Bamsemiss igen!?

För lite drygt ett år sedan skrev Hållbara handlingar om den trista Bamsemiss som ICA och Bamseredaktionen lyckats med. Att kampanja för att förmå barn att äta mer frukt är givetvis lovvärt, men tyvärr innehöll satsningen på tidningen Bamses fruktstund och Bamsestickers på utvalda frukter inte ett spår av ekologiska varor, säsongsanpassning eller Fairtrade.

I veckan noterade jag att kampanjen fått en fortsättning. Den Bamsemärkta frukten på min lokala ICA-butik är tyvärr lika oekologisk som förra året. På nätet ser jag att det verkar finnas en ny upplaga av tidningen Bamses fruktstund. Hoppas den lyfter frågor om ekologiska livsmedel, rättvis handel och säsongsmat. Något annat vore verkligen att upprepa Bamsemissen. Undrar vad Bamse själv tänker om detta? Jag har i alla fall uppfattat honom som en (r)eko kille!

Oekologiska Bamseäpplen.

Annons

Mjölkkronan, mejerientreprenörer och konsumentmakten

Som konsument är det aningen svårt att orientera sig i mjölkkrisens Sverige. Att handla mejeriprodukter gjorda på svensk råvara kan tyckas vara en god utgångspunkt. Men ersättningen till den mjölkproducerande bonden hänger på mejeriföretaget. Om/när man handlar svenska produkter från mejerijätten Arla är det tyvärr inte givet att svenska bönder tjänar särskilt mycket på det. Jenny Jewert, miljö- och vetenskapsjournalist och fristående kolumnist på DN, skrev en intressant artikel på temat – Spelet om mjölken – förra veckan.

Arla kontrollerar ungefär 70 procent av svensk mjölkråvara samtidigt som man har ett gemensamt avräkningspris (det pris bonden får för mjölken) som baseras på världsmarknadspriset för drygt 13 000 Arlabönder runt om i världen. Detta marknadspris sätts på en lägstanivå utifrån – med svenska mått mätt – låga krav på hur djur och natur tas omhand. Arlas kooperativa konstruktion innebär dessutom att en eventuell höjning av priset på företagets mejeriprodukter gjorda på svensk råvara inte kommer svenska bönder till del i någon större utsträckning. Ur det perspektivet verkar det bättre att gynna andra mejeriföretag och därmed de svenska bönder som levererar mjölkråvara till dem. Fast det blir ju inte Arlas svenska bönder lyckligare av.

I ett försök att möta krisen och ”runda” Arla har ICA och LRF tagit initiativ till Mjölkkronan. Under perioden 21/9 2015 till 27/3 2016 ger ICA Sveriges mjölkföretagare en direktersättning på en krona per såld enlitersförpackning, som fördelas utifrån respektive företags leveransvolym. Eftersom svenska bönder bara utgör en liten minoritet bland det kooperativa Arlas medlemmar, sker fördelningen till dessa 3100 mjölkbönder med hjälp av LRF Konsult. Övriga mejerier fördelar mjölkronan direkt till sina mjölkråvaruleverantörer. Ett utmärkt men tidsbegränsat initiativ av ICA och LRF, och en välförtjänt känga till Arla som inte förmår att ta hand om sina egna medlemmar.

Mjölkkrisen måste dock mötas även med andra medel. Det behövs inte minst aktörer som kan utmana Arlas dominerande ställning på den svenska marknaden. Och här verkar det hända saker runt om i landet, i alla fall om man får tro Sveriges Radios rapportering om att Allt fler små mejerier startas. Det är roligt och angeläget att småskaliga mejerientreprenörer tar chansen när den stora aktören på marknaden sviker. Jag tänker att det sannolikt är satsningar som kommer att bära sig, för det råder knappast någon brist på konsumenter som är villiga att betala lite extra för viktiga värden som bevarande och utveckling av svensk mjölkproduktion, höga krav i djurhållningen, vård av kulturlandskapet och gynnande av den biologiska mångfalden.

Som Uppsalabo försöker jag bidra till de uppländska böndernas överlevnad genom att köpa ekologiska mjölkprodukter från Sju Gårdar. Och att det är fler som tänker och gör så vittnar tomma eller nästan tomma vagnar och hyllor med Sju Gårdars produkter om. Det och en växande skara nya mejeriföretagare är hoppfulla tecken i mjölkkrisens Sverige.

Mjölk från uppländska Sju Gårdar säljer bra i Uppsala.

