Sällan bästa tvättrådet

Hur tvätta rätt och hållbart? Här följer en sammanställning av en rad vanliga råd för tvätt och torkning. Råd som är bra för såväl miljön som plånboken. Fast nedan finns även kritiska revideringar av tips som kanske inte är så hållbara som tidigare påståtts. Håll till godo – och minns att sammanställningen inte gör anspråk att vara fullständig. Kom gärna med fler råd i kommentarsfältet.

Tvätta sällan. Det avgjort viktigaste tvättrådet för både miljö och plånbok är att vara rädd om kläderna så att de håller länge. Tvätta därför plagg så sällan som möjligt och undvik att torktumla dem. Varje tvätt sliter nämligen på plagget. Ny forskning visar att 70 procent av klädernas klimatpåverkan kommer från själva produktionen, 4 procent från transporter under produktionen eller mellan produktionslandet och butiken, samt hela 22 procent från transporten mellan butik och hushåll. Bara 3 procent av ett plaggs totala klimatpåverkan genereras vid tvätt och torkning. En måttfull klädkonsumtion och en lång användningstid för de plagg som ändå inhandlas är med andra ord allra viktigast ur hållbarhetssynpunkt.

Vädra. Välj vädring i första hand. Ylle och andra naturmaterial blir minst lika fräscha av vädring som av vattentvätt. Plaggen behåller dessutom färg och form betydligt längre. Jag har jeans som används flera gånger i veckan, men som bara vädras mellan användningarna och därför inte har tvättats på många månader.

Tvätta effektivt. Om tvätt ändå är nödvändigt – undvik onödiga förtvättar och omotiverat långa huvudprogram. Vid lätt eller normalt smutsiga textiler går det ofta bra med ett snabbprogram.

Välj rätt temperatur. Underkläder ska alltid tvättas i 60 grader. Annars brukar rådet för miljö och plånbok vara att tvätta i så låg temperatur som möjligt. Att tvätta i 40 grader istället för 60 halverar till exempel energiförbrukningen. Fast den senaste forskningen pekar på att det är betydligt viktigare att plaggen verkligen blir rena och tvättas mer sällan, än att de tvättas ofta i låga temperaturer. Tvättemperaturen har en mycket begränsad påverkan på klädernas totala energiförbrukning (se ovan) och frekvent tvättande förkortar plaggens livslängd avsevärt även vid låga tvättemperaturer.

Kör bara fulla maskiner. Ett mycket enkelt sätt att spara energi, vatten och tvättmedel.

Välj ett miljömärkt tvättmedel. Köp bara tvättmedel märkta med Svanen eller Bra Miljöval. Det svåra valet mellan pulvertvättmedel och flytande tvättmedel återkommer jag till i ett annat inlägg så småningom.

Dosera rätt. Ta reda på maskinens trumvolym och kapacitet (läs på maskinen eller i bruksanvisningen), samt vattnets hårdhetsgrad (kommunens hemsida brukar veta råd). Följ sedan anvisningarna på tvättmedelspaketet. Överdosering av tvättmedel leder inte till renare kläder utan bara till onödig miljöbelastning och att tvättmedelsrester ansamlas i textilierna och förstör dem.

Förvara rätt och stryk till. Genom att hänga upp och/eller stryka till plagg går de ofta att använda igen och igen. Ylle förvaras dock bäst plant.

Fläckborttagning utan tvätt. Om kläderna fått en fläck räcker det oftast med lokal rengöring istället för att tvätta hela plagget. Fläckborttagning utan tvätt minskar slitaget på plagget i dess helhet. Tänk på att behandla fläckar så fort som möjligt. För tips om borttagning av olika fläckar se till exempel Tvättråd.se.

Skippa sköljmedel. Användning av sköljmedel är bokstavligen att kasta pengar i sjön. Miljön och många allergiker är dessutom tacksamma för att slippa denna totalt onödiga produkt. Jag slutade använda sköljmedel för många år sedan och har aldrig saknat det.

