ReTuna återbruksgalleria

ReTuna återbruksgalleria

ReTuna är Sveriges – och kanske världens – första kombinerade shoppinggalleria och återvinningscentral.

En del tar flyget för shoppinghelger i London och andra europeiska metropoler. Men det är i Eskilstuna som Sveriges – och kanske världens – första kombinerade shoppinggalleria och återvinningscentral är belägen. ReTuna är fylld med butiker som ger förbrukade saker nytt liv genom att reparera, fixa till, omvandla och förädla dem och sälja dem vidare. Jag har inte besökt återbruksgallerian, men skulle gärna ta tåget dit någon lördag. ReTuna tar även emot studiebesök och konferensgäster. Ett tips för skolklasser och personalgrupper som vill göra något annorlunda på tågavstånd och inspireras till mer hållbar konsumtion.

 

Smyckat återbruk

Det är trist när favoritporslinet slinter i näven under diskningen och går sönder. I detta fall var det en Spisa Ribb-assiett (design Stig Lindberg, Gustavsberg) som splittrades i fyra delar. Assietten blev förvisso drygt 60 år, men den kunde ha fått vara med många år till om jag inte klantat till det.

Trasig Spisa ribb-assiett

Trasig Spisa ribb-assiett.

Vad gör man med en trasig porslinsklenod? Limmar ihop den? Ja, det kan ju vara en möjlighet om ett snyggt resultat är inom räckhåll. I detta fall kändes det inte som en bra lösning. Jag tog istället kontakt med KILA Design som gärna kunde tänka sig att ta emot resterna av assietten. Kanske är skärvorna nu på väg att bli armringar, örhängen, ringar, broscher, manschettknappar eller något annat kreativt vackert!? En kul affärsidé och ett smyckat återbruk som det känns roligt att stödja med ett bidrag mitt i porslinssorgen.

Spisa Ribb ring

Spisa Ribb-ring skapad av KILA Design. Bilden är hämtad från KILA Designs hemsida. Fotograf Daniel Andersson.

Äntligen glasklart

Fönstren i vår lägenhet skulle ha rengjorts för länge sedan. Ja, det brukar vara perfekt att ta dem några dagar efter kommunens gatsopning på vårkanten. Men ibland blir det inte riktigt som man önskar, fast ganska bra ändå. För bättre sent än aldrig och semesterdagar med skakigt väder ska ju ägnas åt något. Som fönsterputsning till exempel.

Fönsterputsning i juli

Fönsterputsning i semestertid.

Jag är ingen mästare på fönsterputsning men tänkte ändå dela med mig av några tankar om hantverket. Och jag ber dig som läsare att göra detsamma i kommentarsfältet. Ja, skriv gärna ned dina bästa tips om hur man lyckas med putsningen och hur man kan göra det på ett så miljövänligt sätt som möjligt.

Här hemma använder vi två olika fönsterrakor, en med tvättpäls och en med gummiblad, en bunke med varmt vatten och lite diskmedel (miljömärkt, givetvis) samt trasor från uttjänta kläder eller lakan. Tidigare nyttjade vi särskilda fönsterputsmedel, men efter att ha provat diskvatten övergav vi dem. Vi tycker nämligen att varmt diskmedelsvatten ger bättre resultat, och det är betydligt billigare och mer miljövänligt. En fönsterraka med tvättpäls gör också jobbet enklare och pälsen kan tvättas och återanvändas många gånger. Och återbruk av utsorterade textilier ger trasor till både städning och skoputsning i vårt hushåll.

Med hjälp av rakan med tvättpäls blöter vi fönsterrutan med rikligt med diskmedelsvatten, och gör det med både vertikala och horisontella drag. Sedan drar vi gummiskrapan vertikalt över rutan med överlappande drag, och torkar gummibladet ordentligt med en trasa mellan varje drag. Avslutningsvis torkar vi kanterna på rutan med en torr trasa. Eftersom vi bor i ett hus från slutet av 1940-talet med gamla tvåglasfönster – vissa med spröjs – blir det fyra rutor att putsa för varje fönster. Vi brukar bearbeta dem inifrån och ut, så att inte gruspartiklar från utsidan riskerar att repa de andra rutorna. Och efter varje utsida sköljer vi igenom tvättpälsen ordentligt.

Det var några tankar och tips från mitt hushåll. Hur gör du för att putsa fönstren så effektivt och miljövänligt som möjligt?

