Hållbara handlingar har tidigare klagat på Coops medlemserbjudanden. Roligt att notera att kooperationen nu faktiskt gör annorlunda och frontar med tåg och nordiska destinationer i sitt blad med semestererbjudanden till medlemmar. Bra där – en knuff i rätt riktning Coop!
Föreningen Gröna Bilister släppte nyligen konsumentguiden Mobilisten – goda idéer för moderna bilister. Inspirerande läsning för den som vill resa klimatsmart och samtidigt bidra till mer hållbar städer. I guiden kan en bland annat läsa:
Mobilitet handlar om tillgänglighet och att du som resenär ska kunna ta dig till en bestämd plats vid en bestämd tid, utifrån det resslag som passar bäst utifrån dina preferenser. Mobilitet kan även handla om att inte resa alls utan istället att mötas digitalt.
En mobilist reser klimatsmart, när det är nödvändigt och ställer inte transportslag mot varandra. Snarare har mobilisten nytta av hela resepaletten; sin cykelnyckel, sitt kollektivtrafikkort, sitt körkort, bilpoolskort och kanske det viktigaste av allt – sin mobiltelefon med appar och uppkoppling.
I mitt hushåll är vi mobilister sedan ett par år tillbaka. Hade inte koll på begreppet men det stämmer uppenbarligen på vår livsstil. Våren 2016 sålde vi MOSe, vår bensindrivna Renault Clio. Ett val varken vi, plånboken, klimatet eller stadsmiljön vi lever i ångrar. Sedan dess rör vi oss flexibelt mellan olika trafikslag och reser sällan med bil. Vi använder kollektivtrafik som tåg och buss, cyklar, går, samt nyttjar bilpool, hyr eller lånar bil vid behov. Det fungerar hur bra som helst och vi slipper dessutom bilägandet baksidor som däckbyten, biltvätt, dyra servicebesök och jakten på parkeringsplatser. Att äga bil innebär förvisso en stor frihet, men frågan är om inte frihetskänslan av att slippa egen bil är minst lika stor!? Vi är fria mobilister!
Årets största klädbytardag är på ingång. Klicka på bilden för att komma till kartan där alla anmälda klädbyten finns registrerade.
Men spelar klädbyten – att vi cirkulerar paltorna – verkligen någon roll för miljön!? Döm själv. Under stora klädbytardagen förra året bytte 40 500 plagg ägare i Sverige. Om vi utgår ifrån att dessa begagnade plagg ersatte nyköp bidrog en enda dags klädbyten till en rejäl resursbesparing: 30 ton kemikalier, 280 ton koldioxid och 40 000 kubikmeter vatten sparades enligt Naturskyddsföreningens beräkningar. Så visst gör cirkulation av kläder stor skillnad!
Hur går det då till att byta kläder på lördag? Jo, såhär:
Bara i Uppsala ser jag att tre olika klädbyten är annonserade. Kul! Kom igen – byt kläder med varandra på lördag!
Från år 1900 till år 2017 steg medeltemperaturen i Sverige från 3,1 till 4,3 grader rapporterar SVT. Det är en ökning med mer än en grad och handlar inte om några naturliga variationer enligt forskare på området. Nej, det är människans verksamhet – inte minst koldioxidutsläpp från förbränning av fossila bränslen – som är orsaken. SVTs meteorolog Pererik Åberg förklarar sambanden i en informativ kortfilm.
Ökningen av medeltemperaturen är alltså ett faktum och människans beteende från industrialismens intåg och framåt boven i dramat. Men gjort är gjort. Frågan är vad vi lär av misstagen och hur vi förändrar sakernas tillstånd framåt? Här krävs modiga politiska beslut men även varje hushålls medverkan.
Kommer klimatfrågan att få den plats den förtjänar i årets valrörelse? Hittills verkar det inte så, utan det är farliga förenklingar om den andre och ett ovärdigt tonläge som dominerar. Som så ofta förr. Det är inte så vi löser vår tids största ödesfråga. Fast utmaningarna löses inte heller genom business as usual i hushållet, i väntan på strukturella förändringar och tekniska innovationer. Människan bakom ökningen av medeltemperaturen möter också i en livsstilsspegel framför dig.
