körning istället. Sparsam körning kan ge 10-20 procent lägre drivmedelsförbrukning. Det kompenserar mer än väl för skattehöjningen. Läs till exempel Motormännens tips för Eco-driving.

Tusen nya bilar om dagen – hoppfullt eller nedslående!?

Renault Clio

Vår tidigare bil. Numera lånar eller hyr vi bil när vi verkligen behöver en. Nästa steg är att bli fossiloberoende vad gäller biltransporter och bara nyttja bilar som går på förnybara bränslen.

Nybilsförsäljningen nådde all time high år 2016 med över tusen nya personbilar i Sverige om dagen. I en intervju med Ekot påstår branschorganisationen Bil Swedens VD Bertil Moldén att försäljningsrekordet är bra både för bilhandlarna och miljön. Han motiverar det med att nya tekniskt avancerade bilar är renare än äldre fordon. Må så vara, säger Hållbara handlingar, men att producera nya bilar kräver samtidigt stora resurser. Och jag noterar dessutom att endast 16 procent av de nya bilarna är miljöklassade. Den stora merparten av de nya bilarna är fortfarande bensin- eller dieseldrivna. Det är därför lätt att hålla med Mattias Goldmann, VD för den gröna liberala tankesmedjan Fores, när han framhåller att betydligt fler av de nya bilar som säljs måste vara verkligt miljöklassade om Sverige ska nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030.

Vad händer då på området från politikernas sida? Regeringen förlänger supermiljöbilspremien på 40 000 kronor för elbilar och ger halva premien vid köp av en hybridbil under 2017. I pipen ligger också införandet ett bonus malus-system 2018, där de som köper miljöbilar får premier och skattelättnader, och de bilägare som belastar miljön mycket betalar betydligt mer. Hållbara handlingar tänker att det senare vore ett utmärkt system, men bara om morötter och piskor på området bildar en genomtänkt helhet som driver utvecklingen entydigt åt rätt håll. Kritiker menar här att det utredningsförslag om ett bonus malus-system som lagts på regeringens bord kan komma att gynna snåla dieselbilar framför bilar som går på förnyelsebara bränslen. Med andra ord skulle det nya systemet kunna bidra till något lägre koldioxidutsläpp, men knappast driva fram det fossiloberoende som måste vara det enda målet på sikt. Hoppas regeringen tar synpunkterna på allvar och ser över systemets utformning innan det sätts i sjön 2018.

Tesla blev till Volvo V90 – borde vara tåget

Idag när regeringens vårbudget släpps berättar SvD att finansminister Magdalena Andersson (S) efter en mejluppmaning från Volvo Cars har ändrat liknelsen om svensk ekonomi från Tesla till Volvo. Snyggt jobbat av Volvos lobbyister. Lite märkligt dock att en rödgrön regering låter sig påverkas av motorindustrin på detta sätt. Att likna Sveriges ekonomi med en Volvo V90 är väl inte särskilt klädsamt för en regering med hållbarhetsambitioner. Nya Volvo V90 har fem motoralternativ varav endast ett kan kallas miljöbil (en laddhybrid), men knappast är någon elbil som Tesla. Fast samma regering verkar ju villig att låta Vattenfall sälja sin tyska brunkol till tjeckiska EPH. Med tanke på regeringens inkonsekventa miljöpolitik är det kanske inte så konstigt att finansministern väljer att tala om svensk ekonomi i fossila termer snarare än att säga att ekonomin går som tåget!?

Nu är MOSe såld

Ibland går besluts- och förändringsprocesser snabbare och smidigare än vad jag vågat hoppas på. För bara några månader sedan trodde jag att det skulle ta tid innan mitt hushåll var moget för ett liv utan bilägande. Men nu är vi där, för idag sålde vi MOSe. Lite vemodigt eftersom vi har gjort många trevliga resor med vår Renault Clio. Samtidigt en stor frihetskänsla. Ekonomiskt fördelaktigt blir det också framöver, eftersom bilägande är en av de sämsta affärer hushållet kan ägna sig åt. Fast inte minst känns det bra ur miljösynpunkt. Från och med nu blir det lånebil, hyrbil eller bilpool – men bara när vi verkligen behöver använda bil. Annars cyklar vi eller nyttjar kollektivtrafiken.

Renault Clio

Nu är MOSe, vår Renault Clio, såld.

Rädda planeten på två minuter

Planeten räddar vi kanske inte på två minuter. Men ge Johan Rockström ett par minuter och jobba sedan enligt hans både välgrundade och uppmuntrande tankar de närmaste tio åren. Om vi är många som gör det vore mycket vunnet!

Bilen 2016

Enligt Naturvårdsverket kommer cirka en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser – cirka 20 miljoner ton koldioxid – från transporter. Av dessa står personbilar för nästan 11 miljoner ton. Flyget är dock det trafikslag som har allra störst energianvändning och klimatpåverkan per personkilometer. Buss och rälsbunden trafik som tunnelbana och tåg är de mest miljövänliga transportalternativen.