Återbruk i kubik

Återbruk är uppenbarligen ett av den här sommarens teman. Det började med att halva frilandet på vår kolonilott fick en träkant med hjälp av gamla brädor som vi fått av mina svärföräldrar. Helgen som var fortsatte återbruket i en väns trädgård, där vi konstruerade en kompost med hjälp av gammalt timmer som blivit över efter en renovering av granntorpet. Det var ett lite klurigt pussel att lägga – eller snarare resa – den tre fack stora trädgårdskomposten. Resultatet blev riktigt stiligt med tanke på förutsättningarna – att ingen av oss är snickare och att vi i stort sett bara återanvände gammalt material förutom hålplattor, vinkeljärn, hålband, skruvar och ett par extra stödbrädor.

Trädgårdskompost med tre fack

Trädgårdskompost med tre fack. Med tre fack kan ett användas för påfyllnad av nytt organiskt material från årets trädgårdsarbete, ett stå ”vilande” med fjolårets material och ett förhoppningsvis vara fyllt med finfin kompostjord som kan användas för gödsling av landen.

Återbruk på friland

Idag har vi återbrukat friskt på kolonilottens friland. Först täckte vi potatislandet med gräsklipp från närliggande sportfältet. Fin gödning som också håller fukten i jorden och gör att vi inte behöver vattna lika mycket. En möjlig nackdel är dock att sniglar kan trivas i och under grästäcket, men vi vill ändå prova metoden. Sedan byggde vi en träkant till halva frilandet av gamla brädor som vi fått av mina svärföräldrar. Det blev både snyggt och praktiskt även om brädorna är lite slitna och vinda. Smart resurshushållning helt enkelt.

Träkant till frilandet 1

Träkant till frilandet.

Träkant till frilandet 2

Frilandet med träkant sett från ovan.

 

 

Ett par rejäla kängor med karisma

Nu har jag fått ett par rejäla kängor från SkråmträskSkon. Nej, det handlar inte om några hårda tillrättavisningar utan ett par nya Asp-kängor. Redan efter några dagars användning kan jag konstatera att kängorna är i klass med mina gamla Tall-kängor från samma tillverkare, vilket är ett väldigt gott betyg! För mina gamla bruna halvkängor med snörning är nästan som nya efter flera vintrars användning och blir faktiskt bara vackrare med åren. Att det ändå blev ett nytillskott bland vinterskorna handlade mest om modell och färg. Ombyte förnöjer, även om jag försöker undvika slit och släng!

Asp känga med resår

Asp-kängor med resår från SkråmträskSkon. Notera den gröna bakremmen, en snygg detalj som ger skorna personlig utstrålning. Roligt att Erik på SkråmträskSkon inte vara sen att bejaka idén.

Det kostar givetvis en slant att köpa handgjorda skor från Västerbotten, inte minst om man jämför med att handla vinterskor till reapris i en vanlig butik. Jag tänker dock att miljöargumenten är starka och att plånboken har igen ”investeringen” i längden. Kängorna är nämligen slitstarka och gjorda av miljövänligt naturgarvat (vegetabiliskt garvat) läder. Det senare är viktigt eftersom garvning vanligen sker med hjälp av krom eller andra tungmetaller, vilket varken är bra för människa eller natur. ”Skråmisar” går dessutom bra att sula om, vilket gör att de kan leva väldigt länge om man sköter dem väl. Lägg därtill att skoköpet är med och stödjer norrländskt småföretagande, nu och för framtiden. Det är en social aspekt av hållbar utveckling som inte heller är att förringa.

Så några ord om hur man vårdar dessa vinterkängor. Jag rengör och smörjer in mina kängor relativt ofta. Lädersmörjning följer för övrigt med kängorna vid köp. Hur ofta jag smörjer dem avgörs av användning och väderlek. Man ska givetvis inte överdriva infettningen, men när vintervädret är blött och smutsen häftar vid skorna är det viktigt att hålla efter dem ordentligt. Jag brukar även vara noggrann med att låta skorna torka i rumstemperatur med innersulan urtagen. Inför sommarförvaringen är jag extra omsorgsfull med rengörning och infettning. När höst går över i vinter är det rena fröjden att kunna ta fram ett par fina och ”startklara” kängor. Det enda jag har behövt byta hittills på mina gamla Tall-kängor är skosnörena. Om man kontaktar SkråmträskSkon så skickar de nya originalsnören för en rimlig penning. Vilken service!

 

 

Handgjorda skor från Skråmträsk

Efter en veckas julfirande med min frus familj i Västerbotten är jag åter i Lärdomsstaden. Under dagarna i norr hann vi bland annat med en tur till SkråmträskSkon, en utflykt som vi försöker lyckas med varje gång vi är i Skellefteåtrakten.

SkråmträskSkon - handgjorda och hållbara läderskor.

SkråmträskSkon – handgjorda och hållbara läderskor från Skråmträsk sedan 1989.

