Appar mot matsvinn

Det är inne med matsvinn. Eller snarare att ta initiativ för att minska det. En lovvärd trend. För matsvinnet behöver minskas. I produktionsledet, livsmedelsbutiker, storkök, hushåll och restauranger. Och där trender drar fram finns pengar att tjäna. Dagligvarujättar som Willy:s börjar lyfta frågan om matsvinn i sin reklam och nya affärsidéer ser dagens ljus. Apparna Karma och ResQ Club är exempel på det senare. De är enkla men smått geniala tjänster som parar ihop kunder med restauranger som står med mat över. Som konsument får en bra mat till en billigare peng. Samtidigt som det bidrar till hushållning med resurser. Bara i Uppsala har de två apparna redan ett 30-tal restauranger kopplade till sig. Heja!

ResQ Club

ResQ Club och Karma – två appar som bidrar till att minska matsvinnet samtidigt som konsumenten kan spara en slant.

Något att ta fasta på

Juice av blåbär och svarta vinbär. Foto: Magnus Myrberg.


Vi är mitt i stilla veckan. Eller stora veckan som den benämns i vissa delar av kristenheten. Just idag är det dymmelonsdagen, som kallas så efter seden att byta ut kyrkklockans metallkläpp mot en av trä, en ”dymmel”. Klangen från klockorna skulle/ska vara mer dov från denna dag. För att helt tystna på långfredagen. 

Apropå att byta ut saker så lever jag på vätska sedan i söndags (palmsöndagen). Istället för fast föda står juicer, utspädda mixade soppor, vattnig välling och olika teer på menyn. Samt vatten i mängd. En övning i att hålla abstinensen stången och söka fokusera på annat. Och förhoppningsvis en väg till mer medvetet och eftertänksamt ätande nu och framöver. Bitvis lite tufft att baka och laga mat utan att få smaka, och dela bord men inte kunna tugga. 

Att frivilligt avstå fast föda ställer mig knappast i samma utsatthet och nöd som många fattiga tvingas uppleva i världen. Men tillståndet av abstinens väcker viljan att verka för en mer rättvis och solidarisk fördelning av ändliga resurser. Att mitt bord hör ihop med andras bord – eller brist på bord. Att allt och alla är beroende och bärs av samma jord. Det slår mig med kraft att allt ytterst sett är en oförtjänt gåva. En gåva att vårda och värna. Det vi får ta emot av nåd är ämnat att delas. 

Nio ton måste bli ett

Varning för lågt flygande flygplan

Transporter är ett av de områden där livsstilsförändringar kan göra stor skillnad för klimatet. Symbolen ”Varning för lågt flygande flygplan” är hämtad från http://www.vägmärken.se.

Genomsnittssvenskens växthusgasutsläpp motsvarar cirka nio ton koldioxid per år. Av dessa kommer ungefär två ton från transporter och två ton från maten. Övriga utsläpp kommer från boende och samhällsgemensamma verksamheter. Siffrorna kommer från Mistra-forskningsprojektet Klimatomställning Göteborg 2.0. Detta projekt visar också att växthusgasutsläppen från bostäder och samhällsgemensamma aktiviteter kan minskas genom tekniska innovationer, men att det krävs livsstilsförändringar hos oss konsumenter för att komma åt utsläppen från transporter och mat.

Dessa livsstilsförändringar behöver inte vara så svåra att åstadkomma. En bra start är att halvera antalet semesterresor med flyg inom de närmaste åren. Det faktum att en flygresa tur och retur till Thailand genererar lika mycket växthusgasutsläpp som all mat du äter under två års tid är väl motivation nog!? Rekommenderar för övrigt Sveriges Radios Vetandets världs avsnitt Priset för Thailandsresan som tar upp detta tema. Att i vardagen välja apostlahästarna, cykeln, bussen eller spårbundna transporter framför bilen är en annan enkel åtgärd. Visste du till exempel att (bil)transporten av mat från livsmedelsbutiken till hushållet utgör en inte försumbar del av matens klimatpåverkan!?

Vad gäller maten så är en ökad andel vegetariska livsmedel på tallriken en god start. Byt ut biffen några dagar i veckan och/eller låt biffen vara lite mindre. Baljväxter är en utmärkt proteinkälla. Om du ändå äter kött, minska då mängden kött från idisslare till förmån för andra köttslag. Naturbeteskött och kött från ekologisk produktion gynnar dessutom biologisk mångfald och håller kulturlandskapet öppet. Ät mindre men bättre kött helt enkelt. För dig som vill veta mer om hur du kan göra kloka köttval rekommenderas WWF:s Köttguiden.