Bamsemiss

Tidningen Bamses fruktstund

Med hjälp av tidningen Bamses fruktstund och frukt med särskilda Bamsestickers försöker ICA och Bamseredaktionen förmå barn att äta mer frukt och grönsaker. I tidningen lyfts några olika frukter fram och barn och vuxna får tips på enkla recept med frukt i. Ett lovvärt initiativ med tanke på att mat- och måltidsvanor grundläggs tidigt och att forskning visar att barn och ungdomar äter alldeles för lite frukt och grönsaker.

Livsmedelsverket rekommenderar att barn under fyra år äter frukt och grönsaker varje dag, gärna vid varje måltid. Mängden bör öka successivt med stigande ålder så att barnen vid fyra års ålder äter omkring 400 gram/dag. För barn över tio år och tonåringar gäller samma rekommendation som för vuxna, alltså ett halvt kilo frukt och grönsaker per dag. Fast barn och ungdomar 10+ kanske inte riktigt är målgruppen för Bamses fruktstund.

Royal Gala med Bamsesticker

När jag tittar i Bamses del av fruktdisken och bläddrar igenom Bamses fruktstund upptäcker jag dock att den till synes framåtsyftande satsningen haltar en del. Här finns tyvärr inte ett spår av ekologiska varor, säsongsanpassning eller Fairtrade. En trist Bamsemiss skulle man kunna kalla det. Och ett lite märkligt förbiseende då eko och reko värderas högt av många barnfamiljer idag.

Hållbara handlingar vill gärna se en ökad konsumtion av frukt och grönsaker bland barn och ungdomar, men hoppas att barnfamiljer är så kloka att de väljer ekologiska och Fairtrade-märkta varor före Bamsestickers!

 

Snurrig säsong på ICA Maxi

Säsongsmat och att äta säsongsanpassat har varit i ropet ett tag. Fast egentligen är det ju inget nytt. Människor har i alla tider anpassat sin kosthållning utifrån rådande omständigheter, efter årstid och omgivning. Det är snarare under de senaste decennierna som vi har fått för oss att allt ska vara tillgängligt alltid. En hållning som inte är särskilt hållbar.

Begreppet säsongsmat är dock mångtydigt och används på lite olika sätt i olika sammanhang. Själv tänker jag att säsongsmat är livsmedel som för tillfället håller en hög kvalitet (god smak och bra näringsinnehåll), är någorlunda prisvärda och har en så liten miljöpåverkan som möjligt. Och säsongsmat handlar framför allt om det som är ”i säsong” lokalt eller regionalt, och alltså inte livsmedel som är det på andra sidan jordklotet.

ICA Maxi Stenhagen i Uppsala – och sannolikt många andra ICA-butiker – har dock en lite annan syn på begreppet. ”Vår bästa tid är nu! Det är alltid skördetid någonstans på jorden” lyder parollen på det väl exponerade säsongshjul som finns på frukt- och grönsaksavdelning på nämnda butik.

Säsongshjul på ICA Maxi, Stenhagen, Uppsala.

Det är i sig positivt att livsmedelsbutiker uppmärksammar mat som är ”i säsong”. Fast som kund häpnar jag ändå över hur ICA Maxi tolkar och praktiserar begreppet. Det aktuella säsongshjulet innehåller förvisso svenska säsongsgrönsaker och frukter som rödkål, morot, brysselkål, grönkål och äpplen. Men dessa ställs tillsammans med frukter och grönsaker från annat håll. Och inte minst – när butiken exponerar grönsaker och frukter lyser de svenska med sin frånvaro och man frontar med citrusfrukt från Sydeuropa och chilensk avokado!

Frukt och grönsaker vid säsongshjulet på ICA Maxi, Stenhagen, Uppsala.

Avokado från Chile. Säsongsmat!?

När jag ser mig om på frukt- och grönsaksavdelningen i butiken upptäcker jag dessutom att de lokalt eller regionalt odlade livsmedlen inte fått några fina röda skyltar med texten ”Säsongsvara!”. Kanske var det en tillfällig miss, men jag befarar att så inte är fallet. Vän av konspirationsteorier skulle till och med kunna få för sig att livsmedelskedjan och/eller den enskilda butiken använder ett innebegrepp som säsong för att locka sina kunder till konsumtion som egentligen rimmar ganska illa med de intentioner som begreppet ofta förknippas med.

För den som på allvar vill försöka äta mat efter säsong vill jag tipsa om EkoMatCentrum som säljer affischer med säsongsguider för ”Fisk & skaldjur” och ”Frukt & grönt”.