Rädda planeten på två minuter

Planeten räddar vi kanske inte på två minuter. Men ge Johan Rockström ett par minuter och jobba sedan enligt hans både välgrundade och uppmuntrande tankar de närmaste tio åren. Om vi är många som gör det vore mycket vunnet!

5 b:n 2016

I mitt förra inlägg skrev jag om 2016 som handlingens år. Men hur kan man då gå från prat till verkstad i sin strävan att bli planetskötare istället för misskötare?

Ibland framhålls bilen, biffen, bostaden och börsen som fyra konkreta områden där det enskilda hushållet kan göra stor skillnad för miljön genom att ändra beteende. De fyra b:na handlar om hur vi reser, vilken mat vi äter, hur vi bor och hur vi placerar våra eventuella sparpengar. Till dessa fyra b:n skulle jag vilja lägga ett femte: Bloggen. Med bloggen menar jag hur vi kommunicerar om hushållets handlingar i relation till hållbar utveckling.

Under januari månad tänker jag återkomma till bilen, biffen, bostaden, börsen och bloggen och berätta om mina ambitioner för respektive område år 2016. Eventuellt kommer jag också med en eller flera utmaningar till bloggens läsare. Redan nu får du dock gärna berätta om dina tankar och miljömålsättningar för 2016. Hur kan och tänker du bidra till att det nya året blir ett handlingens år?

50 sätt att rädda Östersjön

Östersjön är ett hotat hav, hårt drabbat av övergödning, syrebrist, miljögifter och tungmetaller. Ja, Östersjön är världens mest förorenade hav och vi närmar oss tyvärr den punkt då loppet är kört och havet dör. Situationen är dock inte helt hopplös. Dina och mina val idag och framöver kan ha snabba och positiva effekter på utvecklingen. För även om Östersjöns situation styrs av komplexa orsakssamband så kommer en hel del av denna miljöpåverkan direkt och indirekt från enskilda konsumenter och hushåll i området runt havet.

Boken 50 sätt att rädda Östersjön

Boken 50 sätt att rädda Östersjön är inriktad på just detta – hur individer och hushåll med relativt enkla beteendeförändringar kan bidra till en omställning i hållbar riktning. Den är författad av miljöskribenten Johan Tell, som även författat 100 sätt att rädda världen, och har en fördjupande inledning skriven av Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet. Att läsa boken är klart inspirerande och jag tänker att många av de konkreta tipsen inte bara hjälper till att rädda ett hotat hav utan kan bidra till minskad miljöbelastning över lag. För att ta ett exempel:

Tips nr ”41. Bejaka årstiderna. Ät jordgubbar på sommaren, kåldolmar på hösten, svenska äpplen på vintern, blodapelsiner på vårvintern och nässelsoppa på våren. Vandra på våren, bada på sommaren, paddla på hösten och åk skidor på vintern. Att vända på årstiderna, oavsett om det gäller att importera jordgubbar mitt i vintern eller åka längdskidor i en nedkyld tunnel mitt i sommaren, leder ofelbart till en ökad förbrukning av energi, ofta fossila bränslen”.

50 sätt att rädda Östersjön finns att köpa i bokhandeln men skickas också kostnadsfritt till alla högstadieskolor i klassuppsättningar i Sverige, Finland, Estland, Lettland och Litauen. Bokprojektet har initierats av stiftelsen Expressions of Humankind och boken har producerats av Bokförlaget Max Ström i samarbete med Stockholm Resilience Center och Världsnaturfonden WWF. En framsynt och viktig satsning då ungdomar är en nyckelgrupp för att skapa ett förändrat förhållningssätt i såväl hushåll som samhälle. Det senare hindrar dock inte vuxna från att läsa och ha stor behållning av boken!

 

 

Årets julklapp och en köpfri dag

HUI Research vill få oss konsumenter att tro att robotdammsugaren är årets julklapp 2015. Enligt pressmeddelandet uppfyller robotdammsugaren också samtliga tre kriterier för att bli årets julklapp: den representerar den tid vi lever i, den säljer i många exemplar och den har fått ett nyväckt intresse.

Hållbara handlingar undrar dock om inte En köpfri dag-bloggen har ett betydligt bättre förslag på årets julklapp: luftgitarren! Den representerar den tid vi borde leva i. En tid då vi konsumerar mindre, men har lite roligare och mår betydligt bättre. En tid där inte prylar väcker intresse, utan relationer och omsorgshandlingar är det intressanta.

På lördag 28/11 är det för övrigt den internationella kampanjdagen En köpfri dag (Buy Nothing Day). Delta i denna motvikt till Black Friday och adventstidens köphysteri genom att avstå konsumtion för en dag (eller flera).