SkråmträskSkon är ett familjeföretag som tillverkar och säljer tidlöst vackra och slitstarka läderskor. Tillverkningen sker hantverksmässigt, vilket skapar goda möjligheter till unika anpassningar och variationer. I produktionen används vegetabiliskt garvat läder som andas bra och åldras med värdighet. Skornas sömmar är dessutom rejält starka och om sulan skulle bli alltför nött kan skorna sulas om för 350 kronor + frakt (och då ingår även översyn av sömmar samt lädervård). ”Skråmisar” är med andra ord hållbara och snygga skor som man både kan och vill använda länge.

Kängan Tall

Kängan Tall inne på fjärde vintern (i blaskiga Mälardalen dessutom, en skodödande region vintertid).

Mitt par av kängan Tall är nu inne på fjärde vintern och skorna ser nära nog ut som nya. Jag sköter dem med enklast möjliga skovård – rengör dem vid behov och smörjer dem då och då med skofett (som man får med vid köp). Det enda som har åtgärdats på kängorna är snörena som bytts vid ett tillfälle, och då gick det att få originalsnören direkt från SkråmträskSkon. En helt suverän service, för vem har inte sörjt skor som tappat lite (eller mycket) av sin charm när det visat sig omöjligt att ersätta de ursprungliga skosnörena?!

På plats i Skråmträsk beställde jag ett par nya kängor av modellen Asp och min fru ett par stövlar vid namn Bok. Vi längtar till vecka 5 då våra personligt anpassade skor sällar sig till den lilla skogen av ”Skråmisar” här hemma.

 

 

 

Årets julklapp(ar) – en tipslista

Det började med bakmaskinen för över tjugofem år sedan. På tisdag presenterar HUI Research årets julklapp 2014. Hållbara handlingar är måttligt intresserad av detta jippo och tycker det är talande för vår tid att ett spelbolag har skapat en oddslista för fenomenet. Fast när årets julklapp ändå är på tal kan väl en lista med förslag på lite mer hållbara gåvor knappast skada!? Sagt och gjort:

– Något bättre begagnat. Ett roligt loppisfynd, ett fint vintageköp eller en återbrukad sak.

– En gåva till ett välgörande ändamål. Svenska kyrkans Tänd hoppet i jul är ett exempel, Röda korsets Köp en julklapp som gör skillnad ett annat. Se Goda julklappstips för fler lovvärda uppslag.

– En kulturupplevelse. Kulturupplevelser är i många (kanske de flesta) fall mindre miljöbelastande än prylar. En upplevelse var för övrigt årets julklapp 2008, men behöver för den skull inte vara en förlegad julklapp 2014.

– En rättvist producerad vara. Rättvis handel och produkter med Fairtrade-märkning innebär bland annat att odlare och arbetare fått schysst betalt för sitt slit och att inget barnarbete förekommit i produktionen. Fair Trade Shop finns på flera orter i landet och på Green & grejerna kan du handla schysst online.

– En vegetarisk kokbok. Att öka andelen vegetarisk mat på tallriken är ett enkelt sätt att bidra till en mer hållbar livsmedelsproduktion i världen. Green kitchen stories av David Frenkiel och Luise Vindahl rekommenderas. Anna och Fanny Bergenströms Det goda enkla är också ett utmärkt julklappsval (även om den inte är genomgående vegetarisk), till såväl nybörjaren som den sedan länge gröna hemmakocken.

– Andel(ar) i ett vindkraftverk. En dyr men långsiktig julklapp som ger energi för framtiden.

– Något av de hållbara julklappstips som förhoppningsvis publiceras som kommentarer till detta inlägg.

Byt tänk, inte mobil

Det är många som vill sälja iPhone 6 till oss konsumenter just nu. Telenor puffar dessutom för möjligheten att byta mobil varje år. Ett upplägg kallat för Change som företaget kört ett tag med Obama-inspirerade kampanjannonser.

Så här beskrivs Telenor Change på företagets hemsida: ”Allt för länge har du tvingats vänta ut din bindningstid för att kunna byta mobil, nu är det dags att ändra på det. Från och med nu får alla som köper en mobil med Telenor Change möjligheten att byta mobil varje år. Du behöver aldrig mer missa ett stort mobilsläpp och kan få den mobil du vill ha när du vill ha den! — Redan 12 månader efter att du köpt din mobil kan du besöka någon av våra Telenorbutiker och byta till en ny mobil. I butik gör vi en snabb besiktning på din nuvarande mobil för att se att allt fungerar. När du gör bytet stryks de resterande delbetalningarna på din gamla mobil och en ny delbetalning på 24 månader för din nya mobil startar – inga dolda avgifter och inga krångliga villkor! — Med Telenor Change ger vi befintliga kunder möjligheten att testa på ny teknik, samtidigt som vi tar hand om den fullt dugliga mobiltelefonen och säljer den vidare till nya användare. Inga fler gamla mobiler som samlar damm i byrålådan och inget mer krångel med att själv försöka sälja den.”

