Allt har sin tid, säger Predikaren i Bibeln. Det finns en tid att blogga. Och det finns en tid att inte blogga. Nu och på obestämd tid framöver är det tid att låta bloggandet vila. Jag vet inte om och när jag tar upp plitandet igen. Däremot vet jag att det alltid är tid för hållbara handlingar.
Tack till alla som läst och kommenterat bloggen och uppmuntrat bloggaren genom åren!
Allvar underkläder exponerade i en utställning på Stockholm C.
Odling och förädling av bomull är långt ifrån miljövänligt, och syntetfiber från fossil källa är inte heller något vidare ur klimatsynpunkt. Därför söker många klädföretag nya alternativa material och smartare tillverkningsprocesser.
Allvar som satsar på viskos av svensk skogsråvara är ett spännande exempel. Företaget gör underkläder av hög kvalitet i ett material som från början är hämtat från den ångermanländska skogen. Det är i sulfitfabriken i Domsjö som den FSC-certifierade träråvaran från timmer som inte kan bli byggmaterial spjälkas till cellulosa, som sedan görs till textilfiber. Bakom idén till denna hållbara värdekedja står Niklas Gillmark och Stefan Söderberg, båda med rötter i Härnösand.
Allvars produkter säljs via företagets webbshop och i utvalda butiker i Örnsköldsvik, Härnösand, Oslo, Köpenhamn, Amsterdam, Göteborg, Malmö, Luleå och Stockholm. Underkläderna kostar dock en slant och eftersom jag inte provat dem kan jag inte säga om talet om hög kvalitet stämmer med verkligheten.
Det har väl knappast undgått någon att USA under Donald Trump nu ämnar lämna Parisavtalet om klimatet. Maken till kortsiktighet och svagt – för att inte säga galet – ledarskap är svårt att hitta under solen. ”Beslutet är oacceptabelt och oerhört egoistiskt. Det strider mot vetenskapen och globala juridiska avtal” säger Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet, i en kommentar till DN.
Ett litet ljus i mörkret är att många lokala och regionala politiker i USA har en helt annan inställning i klimatfrågan än presidenten. Och att starka krafter i amerikanskt näringsliv har en diametralt annan syn på framtiden och var det går att göra pengar. Det är också hoppfullt att många andra av världens nationer och ledare nu markerar att de tänker ta sitt ansvar och kavlar upp ärmarna för att möta vår tids ödesfråga. Frankrikes nye president Emmanuel Macron har tydligt deklarerat sin linje med orden Make our planet great again.
Och precis där står vi alla nu. Ska vi ge upp bara för att en farlig fastighetsmogul råkat bli president i ett land som förut hade en tradition av att försöka ta ansvar för utvecklingen i världen? Nej, givetvis inte! När FN:s generalsekreterare António Guterres talade i New York för ett par dagar sedan var udden riktad mot Trump: ”Budskapet är enkelt. Hållbarhetståget har lämnat stationen. Gå ombord eller stå kvar på perrongen.” Vi vet nu att den amerikanska administrationen tänker stanna på stället eller till och med backa in i framtiden. Frågan är om du och jag gör Trump sällskap eller väljer ett annat spår? Är ditt hushåll med på hållbarhetståget? Make your household great again!
Ögonblicksbild från helgen som var. Förkultiverade squashplantor på väg från hemmet till frilandet. Ett liv med kolonilott, utan bil.
De svenska återvinningsmålen är 65 procent för pappersförpackningar, 30 procent för plastförpackningar, 70 procent för metallförpackningar, 70 procent för glasförpackningar och 75 procent för tidningar. Dessa mål nåddes redan 2015, men återvinningsgraden fortsätter att öka enligt färsk statistik från Förpacknings- och tidningsinsamlingen, FTI. Förra året återvanns hela 80,4 procent av pappersförpackningarna, 42,2 procent av plastförpackningarna, 77,5 procent av metallförpackningarna, 92,8 procent av glasförpackningarna och cirka 95 procent av tidningarna. På många sätt ett mycket glädjande resultat.
