Trattisar på tork

Trattkantareller på tork i vår Evermat. Foto: Magnus Myrberg.


Igår svampplockning. Idag konservering av skörden medelst torkning. Torkade trattkantareller är en fantastisk tillgång i köket. I soppor, grytor, pajer och såser. Och efter gårdagens tur i skogen är vi försörjda med trattisar månader framöver. 

En kan torka svamp på olika sätt. I luftiga ollor, tråg eller korgar i rumstemperatur. En del använder ugnen med värmen på låg temperatur. Vi torkar livsmedel med hjälp av mattorken Evermat sedan några år. Den är effektiv och tar liten plats med ollor staplade på höjden. Hållbarhetshaken är väl energiåtgången, fast den är relativt låg. Rekommenderas varmt! 

Annonser

Trattkantareller en masse

Ljuvlig oktoberlördag i skogarna utanför Västerås tillsammans med ett av våra gudbarn med familj. Bullar i magen och trattkantareller i korgen. De finns en masse – trattisarna alltså – i terrängen för den som tar sig tid att se och plocka. Vi är inga fenor på svampplockning men får en fin introduktion till soppars och skivlingars rike av våra vänner. 

Ögonblicksbilder från svampskogen. Foton: Magnus Myrberg.

Tvätta i kallvatten och utan tvättmedel


Tvätta kläderna i kallvatten och utan tvättmedel!? Jo, det stämmer faktiskt. I två av Malmös kommunala bostadsbolags (MKBs) hyreshus testas ett nytt miljövänligt sätt att tvätta sedan något år tillbaka. Till tvättstugan har det kopplats en anläggning som filtrerar och avjoniserar vattnet till tvättmaskinerna. Vattnets plus- och minusladdningar ändras och smutspartiklarna dras till det avjoniserade vattnet. Metoden medför att det varken behövs varmvatten eller tvättmedel. En stor och dubbel vinst för miljö och plånbok. 

När Sveriges Radio intervjuar (ännu inte tillgänglig på www) några av brukarna av tvättstugan märks det dock att vanans makt är stor. En del saknar den parfymdoft som tvätt- och sköljmedel tidigare gav kläder och andra textilier. En parfymfläkt som förknippas med helt och rent. Sådana vanor och kroppsminnen sitter ofta djupt, och är en del av det som behöver beaktas och bearbetas när en ställer om i vardagen. Fråga mig, uppväxt i mjukgjorda och milt parfymdoftande plagg sköljda i Softlan. Fast fråga mig också om det går att ändra vardagsbeteende. Det gör det. I mitt hushåll är det mer än ett decennium sedan mjukmedlet lämnade tvättstugan för gott. Och i framtiden skulle jag gärna ställa om till avjoniserad tvättmetod. I alla fall om uppföljningen av Malmöprojektet visar fortsatt positiva resultat vad gäller frågor som rör tvätt och hygien. 

Fräsch på riktigt

Just nu pågår Naturskyddsföreningens Miljövänliga Veckan. Liksom förra året är det produkterna i badrummet som står i fokus för kampanjen. Budskapet är att vi konsumenter ska bli fräscha på riktigt. Något vi blir när vi väljer miljömärkt schampo, balsam, tvål, hudkräm, raklödder, tandkräm med mera.

Det kan dock vara en utmaning att hitta miljömärkta badrumsprodukter i butikshyllorna. I mitt hushåll letade vi länge efter en miljömärkt och prisvärd handtvål. Men den som letar hen finner till slut. Vi är väldigt nöjda med Svanenmärkta och Svalanmärkta (godkänd av Astma och Allergi Förbundet) Såklart handtvål från Willys Garantsortiment. Den är dessutom en klimatsäkrad produkt, vilket innebär att den har genomgått en livscykelanalys och att de koldioxidutsläpp som produkten orsakar kompenseras. Såklart Handtvål finns både som pumptvål och refillpåse. Vad gäller handhygienen är vi alltså fräscha på riktigt här hemma!

Miljömärkt handtvål, Såklart!

Bra Miljöval på väg till jobbet

SJ:s tåg är märkta med Bra Miljöval sedan 1994. Foto: Magnus Myrberg.


Ännu en dag med Bra Miljöval på väg till jobbet. Pendling med SJ:s tåg som drivs till 100 procent av förnybar energi från vind och vatten. Klimatklokt och bekvämt varje dag. Svårare än så behöver det inte vara att bidra till en hållbar utveckling med sitt vardagsbeteende. 

Sveriges bästa cykelstad

Cykelpool i en annan stad än Linköping och Uppsala.

Uppsala kommun satsar hårt på att bli Sveriges bästa cykelstad. I det arbetet har kommunen bland annat tagit fram en åtgärdslista för åren 2016-2018. Listan rymmer både fysiska förbättringar och beteendepåverkande insatser.

Fast även om min hemstad försöker flytta fram positionerna för cyklar och cyklister är det Linköpings kommun som är först i landet med en elcykelpool. Trots att det heter att ”Uppsala är bäst” är det alltså inte alltid så. Fast det är inte fy skam om lärdomsstaden framför andra ordnar hyrsystem för elcyklar som god tvåa.

