Blandad koloni

Vår vän Karolina har myntat uttrycket ”blandad koloni”. Det innebär att odlaren tager vad hen haver av skörden från egen lott och lagar något spännande av det. Ibland med stöd av någon eller några andra råvaror. Kul och miljösmart säsongsmat. 

Ikväll blev det blandad koloni här hemma. Med jordärtskockor från förra årets skörd, rödbetor, majrovor, lök och timjan från årets. Till det grillad kyckling och en enkel sås gjord på majonnäs och gräddfil. Riktigt gott om en får säga det själv! 

Annonser

Rabarbertider

Årets första rabarberskörd. Det blev en lyxig kaka av de späda stjälkarna. Och lite kräm så klart. 


På kolonilotten har det även hänt en hel del annat i helgen. Nu är det mesta satt och sått, utom bönor. Squashen och en del förkultiverade kryddor står hemma i vardagsrumsfönstren och längtar ut. Fast de får lugna sig lite till. 

Vårlökarna fortsätter dessutom att förgylla tillvaron för oss odlare. Fägring som väcker förundran! 

Sen eller tidig skörd


Idag kom förra årets jordärtskockor upp ur jorden på vår kolonilott. Om skörden är tidig eller sen kan diskuteras. En och en halv hink blev det hur som helst. De minsta knölarna åkte tillbaka i jorden för framtida skördar. Den närmaste tiden ska vi njuta av de lite större godsakerna. Mums! 

Låt grönsaksskörden jäsa

I två tidigare inlägg har jag uppmärksammat de många fördelarna med fermentering och hur man gör när man mjölksyrajäser grönsaker. Så här i sensommartid är metoden högaktuellt igen, för nu gäller det att ta till vara på alla skördemogna grönsaker på vår kolonilott. Men man behöver inte ha egen täppa för att fermentera. Det går givetvis lika bra att mjölksyra ekologiska grönsaker från närmaste livsmedelsbutik.

Fermentering, ett mathantverk

Fermentering, ett fysiskt mathantverk.


Orangerött riv

Orangerött riv, vackert och aptitretande redan innan jäsningsprocessen har börjat.

Härom kvällen revs det ett par kilo morötter och rödbetor i vårt kök. När rivet saltats, knådats och stoppats på burk, återstod att hälla vassla och saltvatten i burkarna. Det blev fyra stora burkar orangerött riv totalt. Ett väldigt enkelt och roligt sätt att förädla och konservera grönsaksskörden. Att mjölksyrade grönsaker dessutom är nyttig, prisvärd och miljösmart mat gör inte saken sämre.

Dags för jäsning

Dags för jäsning, denna gång under diskhon.

I ett litet hushåll är det ibland svårt att hitta lämplig förvaringsplats för burkar med fermenterade grönsaker och olika inläggningar, för marmelad, sylt och mos med mera. Ja, ur förvaringssynpunkt är augusti, september och oktober en tuff tid för koloniodlare som bor på 60 kvm utan vettig matkällare och bara har tre frysfack i köket. Det krävs en del kreativitet och logistik för att få ihop det. Just nu står de fyra burkarna med orangerött riv och jäser under diskhon…

Återbruk i kubik

Återbruk är uppenbarligen ett av den här sommarens teman. Det började med att halva frilandet på vår kolonilott fick en träkant med hjälp av gamla brädor som vi fått av mina svärföräldrar. Helgen som var fortsatte återbruket i en väns trädgård, där vi konstruerade en kompost med hjälp av gammalt timmer som blivit över efter en renovering av granntorpet. Det var ett lite klurigt pussel att lägga – eller snarare resa – den tre fack stora trädgårdskomposten. Resultatet blev riktigt stiligt med tanke på förutsättningarna – att ingen av oss är snickare och att vi i stort sett bara återanvände gammalt material förutom hålplattor, vinkeljärn, hålband, skruvar och ett par extra stödbrädor.

Trädgårdskompost med tre fack

Trädgårdskompost med tre fack. Med tre fack kan ett användas för påfyllnad av nytt organiskt material från årets trädgårdsarbete, ett stå ”vilande” med fjolårets material och ett förhoppningsvis vara fyllt med finfin kompostjord som kan användas för gödsling av landen.