Diagram energianvändning och klimatpåverkan

Diagram över energianvändning och klimatpåverkan per personkilometer.     Källa: Trafikverket.

Jag har aviserat 2016 som ett handlingens år. Vilka konkreta åtgärder kommer det att innebära för mina och min frus resor och de transporter vårt hushålls konsumtion ger upphov till?

Vi flyger i princip aldrig, och kan med andra ord inte minska vår klimatpåverkan på just den punkten. Däremot äger vi en bil och skulle kunna se över vårt sätt att använda den. Sedan tidigare har vi för vana att ställa av bilen i perioder, vilket vi ska fortsätta med under detta år. Det nya året har medfört nya vardagsuppgifter för oss båda, och inte minst i min frus fall skulle bilen kunna vara en bekväm pendlingslösning. Här är vi dock klara över att det är tåg och buss som gäller i vardagen. Och när årets semesterresor ska planeras blir utgångspunkten också tåg och buss i första hand.

Men det finns faktiskt fler saker som vårt hushåll kan göra för att minska klimatpåverkan från transporter. En sådan sak är att bli ännu bättre på att prioritera frukt och grönsaker som är i säsong. Närodlat och närproducerat kan också vara bra, men det är dock inte alltid givet att korta transporter ger lägre växthusgasutsläpp per liter/kilo livsmedel än vad längre transporter gör. En dåligt fylld lastbil som åker runt i Uppland kan vara en större miljöbov än en välfylld transport från Sydeuropa. Som konsumenter kan vi dock minska vår klimatpåverkan genom att endast undantagsvis ta bilen till stormarknaden.

De gånger vi ändå använder bilen ska vi bli bättre på EcoDriving. Bättre planerad körning och mer motorbroms, generellt lägre varvtal, mjukare accelerationer och lägre topphastighet är några av åtgärderna som kan minska bränsleförbrukningen med 10-20 procent.

Slutligen har vi frågan om själva bilägandet eller bilberoendet om man så vill. Tillsvidare har vi kvar vår Renault Clio, men vi för samtal om vi ska vara utan bil alternativt satsa på en elbil eller riktigt soppasnål hybrid. Vi behöver dock avvakta med ett definitivt beslut, både av ekonomiska och praktiska skäl. Men vi är i ”process” och kanske blir 2016 året då vi på allvar tar ut kursen mot att bli mer eller mindre fossilfria på bilsidan. Min ambition är att vi ska vara där senast 2020.

 

 

Miljonsatsning på elbilar och elbussar

Idag berättar SvD att regeringen satsar 380 miljoner på elbilar och elbussar, och att den så kallade supermiljöbilspremien får en utökad budget i år och nästa år. Det senare är ett viktigt besked eftersom premien varit kraftigt underfinansierad, vilket skapat en oturlig osäkerhet kring subventionen hos företag och konsumenter. Den tidigare underfinansieringen har lett till att både den tidigare Alliansregeringen och den nuvarande rödgröna regeringen tvingats låna medel från nästkommande års budget för att trygga premien. Ett lappande och lagande som nu förhoppningsvis är över.

På samma gång aviserar regeringen att systemet med supermiljöbilspremien kommer att bytas mot ett mer långsiktigt bonus malus-system som införs den 1 januari 2017. Ett bonus malus-system innebär att nya bilar som orsakar relativt små koldioxidutsläpp subventioneras, medan bilar med höga utsläpp straffbeskattas. Hållbara handlingar gör tummen upp för utvecklingsriktningen och har redan tidigare uppmärksammat möjligheterna med ett sådant system i ett inlägg med rubriken Bonus malus pronto.

Overshoot Day

Det finns saker som tvingar den sommarledige bloggaren ur hängmattan. Idag, den 13 augusti, inträffar nämligen Overshoot Day. Denna dag uppmärksammas eftersom vi människor nu har gjort av med hela det här årets ekologiska budget. Overshoot Day infaller i år dessutom tidigare än någonsin, redan efter bara sju och en halv månad. Resterande delen av året kommer vi att leva på ekologisk krita. En fullständigt ohållbar skuldsättning, där den största boven i dramat är våra koldioxidutsläpp som står för drygt hälften av det ekologiska fotavtrycket.

Overshoot Day WWF

Overshoot Day den 13 augusti 2015. Bilden är hämtad från WWF:s hemsida.

WWF:s hemsida kan den som vill läsa mer om Overshoot Day och ekologiska fotavtryck. Och på WWF:s sida om Earth Hour är det även möjligt att fördjupa sig i de fyra B:n – Bilen, Biffen, Bostaden och Börsen – där din och min privatkonsumtion kan göra stor skillnad för planetens och människors framtid. För våra transporter, vår mat, våra byggnader och inriktningen på vårt sparande orsakar enorma koldioxidutsläpp och bidrar så starkt till den ekologiska skuld som Overshoot Day vill uppmärksamma.