Reklamkampanj som rullar på Stockholms Central.
Vi svenskar är bortskämda med att flyga billigt. Sjukt billigt. Ja, Sverige har varit ett av de billigaste flygländerna och den låga prisbilden har underblåst ett ohållbart resebeteende hos befolkningen. Jetbränsle är hittills obeskattat i Sverige och flyget är det enda transportslag som inte betalar för klimatpåverkande utsläpp. Inte konstigt att svenskars internationella flygande ökat med 130 procent sedan 1990 och att flyget idag står för lika stor klimatpåverkan som vägtrafiken i Sverige.
Den 1 april tas dock ett första steg mot en förändring av de tidigare ohållbara förutsättningarna för svenskars flygresande. Då blir sjukt billigt lite dyrare, men ändå fortsatt alldeles för billigt. Vid månadsskiftet träder nämligen den omdebatterade flygskatten i kraft. Det är en avståndsbaserad skatt som innebär att resenären betalar mer ju längre hen flyger. Skatten kommer att ha tre nivåer vid införandet: För resor inom Sverige och Europa blir skatten 60 kronor, för resor utanför EU kortare än 600 mil blir den 250 kronor och för resor som är längre än så 400 kronor. Men skatten kan bara tas ut vid start från svenska flygplatser så returresor vid utlandsflygningar blir alltjämt skattefria.
Enligt en Sifo-undersökning beställd av Naturskyddsföreningen är en majoritet av befolkningen positiv till införandet av flygskatten. Återstår att se vilken effekt skatten får för samma befolknings resebeteenden. På sikt hoppas Hållbara handlingar på en progressiv beskattning av flygresor, där den som flyger ofta successivt betalar mer för varje resa. En sådan modell vore dessutom klok ur ett rättviseperspektiv. Beräkningar från Storbritannien visar att 70 procent av alla flygresor görs av 15 procent av befolkningen. De som har råd att resa mycket ska givetvis betala mer för sina stora koldioxidutsläpp. Precis som de 18 procent av oss människor som faktiskt har suttit i en flygmaskin har en större skuld att betala jämfört med de 82 procent av jordens befolkning som aldrig har flugit.
Ur Coops senaste medlemsbrev.
”Varsågod! Fina medlemserbjudanden på resor.” Coop kopplar sina medlemserbjudanden till semesterresor med flyg. Weekendresor dessutom. Hållbara handlingar har kritiserat det tidigare och erbjudandena rimmar alltjämt väldigt illa med kooperationens miljömedvetna profil. Om Coop verkligen menade allvar med sitt miljöarbete – ”Sveriges grönaste matkedja” kallar de sig själva – skulle erbjudandena se annorlunda ut.
Visst, det är bra att möjligheten till klimatkompensation finns med bland erbjudandena till oss medlemmar. Men var placeras det? Jo, längst ned i medlemsbrevet, efter en rad av semesterförslag som innebär flygresor. Har Coop hört talas om nudging!? Förmodligen inte eftersom de arrangerar valsituationer så ohållbart för sina medlemmar.
Mellan 1990 och 2016 ökade den svenska köttkonsumtionen med hela 41 procent. När Jordbruksverket idag presenterade siffror över köttkonsumtionen 2017 ser vi dock ett positivt trendbrott. Under förra året minskade konsumtionen av kött med 2,6 procent. Svensken åt mindre av alla köttslag utom lamm. Det kött vi konsumerar är därtill svenskt i allt större utsträckning.
Trendbrottet är inte oväntat. Få torde ha missat att en minskad köttkonsumtion är bra både för hälsan och klimatet. Under några års tid har vi också levt med en tydlig vegetarisk och vegansk mattrend. Nästan märkligt att det är först nu som den verkligen syns i statistiken. Att de som äter kött väljer svensk råvara är inte heller så konstigt med tanke på våra höga djurskyddskrav och restriktiva antibiotikaanvändning.
