Hållbara handlingar har tidigare klagat på Coops medlemserbjudanden. Roligt att notera att kooperationen nu faktiskt gör annorlunda och frontar med tåg och nordiska destinationer i sitt blad med semestererbjudanden till medlemmar. Bra där – en knuff i rätt riktning Coop!
Föreningen Gröna Bilister släppte nyligen konsumentguiden Mobilisten – goda idéer för moderna bilister. Inspirerande läsning för den som vill resa klimatsmart och samtidigt bidra till mer hållbar städer. I guiden kan en bland annat läsa:
Mobilitet handlar om tillgänglighet och att du som resenär ska kunna ta dig till en bestämd plats vid en bestämd tid, utifrån det resslag som passar bäst utifrån dina preferenser. Mobilitet kan även handla om att inte resa alls utan istället att mötas digitalt.
En mobilist reser klimatsmart, när det är nödvändigt och ställer inte transportslag mot varandra. Snarare har mobilisten nytta av hela resepaletten; sin cykelnyckel, sitt kollektivtrafikkort, sitt körkort, bilpoolskort och kanske det viktigaste av allt – sin mobiltelefon med appar och uppkoppling.
I mitt hushåll är vi mobilister sedan ett par år tillbaka. Hade inte koll på begreppet men det stämmer uppenbarligen på vår livsstil. Våren 2016 sålde vi MOSe, vår bensindrivna Renault Clio. Ett val varken vi, plånboken, klimatet eller stadsmiljön vi lever i ångrar. Sedan dess rör vi oss flexibelt mellan olika trafikslag och reser sällan med bil. Vi använder kollektivtrafik som tåg och buss, cyklar, går, samt nyttjar bilpool, hyr eller lånar bil vid behov. Det fungerar hur bra som helst och vi slipper dessutom bilägandet baksidor som däckbyten, biltvätt, dyra servicebesök och jakten på parkeringsplatser. Att äga bil innebär förvisso en stor frihet, men frågan är om inte frihetskänslan av att slippa egen bil är minst lika stor!? Vi är fria mobilister!
Från år 1900 till år 2017 steg medeltemperaturen i Sverige från 3,1 till 4,3 grader rapporterar SVT. Det är en ökning med mer än en grad och handlar inte om några naturliga variationer enligt forskare på området. Nej, det är människans verksamhet – inte minst koldioxidutsläpp från förbränning av fossila bränslen – som är orsaken. SVTs meteorolog Pererik Åberg förklarar sambanden i en informativ kortfilm.
Ökningen av medeltemperaturen är alltså ett faktum och människans beteende från industrialismens intåg och framåt boven i dramat. Men gjort är gjort. Frågan är vad vi lär av misstagen och hur vi förändrar sakernas tillstånd framåt? Här krävs modiga politiska beslut men även varje hushålls medverkan.
Kommer klimatfrågan att få den plats den förtjänar i årets valrörelse? Hittills verkar det inte så, utan det är farliga förenklingar om den andre och ett ovärdigt tonläge som dominerar. Som så ofta förr. Det är inte så vi löser vår tids största ödesfråga. Fast utmaningarna löses inte heller genom business as usual i hushållet, i väntan på strukturella förändringar och tekniska innovationer. Människan bakom ökningen av medeltemperaturen möter också i en livsstilsspegel framför dig.
Ur Coops senaste medlemsbrev.
”Varsågod! Fina medlemserbjudanden på resor.” Coop kopplar sina medlemserbjudanden till semesterresor med flyg. Weekendresor dessutom. Hållbara handlingar har kritiserat det tidigare och erbjudandena rimmar alltjämt väldigt illa med kooperationens miljömedvetna profil. Om Coop verkligen menade allvar med sitt miljöarbete – ”Sveriges grönaste matkedja” kallar de sig själva – skulle erbjudandena se annorlunda ut.
Visst, det är bra att möjligheten till klimatkompensation finns med bland erbjudandena till oss medlemmar. Men var placeras det? Jo, längst ned i medlemsbrevet, efter en rad av semesterförslag som innebär flygresor. Har Coop hört talas om nudging!? Förmodligen inte eftersom de arrangerar valsituationer så ohållbart för sina medlemmar.