GOTS-märkta godingar

En GOTS-märkt goding från Knowledge Cotton Apparel.

En ska vara återhållsam med konsumtionen av bomullsplagg. När en ändå köper bomullskläder är det bra om de är GOTS-märkta och/eller Fairtrade-certifierade. Global Organic Textile Standard (GOTS) är en internationell märkning för kläder och textil som omfattar både sociala och miljömässiga krav. Fairtrade innebär att bomullsproducenten får ett garanterat minimipris eller bättre betalt än så, att det finns regler för kemikaliehantering, hälso- och miljöfrämjande åtgärder och förbud mot barnarbete.

När jag senast köpte nya T-tröjor blev det godingar från Knowledge Cotton Apparel. Jag gillar deras hållbarhetsarbete och älskar textiliernas tryck och kvalitet. Och Hållbara handlingar berättar det utan några som helst påtryckningar eller ekonomisk ersättning från företaget.

Ingen kass plasteffekt 


Den 1 juni införde EU ett direktiv i syfte att minska användningen av plastpåsar. Plastpåsdirektivets mål är 40 påsar per person och år 2025, jämfört med dagens ca 198 påsar. Den svenska regeringen har dock valt en mjuk linje vid införandet av direktivet. Det innebär att alla som säljer eller ger bort plastkassar ska informera konsumenterna om miljöpåverkan och hur antalet kassar kan minskas. En hårdare linje hade varit att liksom en del andra länder avgiftsbelägga plastpåsar i handeln eller förbjuda dem. 

Många företag har emellertid valt en tuffare hållning än regeringen. En rad kedjor och butiker har börjar ta betalt för sina plastkassar. Livsmedelsjätten Hemköp har infört ett pantsystem för plastpåsar. H&M, Kappahl och Lindex har tillsammans tagit initiativet One bag habit för att minska konsumtionen av plastpåsar. Allt överskott från försäljningen av plastpåsar från kedjornas butiker går dessutom till ändamål som driver hållbar utveckling inom sociala eller miljörelaterade projekt.

Och åtgärderna har effekt. Många kedjor berättar om minskad eller kraftigt minskad åtgång på plastpåsar. Nyligen meddelades att Joy och MQ har minskat plastpåsarna med 60 respektive 50 procent sedan direktivet infördes. På samma tid har Apotek Hjärtat minskat användningen av plastpåsar med 40 procent. Avgifterna biter, vilket pekar mot att en generell avgift på plastpåsar vore rätt väg att gå. 

Hoppfullt om läkemedelsrening

Läkemedelsrester en huvudvärk för natur och djur. Foto: Magnus Myrberg.


Du häller väl inte ut gamla läkemedel i slasken eller spolar ned dem i toaletten? Bra, tänkte väl det, för läkemedel klassas som farligt avfall och ska hanteras som sådant. Åter till apoteket är alltså rätt väg att gå. 

Men de läkemedel som vi konsumerar ger i många fall ändå en miljöpåverkan när rester av dem lämnar kroppen den naturliga vägen. Tills nyligen har det inte heller funnits någon fullskalig rening av läkemedelsrester i avloppsvatten i någon svensk kommun. Fast nu har Nykvarnsverket i Linköping infört ett nytt reningssteg med ozon som tar bort mer än 90 procent av läkemedelsresterna i avloppsvattnet. Vilket kommer att förbättra vattenkvaliteten i Stångån framöver. Hoppfullt.

På gång är även ett nytt nationellt kunskapscentrum under Läkemedelsverket, som ska samla kunskaper om hur läkemedel påverkar miljön och metoder för att minska utsläppen. Ännu mer hoppfullt. 

Gå in för landning

Passerar just Ö-vik. Foto: Magnus Myrberg

Sitter på tåget från Uppsala till Umeå. Passerar just Örnsköldsvik. Att flyga motsvarande sträcka är inget alternativ. Jag gillar nämligen tåg och anser inte att nöjesresor med flyg inom Sverige (Norden, Europa eller världen heller för den delen) går att rättfärdiga. I alla fall inte om en har hört talas om klimatförändringarna, bryr sig det minsta om människor i särskilt klimathotade delar av världen eller tänker på kommande generationer. Nej, det finns få legitima undantag från denna huvudregel om nödvändig landning. 

Apropå att gå in för landning så skrev åtta forskare, artister och idrottare på DN Debatt i juni och berättade att de avstår från att flyga på grund av den akuta klimatkrisen. Det är alltså fler än undertecknad som har valt bort flyget. Anderson, Andersson, Ernman, Ferry, Hedberg, Lindberg, Landgren och Sundström. Och jag. Och förhoppningsvis allt fler med oss. Om du inte hör till vår skara – överväg att bli en del av vår gemenskap. Det är nämligen en av de bästa saker du kan göra för planeten och dina medmänniskor nu och under överskådlig tid.

Om du behöver argument, kanske till och med måste bli övertalad, läs meteorologen Martin Hedbergs blogginlägg Jag har landat.