Vid en första anblick ser upplägget både attraktivt och miljösmart ut. Smidigt för den som vill hålla sig ajour med senaste tekniken och fint att mobiloperatören ser till att den gamla (nåja, egentligen nästan nya) mobilen kommer till nytta. Men vänta nu, är det inte en hund (eller snarare kund och hållbar utveckling) begraven någonstans?

Jo, för det första innebär Change att kunden tecknar sig för ytterligare en lång bindningstid hos mobiloperatören. En kostnad och en ofrihet som man givetvis kan välja att ta om man har råd, bara man är medveten om den. Denna ”inlåsning” är inget som företaget döljer, men inte heller något som man talar särskilt högt om. Och det är inte särskilt svårt att gissa att det är just här – genom att binda upp kunder om och om igen – som Telenor kan räkna hem det som vid en första anblick verkar vara bara till fördel för konsumenten.

För det andra innebär Change ett underblåsande av ett ohållbart konsumentbeteende. Det är förvisso bra med återbruk och återvinning, men sett ur perspektivet hållbar utveckling är de bästa prylarna vanligen de som används länge eller som aldrig produceras. För det är knappast långsiktigt hållbart att byta mobiltelefon en gång om året. Och har du och jag verkligen behov av det? Eller är det så att någon annan – i detta fall ett företag – försöker att plantera ett behov och skapa ett beteendemönster hos oss? Ett mönster, ja nära nog en livsåskådning, som brukar kallas konsumism.

Så byt inte mobil varje år. Byt tänk istället. Köp gärna en ny mobiltelefon, men bara när du verkligen behöver en. Börja snarare med att se över din inställning till konsumtion. Det kostar inget och är förhoppningsvis inte inlåst i något långt abonnemang. Ja, byt konsumismen mot en mer hållbar livsinriktning. Inte om 12 månader utan redan idag!

 

 

Tänk efter före

Den här veckan sänder Sveriges Radio P1 en intressant och angelägen reportageserie om avfall. I inslaget Det växande sopberget framkommer att vi svenskar alstrar nästan ett halvt ton hushållsavfall per person och år. Lyssnaren får också veta att utvecklingen gått åt fel håll de senaste decennierna, att vi trots utbyggd källsortering slänger allt fler prylar, inte minst elektronik. Och vi slänger också mycket mat som är ätbar eller kastar den på ett sätt som omöjliggör återvinning. Ja, bara en fjärdedel av all mat som slängs tas omhand och återvinns enligt det andra reportaget i serien.

En viktig poäng i reportageseriens tidiga inslag är att vi först och främst måste se över vår konsumtion, alltså konsumera klokare så att en mindre mängd avfall uppstår. För hur väl utbyggd källsorteringen än är/blir så kommer jordens resurser inte att räcka till om vi inte börjar tänka efter före avfallet är ett faktum. Här utgör EU:s avfallstrappa en pedagogisk hjälp genom att ange stegvisa metoder för att behandla avfall. De fem stegen är:

Avfallstrappan
EU:s avfallstrappa. Illustrationen är hämtad från Roslagsvatten AB, www.roslagsvatten.se.

1. Förebyggande. Det bästa avfallet är det som aldrig uppstår. Därför ska både producenter och konsumenter tänka efter före och så minimera avfallsmängden. Som konsument kan man till exempel efterfråga och satsa på produkter som håller länge, som går att reparera eller som är bättre begagnade från början.

2. Återanvändning. En hel del av det som blir avfall skulle kunna återanvändas av någon annan. Skänk bort eller sälj det du själv inte behöver eller vill behålla. En annan variant är att återbruka produkten på ett nytt sätt.

3. Materialåtervinning. Genom återvinning hushållar vi med naturens resurser och spar energi i tillverkningsindustrin. Materialåtervinning är också viktigt eftersom farligt avfall då kan tas omhand på ett säkert sätt. Här kan varje konsument göra en insats genom att verkligen följa anvisningarna för källsortering i sin kommun.

4. Energiåtervinning. I det fall avfallet inte kan materialåtervinnas ska energin i produkten utvinnas genom förbränning.

5. Deponering. Slutförvaring av avfall som inte kan tas om hand på annat sätt. Hit vill man helst inte komma!

Slutligen ett par tips: Prova gärna Ekots quiz om #vårasopor. Eller gå in på Gästrike återvinnares gamla kampanjsajt Tänk före, som just handlar om hur vi kan minska på avfallet.