Har just hoppat på SJ 3000 som ska ta oss från Umeå Östra till Uppsala Central. Vi reser i 1 klass. Med fri tillgång till kaffe/te, kaka och frukt, samt dagstidningar. Och klockrent WiFi hela vägen. Vid viseringen visar vi elektroniska biljetterna i smarta SJ-appen. Vi får själva bestämma när förbeställda vegetariska trerättersmiddagen ska serveras. ”Blir perfekt vid 18-tiden”, säger vi uppskattande till trevlige konduktören.
Vi lutar oss tillbaka. Tänk att kunna resa så här snabbt och bekvämt. Fåtöljerna är mycket sköna och flexibla. Benutrymmet väldigt generöst. Vi liksom svävar genom Västerbottens skogar och känner oss priviligierade. Vilken skön final på sportlovsdagarna i Skellefteåtrakten. Väl i Uppsala har vi bara en kort promenad från perrong till port.
Vad kostar då kalaset undrar någon? 617 kr/person. Buss från Skellefteå till Umeå Ö medräknat. Ett mer än rimligt pris för 70 mils förflyttning inklusive fika och middag. Att tåget är klimatbästa resealternativet gör ju inte saken sämre. SJs höga ambitioner vad gäller ekologiska och Fairtrade-certifierade produkter likaså. Om vi inte redan vore tågvänner skulle vi gå och bli det för mindre.
Hoppsan, nu har vi visst redan kommit till och lämnat Örnsköldsvik. Dags att sluta skriva. Höga kusten från tågfönstret vill jag inte missa!
Det odlas ett flertal falska myter om tåg och tågresande. Att inrikesresor med tåg är dyra, långsamma och osäkra. Att det är både dyrt och hopplöst svårt att nyttja tåg för utrikesresor. I en debattartikel i ETC – Sluta hacka på tåget – slår Mattias Goldmann, VD för den gröna och liberala tankesmedjan Fores, hål på myterna samtidigt som han konstaterar att ”nidbilden av tåget har satt sig så djupt att man närmast blivit faktaresistent för hur det faktiskt förhåller sig”. Hållbara handlingar kan bara instämma i Goldmanns resonemang. Fakta talar för tåget. Och det är dags att vi börjar tala fakta!
För övrigt medför väderläget igår och idag att flygtrafiken från Arlanda och Bromma ställs in eller dras med stora förseningar. Flera flygbolag har en generellt sett sämre punktlighet än tågoperatörerna, men det hörs inga ramaskrin av apokalyptiska mått när vädret lamslår flygplatserna. Om den rälsburna trafiken inte kan leverera trots tuffa väderförhållanden brukar det vara annat ljud i skällan. Djupt orättvist och inkonsekvent kan tyckas. Ja, akademikern i mig skulle vilja tala om en diskurs där vi är överdrivet förlåtande mot flyget och i det närmaste blint reagenta mot tåget. Fakta talar för tåget. Och det är dags att vi börjar tala fakta!
Helgen som var skrev jag följande mejl till tre stora resebolag: ”Jag och min fru är sugna på en Europasemester med vandring eller en stadstrip för kultur någon gång under 2018. Vi vill dock inte flyga inom kontinenten. Vilka resor med tåg till och från destinationer i Europa erbjuder ni? Har lite svårt att hitta sådana alternativ på er hemsida.”
TUI, Temaresor och Ving svarade alla föredömligt snabbt. Svaren var också väldigt likartade. Innehållet bekräftade väl egentligen bara det jag redan anade eller visste. Läs deras svar nedan och begrunda flygets fullständiga hegemoni – även för semesterresor inom kontinenten – i klimathotets tid.
Innan du läser vill jag också skicka med vad TUI säger på sin hemsida: ”TUI har något för alla” och ”Vem du än är, finns en resa för dig”. TUI och andra bolag har en rejäl resa att göra innan det är i närheten av sant.
För den som önskar ta tåget för semester i Europa återstår att snickra ihop resan på annat sätt än via de stora resebolagen. Mer om det i ett annat inlägg så småningom.
——————–
Hej Magnus,
Tack för ditt mail.
Dessvärre har vi inte resor med tåg längre, på grund av för låg efterfrågan. Vi får hålla tummarna för att de kommer tillbaka i framtiden.
Ha en fin kväll & hoppas ni hittar något!