Torka energimedvetet. Ljumma vindar på sommarhalvåret torkar tvätten snabbt, skonsamt och utan energiåtgång. Torkrum är att föredra framför torkskåp och torktumlare. Oavsett vad tillverkarna påstår så sliter torktumling på kläderna. En torktumlare förbrukar dessutom i genomsnitt fem gånger så mycket energi som en tvättmaskin. Tumla därför bara när det är verkligt motiverat. I mitt hushåll är torkning av frotté ett sådant undantag.

Undvik kemtvätt. Handla helst bara kläder som du kan rengöra själv. Måste plagg ändå kemtvättas så välj en inrättning som är miljöcertifierad.

Den nya forskning som refereras ovan är Sandra Roos avhandling Advancing life cycle assessment of textile products to include textile chemicals. Inventory data and toxicity impact assessment (2017). Roos är forskare på Swerea IVF och avhandlingen framlagd vid Institutionen för energi och miljö vid Chalmers i Göteborg. För en snabb introduktion till forskningsresultaten rekommenderas Chalmersartikeln Shoppingresorna ger en av klädernas största klimateffekter eller läsning av Råd & Rön 2017:4.

 
Annonser

Vaxduk är plastduk – vilka hållbara alternativ finns?

Gröna trådar skriver intressant om textil och hållbar utveckling. Här en puff för ett sommaraktuellt inlägg. För även om högsommaren börjar gå över i sensommar så är det ännu tid för sköna, hållbara stunder under bar himmel.

Vaxduk är så praktiskt. När ungarna kladdar med yoghurt eller när skatan bajsar på bordet är det bara att ta fram trasan och torka av. Och sommaren är verkligen vaxdukens tid. Men är det verkligen vax som gör ytan så lätt att torka av? Vaxduk var för länge sedan ett tyg som hade vaxats, exakt […]

via Vaxduk är plastduk – vilka hållbara alternativ finns? — Gröna trådar

Gamla plagg blir fräscha fibrer

Svensken handlar i genomsnitt 13,5 kg kläder och hemtextilier varje år. Hälften av dessa textilier åker direkt i soporna när de tjänat ut eller vi tröttnat på dem. Här går enorma resurser bokstavligen upp i rök istället för att nyttjas igen. Inte så klädsamt ur kretsloppsperspektiv. För stora delar av de textilier som slängs skulle kunna återanvändas (second hand) eller återvinnas. Det senare kan göras mekaniskt eller kemiskt, men sker tyvärr i obetydlig utsträckning i Sverige idag. 

För att sluta textilkretsloppet på ett bättre sätt har Naturvårdsverket föreslagit införandet av en kommunal klädinsamling. Alltså en ny fraktion i källsorteringen. Det vore på tiden tycker Hållbara handlingar. Fast det krävs också företag som kan ta hand om och göra förnyad råvara av gamla paltor. Re:newcell i Kristinehamn är ett exempel på ett sådant. I P1 Vetenskapsradions reportage Gamla plagg blir fräscha fibrer kan du höra mer om hur det går det i praktiken. 

Istället för slit och släng

Kläder och textilier har återanvänts på olika sätt sedan urminnes tider. Men någon klädåtervinning i större skala har vi (ännu) inte i Sverige. Detta trots att vi slänger ungefär åtta kilo kläder per person och år.

Mot bakgrund av detta är det spännande att höra om det klädåtervinningsprojekt som Göteborgs kommun och renhållningsföretaget Renova just nu genomför i Göteborg. I ett trettiotal soprum har man ställt ut insamlingsbehållare för kläder och redan fått in drygt tre ton textilier. En resurs som istället för att bli till energi genom förbränning säljs, går till bistånd eller används som stoppningsmaterial i möbler.

Textilproduktion medför i många fall en stor miljöpåverkan. Därför är det viktigt att använda och vårda kläder på ett bra sätt och återvinna dem när de inte längre kan tjäna sitt syfte. Om miljön nu nödvändigtvis måste belastas borde det vara självklart att de produkter som kommer ut av denna process används och återanvänds på ett så resurseffektivt sätt som möjligt. Förhoppningsvis kan Göteborgsprojektet utvidgas och spridas till fler kommuner.

På tal om klädåtervinning så har vissa företag i branschen börjat uppmärksamma frågan. H&M har utvecklat ett eget klädinsamlingskoncept där man tar emot kläder och hemtextilier oavsett märke.