På samma gång återstår det en bra bit att vandra till en hållbar köttkonsumtion. Ja, konsumtionen av kött behöver halveras från dagens nivåer för att vara hälsosam och hållbar ur klimatsynpunkt. Så det är bara att sätta igång. Om du äter kött så byt ut varannan måltid till en vegetarisk eller vegansk. Eller minska mängden till hälften när du äter kött. Välj dessutom bästa möjliga kött. Med bästa möjliga menar jag svenskt kött och att prioritera naturbeteskött, ekologiskt kött och viltkött. Och minska generellt på kött från idisslare (nöt och lamm) till förmån för fågel. Använd gärna WWFs Köttguiden som hjälp på vägen. Svårare än så behöver det faktiskt inte vara.
Har just hoppat på SJ 3000 som ska ta oss från Umeå Östra till Uppsala Central. Vi reser i 1 klass. Med fri tillgång till kaffe/te, kaka och frukt, samt dagstidningar. Och klockrent WiFi hela vägen. Vid viseringen visar vi elektroniska biljetterna i smarta SJ-appen. Vi får själva bestämma när förbeställda vegetariska trerättersmiddagen ska serveras. ”Blir perfekt vid 18-tiden”, säger vi uppskattande till trevlige konduktören.
Vi lutar oss tillbaka. Tänk att kunna resa så här snabbt och bekvämt. Fåtöljerna är mycket sköna och flexibla. Benutrymmet väldigt generöst. Vi liksom svävar genom Västerbottens skogar och känner oss priviligierade. Vilken skön final på sportlovsdagarna i Skellefteåtrakten. Väl i Uppsala har vi bara en kort promenad från perrong till port.
Vad kostar då kalaset undrar någon? 617 kr/person. Buss från Skellefteå till Umeå Ö medräknat. Ett mer än rimligt pris för 70 mils förflyttning inklusive fika och middag. Att tåget är klimatbästa resealternativet gör ju inte saken sämre. SJs höga ambitioner vad gäller ekologiska och Fairtrade-certifierade produkter likaså. Om vi inte redan vore tågvänner skulle vi gå och bli det för mindre.
Hoppsan, nu har vi visst redan kommit till och lämnat Örnsköldsvik. Dags att sluta skriva. Höga kusten från tågfönstret vill jag inte missa!
Det odlas ett flertal falska myter om tåg och tågresande. Att inrikesresor med tåg är dyra, långsamma och osäkra. Att det är både dyrt och hopplöst svårt att nyttja tåg för utrikesresor. I en debattartikel i ETC – Sluta hacka på tåget – slår Mattias Goldmann, VD för den gröna och liberala tankesmedjan Fores, hål på myterna samtidigt som han konstaterar att ”nidbilden av tåget har satt sig så djupt att man närmast blivit faktaresistent för hur det faktiskt förhåller sig”. Hållbara handlingar kan bara instämma i Goldmanns resonemang. Fakta talar för tåget. Och det är dags att vi börjar tala fakta!
För övrigt medför väderläget igår och idag att flygtrafiken från Arlanda och Bromma ställs in eller dras med stora förseningar. Flera flygbolag har en generellt sett sämre punktlighet än tågoperatörerna, men det hörs inga ramaskrin av apokalyptiska mått när vädret lamslår flygplatserna. Om den rälsburna trafiken inte kan leverera trots tuffa väderförhållanden brukar det vara annat ljud i skällan. Djupt orättvist och inkonsekvent kan tyckas. Ja, akademikern i mig skulle vilja tala om en diskurs där vi är överdrivet förlåtande mot flyget och i det närmaste blint reagenta mot tåget. Fakta talar för tåget. Och det är dags att vi börjar tala fakta!
När vi är i Skellefteåtrakten brukar vi ta en tur till Skråmträsk. Så även denna gång. Målet där är Skråmträskskon, ett litet familjeföretag med hållbarhetsambitioner som drivs av lågmält dedikerade Asta och Erik Hellgren. Sommartid blir det vanligtvis också en fika på Skråmträsk Kvarn, även den i familjen Hellgrens regi. Fast nu är det vinter och kaféet är stängt. Och vårt ärende var främst att få hjälp med en trasig söm på en av våra fötters trotjänare. Väl i butiken ramlade fru Myrberg över ett par Lärk-kängor till kraftigt nedsatt pris. Själv fick jag fylla på med fina yllesockor från Cai. Alla familjens fötter är glada!
Hållbara handlingar 