Upptäck hållbart

Upptäck hållbart

Känn ditt land genom att upptäcka det hållbart.

Under andra halvan av juli månad fjällvandrade jag och Ida längs Kungsleden mellan Nikkaluokta och Saltoluokta. Vi bodde på Svenska turistföreningens (STF) fjällstationer och stugor längs leden och hade dem också som bas för några dagsturer. Ett väldigt trevligt sätt att tillbringa tio dagar på fjället.

Intrycket av STFs arbete för hållbar turism i fjällen är dock blandat. Visst jobbar STF i hållbar riktning, både genom att underlätta för naturupplevelser och minska verksamhetens miljöbelastning. Men på samma gång surrar det oavbrutet av helikoptrar i Kebnekaisefjällen, delvis på grund av att STF öppnar för denna klimatbov till genväg in i fjällvärlden. Jag är inte emot nödvändiga tillgänglighetslösningar, men tycker nog att STF och andra i turistnäringen sviker i miljöansvar när de alltför lättvindigt pekar på flyg- och helikoptertrafik som ett möjligt färdsätt till fjällmålen. Och trevliga middagar med vinpaket i fjällmiljö i alla ära (jag har själv avnjutit sådana), men hur hållbart är det egentligen!?

Med det sagt så vill jag samtidigt lyfta fram en utmärkt artikel om hållbar turism som finns på STFs hemsida. Läs artikeln och lär känna ditt land på ett mer hållbart sätt!

Oroande och uppfordrande

April månad slog globalt värmerekord, rapporterar DN och andra medier idag. Sju månader i rad har det slagits värmerekord och vissa månader har marginalerna dessutom varit rekordstora. Det är djupt oroande och uppfordrande siffror. Samtidigt är detta bara början på det som kan komma. En förändrad klimatverklighet som kommer att slå mot oss alla, men särskilt drabba redan utsatta människor och ofödda generationer. Lägg därtill alla växter och djur som är helt oskyldiga till mänsklighetens framfart under solen.

Det är hög tid att gå från misskötare till planetskötare. Om det inte redan är för sent. Men jag vill inte tro det. För om vi ger upp så blir konsekvenserna bara ännu värre. Så låt oss kraftsamla. Från regering till hushåll. Regeringen: Låt kolet ligga i den tyska marken. Hushållet: Ställ in semesterresan med flyg. För vi kan inte längre skjuta den nödvändiga omställningen framför oss. Kortsiktiga vinster, egen njutning och bekvämlighet måste stå tillbaka för en långsiktigt hållbar utveckling.

Nu är MOSe såld

Ibland går besluts- och förändringsprocesser snabbare och smidigare än vad jag vågat hoppas på. För bara några månader sedan trodde jag att det skulle ta tid innan mitt hushåll var moget för ett liv utan bilägande. Men nu är vi där, för idag sålde vi MOSe. Lite vemodigt eftersom vi har gjort många trevliga resor med vår Renault Clio. Samtidigt en stor frihetskänsla. Ekonomiskt fördelaktigt blir det också framöver, eftersom bilägande är en av de sämsta affärer hushållet kan ägna sig åt. Fast inte minst känns det bra ur miljösynpunkt. Från och med nu blir det lånebil, hyrbil eller bilpool – men bara när vi verkligen behöver använda bil. Annars cyklar vi eller nyttjar kollektivtrafiken.

Renault Clio

Nu är MOSe, vår Renault Clio, såld.

Rädda planeten på två minuter

Planeten räddar vi kanske inte på två minuter. Men ge Johan Rockström ett par minuter och jobba sedan enligt hans både välgrundade och uppmuntrande tankar de närmaste tio åren. Om vi är många som gör det vore mycket vunnet!

Låt kolet ligga

Miljöfrågor tenderar att vara komplexa. Men ibland är de väldigt enkla. Regering och riksdag måste ta ansvar och se till att Vattenfalls kol stannar i backen i Tyskland. Om viljan finns borde det inte vara så svårt för våra politiker. Vi har en rödgrön regering som gärna framhåller Sverige som ett föregångsland på miljöområdet. Nu är det dags för Socialdemokraterna och Miljöpartiet att bekänna färg. Låt kolet ligga!

Engagera dig i frågan genom att stödja Greenpeace aktion Växthuset – ett litet hus för ett stort klimatbeslut.