Svenskt griskött – från kris till ljusnande framtid

Det är ingen nyhet att många svenska mjölkbönder har det väldigt tufft just nu. Desto roligare då att höra att svenska grisbönder ser ljust på framtiden. Svenska konsumenter är just nu villiga att betala lite extra för högre djurvälfärd och låg antibiotikaförbrukning, och idag är efterfrågan till och med större än tillgången på svenskt griskött. Exemplet visar att en negativ utveckling kan vändas genom information och förändrade konsumtionsmönster. Det var nämligen bara något år sedan svensk grisuppfödning var en krisbransch. Förhoppningsvis kan detta faktum skänka lite hopp till landets mjölbönder och få fler konsumenter att gynna det svenska lantbruket genom att prioritera närproducerade – och helst också ekologiska – livsmedel. För dina och mina val i livsmedelsbutiken gör skillnad. Både för svenska bönder och miljön!

Här kan den som är intresserad läsa mer om ekologisk produktion av griskött.

 

 

Fairtrade i varje kundkorg

Just nu pågår Fairtrade Fokus, en kampanj för att fler ska upptäcka hur lätt det är att göra skillnad för odlare och anställda i länder med utbredd fattigdom. Och hur kan du och jag göra skillnad? Jo, bland annat genom att lägga Fairtrade-märkta produkter i kundkorgen när vi handlar!

Hejdå fattigdom

Den 15 oktober kulminerar kampanjen med Fairtrade Challenge, årets stora fikadag. Förra året samlade dagen 650 000 deltagare. Det var enskilda personer, butiker, arbetsplatser, kommuner, företag och organisationer som arrangerade olika schyssta fikapauser.

Ordna en egen Fairtrade-fika och utmana andra att haka på. På kampanjsajten ovan finns det du behöver för att marknadsföra fikapausen; inbjudningar, affischer, banners och annat material. Fairtrade-märkta produkter hittar du i de flesta livsmedelsbutiker. Baka bröd och brygga te/kaffe får du göra själv!

För egen del har jag bjudit in kyrkvärdskollegorna i Tunabergskyrkan i Gamla Uppsala församling till ett fair-fika på kvällen den 15 oktober, där det bland annat kommer att serveras schysst chokladkaka. Te och kaffe är som alltid Fairtrade-märkta i Tunabergskyrkan.

 

 

 

 

Mjölkkronan, mejerientreprenörer och konsumentmakten

Som konsument är det aningen svårt att orientera sig i mjölkkrisens Sverige. Att handla mejeriprodukter gjorda på svensk råvara kan tyckas vara en god utgångspunkt. Men ersättningen till den mjölkproducerande bonden hänger på mejeriföretaget. Om/när man handlar svenska produkter från mejerijätten Arla är det tyvärr inte givet att svenska bönder tjänar särskilt mycket på det. Jenny Jewert, miljö- och vetenskapsjournalist och fristående kolumnist på DN, skrev en intressant artikel på temat – Spelet om mjölken – förra veckan.

Arla kontrollerar ungefär 70 procent av svensk mjölkråvara samtidigt som man har ett gemensamt avräkningspris (det pris bonden får för mjölken) som baseras på världsmarknadspriset för drygt 13 000 Arlabönder runt om i världen. Detta marknadspris sätts på en lägstanivå utifrån – med svenska mått mätt – låga krav på hur djur och natur tas omhand. Arlas kooperativa konstruktion innebär dessutom att en eventuell höjning av priset på företagets mejeriprodukter gjorda på svensk råvara inte kommer svenska bönder till del i någon större utsträckning. Ur det perspektivet verkar det bättre att gynna andra mejeriföretag och därmed de svenska bönder som levererar mjölkråvara till dem. Fast det blir ju inte Arlas svenska bönder lyckligare av.

I ett försök att möta krisen och ”runda” Arla har ICA och LRF tagit initiativ till Mjölkkronan. Under perioden 21/9 2015 till 27/3 2016 ger ICA Sveriges mjölkföretagare en direktersättning på en krona per såld enlitersförpackning, som fördelas utifrån respektive företags leveransvolym. Eftersom svenska bönder bara utgör en liten minoritet bland det kooperativa Arlas medlemmar, sker fördelningen till dessa 3100 mjölkbönder med hjälp av LRF Konsult. Övriga mejerier fördelar mjölkronan direkt till sina mjölkråvaruleverantörer. Ett utmärkt men tidsbegränsat initiativ av ICA och LRF, och en välförtjänt känga till Arla som inte förmår att ta hand om sina egna medlemmar.