Med vänlig hälsning,
Xxxxxxx
TUI
——————–
Hej vi har med Tema endast flygresor. Förutom vårt samarbete med Birka Cruises.
Med vänlig hälsning,
Xxxxxx
Temaresor
———————
Hej Magnus!
Vad bra att du hör av dig.
Om jag förstår dig rätt önskar du resa inom Europa med tåg, stämmer det?
Vad roligt att du vill resa! I dagsläget erbjuder vi paket eller reguljära resor med flyg. Du kan också välja att endast beställa hotell hos oss. Vi har inga resor där vi erbjuder tåg som transport. Om du önskar ett prisförslag eller alternativ med flyg får du gärna återkomma.
Ha en fortsatt trevlig kväll och tack för att du kontaktade Ving!
Vänliga hälsningar,
Xxxxxx Xxxxxxxxx
Ving
Nyligen fick vi veta att Parisöverenskommelsens 1,5-gradersmål blir allt svårare att nå. Det krävs nu verkliga krafttag för att vända utvecklingen. Ett av de områden och beteenden som pekar åt helt fel håll är vårt myckna flygande. Växthusgasutsläppen från svenskars flygresor är nämligen numera lika stora som från vägtransporterna. Flygets utsläpp ökar dessutom, medan klimatbelastningen från vägtransporter börjat minska. Att ny teknik ensam ska greja problemet är inte heller troligt. De miljövinster som uppnås genom utveckling av material, motorer, vingar och bränslen äts snabbt upp av stigande passagerarantal. Svensken flyger idag därtill sex gånger mer än den genomsnittliga världsmedborgaren.
Det är mot bakgrund av dessa fakta jag stör mig på resebolaget Tuis kampanj fakeation. Hela Stockholm Central är nedlusad med bilder och texter som ska väcka sug efter resor till paradiset. Olika ”For the…”-budskap ska få olika målgrupper att uppleva tilltalet. Och i mitten tronar en specialbyggd ”beachbox”. Kampanjen känns inget vidare när det är på väg att gå åt helvete. Nej, jag upplever faktiskt bara främlingskap och motvilja när jag passerar fakeation-budskapet morgon och kväll. Som att titta in i en förljugen låtsasvärld. En värld där fake ersätter fakta. Där planetens och medmänniskors välfärd får stå tillbaka för egots kortsiktiga behovstillfredsställelse. ”For the Future”? Nej! ”For the Responsible”? Knappast!
Höjda drivmedelsskatter = raka rör. Bild: Pixabay/RaphaelaFotografie.
År 2015 beslutade den nuvarande regeringen om en årlig automatisk höjning av skatterna på drivmedel. Varje år ska skatten öka med inflationen plus två procentenheter. Sedan årsskiftet innebär det att skatten på bensin och diesel höjts med 30 respektive 27 öre per liter. Tanken är att de högre kostnaderna för fossila bränslen ska få fler att välja miljövänligare alternativ.
Skattehöjningen på fossila drivmedel gör givetvis att det muttras på sina håll i folkleden. Branschsorganisationen Bil Swedens vd Bertil Moldén är också inte oväntat kritisk till det han menar är en straffskatt på glesbygden. Och visst ligger det något i invändningarna om att dessa skattehöjningar kan slå ojämnt mellan stad och landsbygd. Samtidigt är ekonomiska styrmedel som miljöskatter och miljöavgifter nödvändiga komponenter för att påverka medborgarnas beteenden i en mer hållbar riktning. De som fortsätter att bidra till utsläpp av växthusgaser från fossila källor måste vara med och betala för den miljökonsekvens det innebär. Eller byta beteende.
Hållbara handlingar anser att en utveckling med tuffare skatter på fossila drivmedel är både önskvärd och nödvändig. Sedan är det en annan sak att enskilda hushåll eller hela regioner inte ska behöva bära en oproportionerlig del av bördan för omställningen till ett hållbart transportsystem. Här kommer förhoppningsvis det nya bonus malus-systemet för nya personbilar, lätta bussar och lastbilar att fungera kompensatoriskt. Bonus malus-systemet införs senare under 2018 och jag kommer givetvis att återkomma till det. Som stadsbo vill jag här även tillägga att jag är villig att betala mer i skatt för att stödja landsbygdens omställning på transportområdet. Varför inte en grön skatteväxling mellan stad och land inriktad på just detta!?