Växthuset - ett litet hus för ett stort klimatbeslut

Biffen 2016

2016 är och ska bli ett omställningens och handlingens år. Jag har redan berättat om mitt hushålls miljöambitioner vad gäller transporter. Utöver Bilen är Biffen, Bostaden, Börsen och Bloggen viktiga att beakta om man vill gå från misskötare till planetskötare. Min tanke var att skriva om målsättningarna för varje B redan i januari, men blogginläggen har tyvärr inte blivit så frekventa som planerat. Hög tid att säga något om Biffen – det vill säga maten – för år 2016.

Mat och hållbar utveckling hänger intimt samman. Av de växthusgaser som påverkar klimatet kommer 25-30 procent från produktionen av livsmedel. Lägg till detta frågor om biologiska mångfald, den svenska landsbygdens överlevnad, djurens välfärd och människors hälsa. Det finns med andra ord all anledning att se över och förändra hushållets mat- och måltidsbeteenden. Så här gör jag innevarande år:

  • Äter mindre kött. Max 10 kg kött (fläsk, nöt, lamm, fågel och vilt) och 10 kg fisk och skaldjur. Denna kött- och fiskbudget följer jag upp i en särskild logg.
  • Äter bättre kött. Jag prioriterar fågel och vilt med lägre klimatpåverkan, ekologiskt kött och naturbeteskött som innebär högre välfärd för djuren och positiva värden för landskap och biologisk mångfald. När jag äter fisk och skaldjur ska de vara hållbart fångade eller odlade, det vill säga MSC- eller ASC-märkta.
  • Fortsätter att utmana mig själv att laga ny, spännande vegetarisk mat.
  • Minskar matsvinnet genom planerade inköp, bättre livsmedelshygien och livsmedelsförvaring, genomgång av de livsmedel som redan finns i kyl, frys och skafferier samt tillagning av kreativa restmåltider och matlådor.

Bilen 2016

Enligt Naturvårdsverket kommer cirka en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser – cirka 20 miljoner ton koldioxid – från transporter. Av dessa står personbilar för nästan 11 miljoner ton. Flyget är dock det trafikslag som har allra störst energianvändning och klimatpåverkan per personkilometer. Buss och rälsbunden trafik som tunnelbana och tåg är de mest miljövänliga transportalternativen.

Diagram energianvändning och klimatpåverkan

Diagram över energianvändning och klimatpåverkan per personkilometer.     Källa: Trafikverket.

Jag har aviserat 2016 som ett handlingens år. Vilka konkreta åtgärder kommer det att innebära för mina och min frus resor och de transporter vårt hushålls konsumtion ger upphov till?

Vi flyger i princip aldrig, och kan med andra ord inte minska vår klimatpåverkan på just den punkten. Däremot äger vi en bil och skulle kunna se över vårt sätt att använda den. Sedan tidigare har vi för vana att ställa av bilen i perioder, vilket vi ska fortsätta med under detta år. Det nya året har medfört nya vardagsuppgifter för oss båda, och inte minst i min frus fall skulle bilen kunna vara en bekväm pendlingslösning. Här är vi dock klara över att det är tåg och buss som gäller i vardagen. Och när årets semesterresor ska planeras blir utgångspunkten också tåg och buss i första hand.

Men det finns faktiskt fler saker som vårt hushåll kan göra för att minska klimatpåverkan från transporter. En sådan sak är att bli ännu bättre på att prioritera frukt och grönsaker som är i säsong. Närodlat och närproducerat kan också vara bra, men det är dock inte alltid givet att korta transporter ger lägre växthusgasutsläpp per liter/kilo livsmedel än vad längre transporter gör. En dåligt fylld lastbil som åker runt i Uppland kan vara en större miljöbov än en välfylld transport från Sydeuropa. Som konsumenter kan vi dock minska vår klimatpåverkan genom att endast undantagsvis ta bilen till stormarknaden.

De gånger vi ändå använder bilen ska vi bli bättre på EcoDriving. Bättre planerad körning och mer motorbroms, generellt lägre varvtal, mjukare accelerationer och lägre topphastighet är några av åtgärderna som kan minska bränsleförbrukningen med 10-20 procent.

Slutligen har vi frågan om själva bilägandet eller bilberoendet om man så vill. Tillsvidare har vi kvar vår Renault Clio, men vi för samtal om vi ska vara utan bil alternativt satsa på en elbil eller riktigt soppasnål hybrid. Vi behöver dock avvakta med ett definitivt beslut, både av ekonomiska och praktiska skäl. Men vi är i ”process” och kanske blir 2016 året då vi på allvar tar ut kursen mot att bli mer eller mindre fossilfria på bilsidan. Min ambition är att vi ska vara där senast 2020.