Mjölkkrisen måste dock mötas även med andra medel. Det behövs inte minst aktörer som kan utmana Arlas dominerande ställning på den svenska marknaden. Och här verkar det hända saker runt om i landet, i alla fall om man får tro Sveriges Radios rapportering om att Allt fler små mejerier startas. Det är roligt och angeläget att småskaliga mejerientreprenörer tar chansen när den stora aktören på marknaden sviker. Jag tänker att det sannolikt är satsningar som kommer att bära sig, för det råder knappast någon brist på konsumenter som är villiga att betala lite extra för viktiga värden som bevarande och utveckling av svensk mjölkproduktion, höga krav i djurhållningen, vård av kulturlandskapet och gynnande av den biologiska mångfalden.

Som Uppsalabo försöker jag bidra till de uppländska böndernas överlevnad genom att köpa ekologiska mjölkprodukter från Sju Gårdar. Och att det är fler som tänker och gör så vittnar tomma eller nästan tomma vagnar och hyllor med Sju Gårdars produkter om. Det och en växande skara nya mejeriföretagare är hoppfulla tecken i mjölkkrisens Sverige.

Mjölk från Sju Gårdar

Mjölk från uppländska Sju Gårdar säljer bra i Uppsala.

Livet i konsumtionssamhället

Vi lever i vad som brukar kallas för ett konsumtionssamhälle. Livet i konsumtionssamhället är fyllt av frihet och valmöjligheter, och våra konsumtionsval innebär även en möjlighet till påverkan, och är så en form av maktutövning. Det vi väljer att konsumera eller inte konsumera är dessutom viktigt för vår identitet. ”Du blir vad du äter” heter det ibland. Och man blir ju faktiskt även det man väljer att inte äta. Konsumtionssamhället ger oss en unik möjlighet att forma våra jag och hur de ska träda fram för världen.

Livet i konsumtionssamhället tvingar oss samtidigt till en mängd beslut vi kanske inte bett om att fatta. Till saken hör också att staten delegerat ett inte oansenligt ansvar för konsumtionens konsekvenser till oss enskilda medborgare. Staten förväntar sig nämligen direkt eller indirekt att du och jag ska ta ansvar genom vår konsumtion och så lösa komplicerade samhällsutmaningar som till exempel sociala och ekologiska problem. Ett ansvar som är svårt att bära, inte minst mot bakgrund av att vi sällan har tillräckliga kunskaper för att axla det, kombinerat med att den fria marknaden snarare manipulerar än informerar oss (här tänker jag på reklam jämfört med mer saklig information).

Det ovan sagda är skrivet för att problematisera något som vi nog ofta bara tar för givet genom att leva mitt i det. Kanske kan raderna öppna för ett samtal om livet i konsumtionssamhället, och om konsumentens ansvar och dess gränser. Innebär livet i konsumtionssamhället främst frihet och möjligheter, eller är det mer av ett ok att bära? Vad gör livet som konsument med din och min identitet? Vilket ansvar har du och jag egentligen för vår konsumtion? Har vi ansvaret även om vi inte bett om att få det? Är det rätt och riktigt att staten överlåter överlevnadsfrågor i händerna på oss enskilda medborgare? Om inte, hur skulle ett alternativ kunna se ut?

Four Fit Challenge

”Fyra plagg. I en vecka. För att vi måste förändra vårt beteende när det gäller mode och tänka mer hållbart.” Utmaningen är hämtad från Four Fit Challenge kampanjsajt, där du och jag uppmuntras till en minskad och mer miljösmart klädkonsumtion. Kampanjen går ut på att låta vardagsklädseln bestå av endast fyra plagg per vecka, undantaget underkläder, träningskläder, ytterplagg och eventuell yrkesuniform. Den som deltar får dock matcha fritt med skor och accessoarer.

Hållbara handlingar tycker att fyra plagg i en vecka är en rolig utmaning som sätter fingret på ett allvarligt problem. För oavsett om man deltar aktivt i kampanjen eller inte så är frågor som rör hushållets konsumtion och vård av kläder brännande. Det går nämligen åt stora resurser för att producera våra paltor, textilier som många av oss sedan tvättar sönder i onödan och/eller kasserar i förtid.

Här finns det alltså massor att göra för de flesta av oss. En möjlig förändring är att handla färre plagg men av hög kvalitet, plagg som också är möjliga att matcha med annat i den befintliga garderoben. Om vi konsumenter verkligen börjar efterfrågar schysst producerade kläder av hög kvalitet kommer det att driva marknaden i en mer hållbar riktning. Att gräva djupare i garderoben och faktiskt använda de kläder man redan har – och kanske glömt bort att man ägde – är ett annat spår. En annan väg är att satsa på begagnade kläder, ärvda, inköpta på second hand eller i vintagebutik. Eller varför inte låna och låna ut plagg? Vädring av kläder istället för att tvätta dem stup i kvarten är ytterligare ett enkelt men miljösmart uppslag. Och förslagen ovan är inte bara bra för miljön, de är även skonsamma för plånboken. Det är med andra ord bara att börja någonstans och ta ett steg i taget i en mer hållbar riktning.