Från och med 2020 kommer dock återvinningsmålen att höjas till 85 procent för pappersförpackningar och metallförpackningar och 90 procent för glasförpackningar. Målet för återvinning av plast höjs till 50 procent. För att nå de nya 2020-målen måste genomsnittssvensken återvinna ytterligare minst två pappersförpackningar och två plastförpackningar i veckan samt en metallförpackning i månaden. Det borde medelsvensson klara.
En stor och viktig utmaning nu och framöver är att minska mängden plast som hamnar i naturen. Här bär hushållen ett stort ansvar att både minska konsumtionen och se till att de plastförpackningar som trots allt används går till återvinning när de tjänat ut. I återvinningsledet är dock plasten ett särskilt bekymmer. Materialet kräver avancerad teknik och eftersortering när polymerer ska skiljas ut från varandra. Därför har FTI nyligen publicerat riktlinjer för industrin att utforma plastförpackningar som är enklare att återvinna. Om alla drar sitt strå till plaststacken så kan vi få utvecklingen att gå i en mer hållbar riktning.
Det är inne med matsvinn. Eller snarare att ta initiativ för att minska det. En lovvärd trend. För matsvinnet behöver minskas. I produktionsledet, livsmedelsbutiker, storkök, hushåll och restauranger. Och där trender drar fram finns pengar att tjäna. Dagligvarujättar som Willy:s börjar lyfta frågan om matsvinn i sin reklam och nya affärsidéer ser dagens ljus. Apparna Karma och ResQ Club är exempel på det senare. De är enkla men smått geniala tjänster som parar ihop kunder med restauranger som står med mat över. Som konsument får en bra mat till en billigare peng. Samtidigt som det bidrar till hushållning med resurser. Bara i Uppsala har de två apparna redan ett 30-tal restauranger kopplade till sig. Heja!
Årets första rabarberskörd. Det blev en lyxig kaka av de späda stjälkarna. Och lite kräm så klart.
På kolonilotten har det även hänt en hel del annat i helgen. Nu är det mesta satt och sått, utom bönor. Squashen och en del förkultiverade kryddor står hemma i vardagsrumsfönstren och längtar ut. Fast de får lugna sig lite till.
Vårlökarna fortsätter dessutom att förgylla tillvaron för oss odlare. Fägring som väcker förundran!
Svensken handlar i genomsnitt 13,5 kg kläder och hemtextilier varje år. Hälften av dessa textilier åker direkt i soporna när de tjänat ut eller vi tröttnat på dem. Här går enorma resurser bokstavligen upp i rök istället för att nyttjas igen. Inte så klädsamt ur kretsloppsperspektiv. För stora delar av de textilier som slängs skulle kunna återanvändas (second hand) eller återvinnas. Det senare kan göras mekaniskt eller kemiskt, men sker tyvärr i obetydlig utsträckning i Sverige idag.
För att sluta textilkretsloppet på ett bättre sätt har Naturvårdsverket föreslagit införandet av en kommunal klädinsamling. Alltså en ny fraktion i källsorteringen. Det vore på tiden tycker Hållbara handlingar. Fast det krävs också företag som kan ta hand om och göra förnyad råvara av gamla paltor. Re:newcell i Kristinehamn är ett exempel på ett sådant. I P1 Vetenskapsradions reportage Gamla plagg blir fräscha fibrer kan du höra mer om hur det går det i praktiken.
Idag fikas det hej vilt men samtigt schysst på Fair Trade Shop Globalen i Uppsala. Fikaaktiviteten är en del av World Fairtrade Challenge. Ida och jag har bidragit med bakverk och en del andra förberedelser. Hushåll och butik i samverkan för mer rättvisa arbetsförhållanden för dem som odlar vårt kaffe, te, socker och en rad andra livsmedel. På Globalen kan en dessutom handla hantverk producerat enligt rättvis Handels kriterier. Det är ”Trade Not Aid”. Handla genom att handla!
Foto: Magnus Myrberg.
Hållbara handlingar 