 

 

Från misskötare till planetskötare

Johan Rockströms bistra sommarprat om miljö- och klimatfrågor var det mest delade  tidigare i år. Härom dagen följde professorn i miljövetenskap upp den allvarliga succén med ett vinterprat i form av ett bokslut för ödesåret 2015. I programmet konstaterar han bland annat att FN:s klimatkonferens i Paris (COP21) var en viktig framgång samtidigt som det återstår mycket hårt arbete om vi ska kunna gå från misskötare till planetskötare. Det senare har Rockström varit inne på tidigare och det tål verkligen att upprepas.

Vi behöver tillsammans gå från att konsumera över jordens tillgångar till att leva inom planetens gränser. Leva med och förvalta den jord vi är helt beroende av istället för att föra våld på och förbruka den. Jag tänker att det är ett ansvar som vi delar kollektivt, men som vi också måste axla var och en. För egen del ser jag flera viktiga förändringar som jag och mitt hushåll behöver göra för att gå från misskötare till planetskötare.

Om 2015 var ett ödesår för miljön så vill jag att 2016 blir ett omställningens år i praktiken. Ett handlingens år där jag inte slår mig till ro utan fortsätter att minska mina miljönegativa beteendemönster. För att bryta med dem helt så småningom – eller till och med snabbare än så. Jag återkommer till detta på andra sidan årsskiftet.

Med önskan om ett GOTT NYTT och MER HÅLLBART ÅR 2016!

Ett år – tolv nya vegetariska rätter

Under 2015 har vi i mitt hushåll bland annat haft ambitionen att laga (minst) en ny vegetarisk vardagsrätt varje månad. Det nya har antingen handlat om maträtten i sig – att vi provat ett nytt recept – eller så har vi lagat något från grunden som vi tidigare köpt färdigt (här tänker jag främst på falafel).

Skälen till att öka andelen vegetariska rätter på hemmets matsedel har varit flera. Vegetarisk kost är god, nyttig, vacker, prisvärd och klimatsmart mat. De nya rätter vi lagat under året har i huvudsak byggt på ekologiska och Fairtrade-märkta livsmedel, och ofta har vi arbetat med råvaror i säsong. Den nya vegetariska vardagsmaten har i de flesta fall dessutom fungerat som storkok, vilket inneburit besparingar i både tid och pengar.

Här följer en sammanställning över de nya vegetariska maträtter som presenterats på bloggen under det gångna året:

Januaris blomkålssoppa

Februaris falafel

Februaris falafel

Februaris falafel

Mars linsgryta med kokosmjölk

Aprils cachapas

Cachapas i stekpannan

Aprils cachapas

Majs emmersallad

Junis tabbouleh

Tabbouleh

Junis tabbouleh

Julis soppa på rostade tomater och kikärter

Augustis ängamat

Ängamat

Augustis ängamat

Septembers ugnsstekta Oumph med rotsaker och äpple

Oktobers böngryta Provençale

Novembers broccolisoppa

Novembers broccolisoppa

Novembers broccolisoppa

Decembers indiska tofugryta

 

 

 

Smart mat för kropp och klimat

I morgon måndag 30 november inleds FN:s Klimatkonferens i Paris (COP21) och pågår till den 11 december. För att påminna världens ledare om vikten av ett hållbart och rättvist klimatavtal sker idag en mängd klimatmanifestationer runt om i världen, bland annat på mer än tjugo platser i Sverige. Jag har inte möjlighet att närvara fysiskt vid Uppsalamanifestationen, men skickar ett engagerat tillrop genom detta inlägg.

Nu är det dags för världens ledare att fatta de nödvändiga men inte alltid kortsiktigt populära beslut som världen så väl behöver. På samma gång är det också hög tid att varje hushåll bidrar så gott det kan för att vända utvecklingen på klimatområdet. Därför vill jag påminna om att 20-25 procent av de svenska hushållens klimatpåverkan kan kopplas till livsmedelskonsumtionen. Här finns det mycket att göra för de flesta hushåll. För den som vill ha råd om hur hushållet kan äta både nyttigt och klimatsmart vill jag tipsa om artikeln Så äter du smart för kropp och klimat i gårdagens SvD. En kortversion av råden, kryddade med mina egna uppfattningar, lyder: Ät mindre med mat överlag, och minska inte minst konsumtionen av kött, mejeriprodukter och ris. Se till att det du äter är ekologiskt och Fairtrade-märkt. Och släng inte mat i onödan.