Jeans på vädring

Jeans på vädring. Även om jag puffar för kampanjen Four Fit Challenge så har jag inte gått med i den fullt ut. Jag är inte heller intresserad av att visa upp ”dagens outfit” offentligt. Men jag delar gärna med mig av en bild på de jeans som jag använt till och från under ett antal veckor utan att tvätta dem.

Four Fit Challenge medverkade för övrigt i P1s Studie Ett tidigare i veckan, i ett inslag med rubriken Fyra klädesplagg under en vecka?

 

Ekoökning och brist på ekoråvaror

Förra veckan släppte Ekoweb en halvårsrapport över försäljningen av ekologiska produkter i Sverige. Under de sex första månaderna 2015 ökade den totala försäljningen av ekomat med ungefär 50 procent i den svenska detaljhandeln. Det är en unik försäljningsökning, till och med en acceleration av försäljningen jämfört med rekordåret 2014 (då försäljningsökningen var + 38 procent).

Sett till de enskilda livsmedelsjättarna på den svenska marknaden är det också idel plussiffror. ICA: + 58 procent, Coop: + 18 procent, Axfood: + 48 procent, Bergendahls (till exempel Citygross): + 60 procent och Systembolaget: + 68 procent. Högst ekologisk andel av den totala livsmedelsförsäljningen har Coop, med 8,9 procent.

Vid en internationell jämförelse kan man konstatera att Sverige nu är på god väg att komma ikapp Danmark som världsledande på området. Förra året utgjorde ekologiska livsmedel ungefär 8 procent av den danska försäljningen, medan den svenska andelen låg på strax över 5 procent. Första halvåret hade den svenska försäljningen ökat till ungefär 7,5 procent. På det globala planet ser det ut som att världsmarknaden för ekologiska livsmedel kommer att öka med cirka 10 procent under 2015.

Det är också intressant att konstatera att försäljningsökningen av ekologiska livsmedel förefaller vara konsumentdriven. Ett ökat intresse för ekologisk mat samvarierar här med en allmän hälsotrend, ett fördjupat intresse för matens ursprung och en önskan att undvika produktion där kemiska bekämpningsmedel förekommer. En vilja till solidaritet med de ekologiska bönderna och deras arbetsmiljö finns även med bland motiven. Ekowebs slutsats om en konsumentdriven utveckling stämmer här väl med mina egna och många andras kunderfarenheter. Handlarnas lyhördhet för kundernas ekoönskemål har ökat påtagligt de senaste åren, ja kanske skulle man kunna uttrycka det som att dagligvaruhandeln har utvecklat en allt större receptivitet för ekokunderna och deras konsumtionsmönster. Enligt Livsmedelsföretagen (bransch- och arbetsgivarorganisation för livsmedelsföretagen i Sverige) har ekologiskt också blivit ett allt viktigare nischsegment för den svenska livsmedelsindustrin, och åtta av tio företag jobbar aktivt för att bredda sitt ekologiska sortiment. Var tionde företag som i dag producerar ekologiska livsmedel siktar därtill på att övergå helt till eko.

I Ekowebs halvårsrapport kan man dessutom läsa att tillgången på ekologiska råvaror har ökat på flera områden, däribland sallad, bananer och ägg. Det innebär att marknadens efterfrågan kan tillgodoses på ett bättre sätt, vilket säkert bidragit till försäljningsökningen. Denna positiva bild delas dock inte helt av Livsmedelsföretagen. Enligt en enkät som branschorganisationen har låtit gör anser 75 procent av företagen med produktion av ekologiska livsmedel att det råder säsongsvis eller permanent brist på ekologiska råvaror. Med tanke på att omställningen från konventionellt jordbruk till ekoproduktion tar tid kommer det alltså sannolikt att fortsätta att uppstå vissa flaskhalsar så länge som efterfrågan ökar och produktionen inte hinner ikapp. För egen del kan jag dock tänka mig att tidvis leva med vissa tomma ekohyllor i livsmedelsbutiken och på Systembolaget. De vittnar ju faktiskt om en fantastiskt glädjande ekoutveckling och att konsumenters efterfrågan kan vara med och driva livsmedelshandeln och därmed livsmedelsproduktionen i en mer hållbar riktning!

Ekologiska och Fairtrade-märkta bananer

I vårt hushåll äter vi i princip bara ekologiska och Fairtrade-märkta bananer sedan många år tillbaka.

Ekologisk yoghurt och lättmjölk

Mjölkprodukter var också tidiga ekoprodukter i vårt hem. Det började med mjölk, fil och yoghurt, och sedan har vi gått över till ekologiskt produkt för produkt. Idag utgör konventionellt producerade mjölkprodukter undantagen i kylskåpet.