Slutligen vill jag komma med ett råd till den som upprörs över skattehöjningen på fossila drivmedel. Lägg energin på utvecklingen av sparsam körning istället. Sparsam körning kan ge 10-20 procent lägre drivmedelsförbrukning. Det kompenserar mer än väl för skattehöjningen. Läs till exempel Motormännens tips för Eco-driving.
I början av december testade jag och Ida vår klimatpåverkan med hjälp av Klimatkontot. Testet visade att min livsstil orsakar växthusgasutsläpp motsvarande ca 4 ton CO2e¹ per år. Det är klart lägre än genomsnittssvenskens utsläpp, men fortfarande vida över de 0,7-1,5 ton CO2e som är hållbart om vi ska klara den framtida temperaturökningen under 2°C.
Klimatkontots test gav inte bara en helhetsbild utan pekade också ut personliga förbättringsområden. Jag reser måttfullt, flyger aldrig och väljer idag nästan alltid kollektiva transportmedel, i första hand rälsbundna. På energiområdet håller vi inomhustemperaturen nere och slösar inte med varmvatten. Mitt hushåll skulle dock kunna snåla mer med belysningen, men eftersom elen vi konsumerar kommer från egenproducerad andelsägd vindkraft är det trots allt ett mindre problem. Jag införskaffar årligen en del nya kläder och ibland även ny elektronik, och skulle här kunna vara mer återhållsam samt välja begagnade produkter eller dela på och cirkulera resurser i större utsträckning. Fast det testet pekade ut som det viktigaste förbättringsområdet var dock ett annat: MATEN.
Det förekommer lite olika uppgifter om hur stora växthusgasutsläpp medelsvenskens matkonsumtion orsakar. Om en får tro Naturvårdsverket så handlar det om cirka 1,8 ton CO2e per person och år vid blandad kost. 75 procent av dessa växthusgasutsläpp beräknades komma från konsumtion av kött, fisk och mejeriprodukter. Bara svenskens köttkonsumtion står för i genomsnitt ca 0,6 CO2e per person och år. Genom att välja en vegetarisk eller vegansk kosthållning kan klimatpåverkan från maten alltså minska rejält.
Mot bakgrund av detta har vi i mitt hushåll bestämt oss för att bli pescetarianer 2018. Pescetarian innebär att en äter lakto-ovo-vegetarisk kost, samt fisk och skaldjur. Begreppet pescetarian kommer av italienskans pesce (fisk) och vegetarian. Med lakto-ovo-vegetarisk kost menas en vegetarisk kosthållning som inkluderar mejeriprodukter och ägg. Vi tar detta steg som ett bidrag till minskade växthusgasutsläpp från vår kost. Att vår nya kosthållning även har hälsofördelar ser vi som en bonus. Livsmedelsverkets kostråd säger fisk och skaldjur 2-3 gånger/vecka!
Samtidigt som vi tar detta steg är vi medvetna om att det finns fler viktiga hållbarhetsval att göra på matområdet. När vi väljer fisk och skaldjur ska de givetvis vara MSC-, ASC- och/eller KRAV-märkta. Här är WWF:s Fiskguiden också en god vägledning. En ekologisk inriktning gäller givetvis även för den lakto-ovo-vegetariska kosten. Vi strävar även efter att konsumera närodlade och närproducerade livsmedel. Vad gäller mejeriprodukter så är det dessutom viktigt att försöka minska konsumtionen. Jag är inte beredd att helt utesluta mejeriprodukter ur kosten, men ser potential att minska användningen av dem i vardagen. Till förmån för växtbaserade alternativ.
Där står jag och mitt hushåll inför det kommande året. På vilka sätt kommer du att sträva efter en minskad klimatbelastning under 2018? Blir det genom ändringar av din kosthållning eller inom andra områden?
¹ CO2e är en förkortning för koldioxidekvivalent(er). Olika växthusgaser påverkar klimatet olika mycket. Genom att räkna om olika gasers påverkan till koldioxidekvivalenter kan enskilda växthusgasers påverkan jämföras och adderas. Metan bidrar till exempel 21 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid och 1 ton metangas uttrycks därför som 21 ton CO2e.
Hållbara handlingar 