Återbruk på friland

Idag har vi återbrukat friskt på kolonilottens friland. Först täckte vi potatislandet med gräsklipp från närliggande sportfältet. Fin gödning som också håller fukten i jorden och gör att vi inte behöver vattna lika mycket. En möjlig nackdel är dock att sniglar kan trivas i och under grästäcket, men vi vill ändå prova metoden. Sedan byggde vi en träkant till halva frilandet av gamla brädor som vi fått av mina svärföräldrar. Det blev både snyggt och praktiskt även om brädorna är lite slitna och vinda. Smart resurshushållning helt enkelt.

Träkant till frilandet 1

Träkant till frilandet.

Träkant till frilandet 2

Frilandet med träkant sett från ovan.

 

 

Sallad på gallrade rotsaker

I helgen gallrade vi i pallkragarna på vår kolonilott. De morötter, rödbetor och palsternackor som åkte upp var så små att de inte riktigt kvalar in som primörer. Däremot nyttjade vi en del av de späda bladen från morötter och rödbetor. För varför bara kassera det som faktiskt är både gott och nyttigt att äta!?

Blast från rödbetor och morötter.

Blast från rödbetor och morötter.

Primörer på gång

Primörer på gång.

Morotsblast är inte giftigt som en del tror utan går utmärkt att använda i köket. Morotens flikiga blad är riktigt smakrika och väldigt dekorativa, och jag har hört att blasten faktiskt ska vara minst lika näringsrik som själva roten. Rödbetsblast påminner en hel del om mangold både till utseende och smak, och bladen innehåller näringsämnen som kalcium och magnesium.

Blast från rödbetor är dock mycket nitratrika och i för höga doser kan det leda till magbesvär. Barn under ett år ska inte serveras rödbetsblast över huvud taget eftersom de är särskilt känsliga för höga nitrathalter. Lagom är nog bäst även för vuxna. Ja, med tanke på att gröna blad är något hårdsmälta så bör man väl inte överdriva.

Vi använde blasten från morötter och rödbetor till en sallad som serverades som tillbehör till en fransk omelett med parmesanost. Späda blad från morötter och rödbetor kan dock användas till mycket annat i köket. Efter en snabb googling blir jag sugen på att testa pesto på morotsblast. Och rödbetsblad kan ersätta mangold i en mängd recept. Ett enkelt sätt att ta vara på ännu mer av det vi odlar och leva lite mer säsongsanpassat.

 

Potatislandet en månad senare

Den första maj satte vi Amandine, Cherie, Juliette och Marine på vår kolonilott på Tunabergarnas odlarförening. En månad senare växer det så det knakar i potatislandet.

Potatislandet

Potatislandet en månad efter sättning.

Så småningom är det dags att kupa potatisen, men blasten behöver bli 15-20 cm först. Man kupar potatisen för att den ska utvecklas bättre längs stammen och för att undvika att solljuset kommer åt knölarna. Det senare kan i värsta fall ge grön potatis med höga halter av det giftiga ämnet solanin.

Nu är knölarna i jorden

Det sägs att potatisen ska i jorden på första maj i Uppland. Som infödda upplänningar anslöt vi oss till traditionen när vi jordade knölarna i frilandet på vår kolonilott idag. Det blev en rad vardera av Amandine, Cherie, Juliette och Marine (sorterna ingår i Gourmetlådan med sättpotatis från Stubbetorp). I förra veckan planterade vi också ett par rödvinbärsbuskar. De senaste dagarna har vi dessutom sått morötter, rödbetor, palsternackor, lök, vissa kryddor, mangold och sallad i pallkragar. Under de första veckorna påskyndar och skyddar vi plantorna med fiberduk. Förra året gav det här upplägget ett både tidigt och rikligt resultat, men mycket hänger ju givetvis på väderleken och temperaturen framöver. I väntan på ätbar skörd – rabarbern är på gång men inte riktigt färdig ännu – får ögat njuta av fantastiska tulpaner.

Vår kolonilott på första maj

Några bilder från vår kolonilott på första maj.