Underkläder som växer som träd

Allvar underkläder exponerade i en utställning på Stockholm C.

Odling och förädling av bomull är långt ifrån miljövänligt, och syntetfiber från fossil källa är inte heller något vidare ur klimatsynpunkt. Därför söker många klädföretag nya alternativa material och smartare tillverkningsprocesser. 

Allvar som satsar på viskos av svensk skogsråvara är ett spännande exempel. Företaget gör underkläder av hög kvalitet i ett material som från början är hämtat från den ångermanländska skogen. Det är i sulfitfabriken i Domsjö som den FSC-certifierade träråvaran från timmer som inte kan bli byggmaterial spjälkas till cellulosa, som sedan görs till textilfiber. Bakom idén till denna hållbara värdekedja står Niklas Gillmark och Stefan Söderberg, båda med rötter i Härnösand.

Allvars produkter säljs via företagets webbshop och i utvalda butiker i Örnsköldsvik, Härnösand, Oslo, Köpenhamn, Amsterdam, Göteborg, Malmö, Luleå och Stockholm. Underkläderna kostar dock en slant och eftersom jag inte provat dem kan jag inte säga om talet om hög kvalitet stämmer med verkligheten. 

Gamla plagg blir fräscha fibrer

Svensken handlar i genomsnitt 13,5 kg kläder och hemtextilier varje år. Hälften av dessa textilier åker direkt i soporna när de tjänat ut eller vi tröttnat på dem. Här går enorma resurser bokstavligen upp i rök istället för att nyttjas igen. Inte så klädsamt ur kretsloppsperspektiv. För stora delar av de textilier som slängs skulle kunna återanvändas (second hand) eller återvinnas. Det senare kan göras mekaniskt eller kemiskt, men sker tyvärr i obetydlig utsträckning i Sverige idag. 

För att sluta textilkretsloppet på ett bättre sätt har Naturvårdsverket föreslagit införandet av en kommunal klädinsamling. Alltså en ny fraktion i källsorteringen. Det vore på tiden tycker Hållbara handlingar. Fast det krävs också företag som kan ta hand om och göra förnyad råvara av gamla paltor. Re:newcell i Kristinehamn är ett exempel på ett sådant. I P1 Vetenskapsradions reportage Gamla plagg blir fräscha fibrer kan du höra mer om hur det går det i praktiken. 

Länge leve kläderna

Idag är/var det Sveriges största klädbytardag. Hållbara handlingar har inte bytt några paltor men gillar kampanjen och alla arrangemang runt om i landet.

Den som söker uppslag för en mer hållbar klädkonsumtion rekommenderas att läsa Naturskyddsföreningens 5 tips som ger dina kläder ett längre liv.

Gamla kläder på export

Dedicated

Om du (trots allt) funderar på att köpa en ny T-shirt rekommenderas Dedicated (tidigare T-shirt Store). Enligt egen utsago är alla deras t-shirts tillverkade i 100% ekologisk och Fairtrade-certifierad bomull.

7000 liter vatten. Tre kilo kemikalier. Tre kilo råvara. Det är resurserna – plus mänskligt arbete – som krävs för att producera en konventionell T-shirt av bomull. Mot bakgrund av sådana siffror känns det verkligen angeläget att uttjänta kläder lämnas in för återanvändning. Till second hand-butiker eller textilåtervinning. Så när Sveriges Radio rapporterar att exporten av begagnade kläder ökar från Norden är det en god nyhet. De miljömässiga kostnaderna för denna export till länder i Östeuropa, Afrika och Asien är nämligen minimal jämfört med den påverkan som nyproduktion innebär. Och exporten förefaller inte slå ut den inhemska textilproduktionen i andra länder, utan främjar snarare möjligheten till överlevnad för människor.

Fast det ska också sägas att ”slit och släng och exportera” knappast är en hållbar framtidsväg. Att dra ned på klädkonsumtionen i Sverige och andra rika länder är nödvändigt för en vettig resurshushållning. Ja, budskapet till konsumenten borde vara: Köp kläder av hög kvalitet, av ekologisk och Fairtrade-märkt råvara när det går, vårda kläderna väl och lämna dem till återanvändning när de tjänat ut.

Four Fit Challenge

”Fyra plagg. I en vecka. För att vi måste förändra vårt beteende när det gäller mode och tänka mer hållbart.” Utmaningen är hämtad från Four Fit Challenge kampanjsajt, där du och jag uppmuntras till en minskad och mer miljösmart klädkonsumtion. Kampanjen går ut på att låta vardagsklädseln bestå av endast fyra plagg per vecka, undantaget underkläder, träningskläder, ytterplagg och eventuell yrkesuniform. Den som deltar får dock matcha fritt med skor och accessoarer.

Hållbara handlingar tycker att fyra plagg i en vecka är en rolig utmaning som sätter fingret på ett allvarligt problem. För oavsett om man deltar aktivt i kampanjen eller inte så är frågor som rör hushållets konsumtion och vård av kläder brännande. Det går nämligen åt stora resurser för att producera våra paltor, textilier som många av oss sedan tvättar sönder i onödan och/eller kasserar i förtid.

Här finns det alltså massor att göra för de flesta av oss. En möjlig förändring är att handla färre plagg men av hög kvalitet, plagg som också är möjliga att matcha med annat i den befintliga garderoben. Om vi konsumenter verkligen börjar efterfrågar schysst producerade kläder av hög kvalitet kommer det att driva marknaden i en mer hållbar riktning. Att gräva djupare i garderoben och faktiskt använda de kläder man redan har – och kanske glömt bort att man ägde – är ett annat spår. En annan väg är att satsa på begagnade kläder, ärvda, inköpta på second hand eller i vintagebutik. Eller varför inte låna och låna ut plagg? Vädring av kläder istället för att tvätta dem stup i kvarten är ytterligare ett enkelt men miljösmart uppslag. Och förslagen ovan är inte bara bra för miljön, de är även skonsamma för plånboken. Det är med andra ord bara att börja någonstans och ta ett steg i taget i en mer hållbar riktning.

Jeans på vädring

Jeans på vädring. Även om jag puffar för kampanjen Four Fit Challenge så har jag inte gått med i den fullt ut. Jag är inte heller intresserad av att visa upp ”dagens outfit” offentligt. Men jag delar gärna med mig av en bild på de jeans som jag använt till och från under ett antal veckor utan att tvätta dem.

Four Fit Challenge medverkade för övrigt i P1s Studie Ett tidigare i veckan, i ett inslag med rubriken Fyra klädesplagg under en vecka?

 

Istället för slit och släng

Kläder och textilier har återanvänts på olika sätt sedan urminnes tider. Men någon klädåtervinning i större skala har vi (ännu) inte i Sverige. Detta trots att vi slänger ungefär åtta kilo kläder per person och år.

Mot bakgrund av detta är det spännande att höra om det klädåtervinningsprojekt som Göteborgs kommun och renhållningsföretaget Renova just nu genomför i Göteborg. I ett trettiotal soprum har man ställt ut insamlingsbehållare för kläder och redan fått in drygt tre ton textilier. En resurs som istället för att bli till energi genom förbränning säljs, går till bistånd eller används som stoppningsmaterial i möbler.

Textilproduktion medför i många fall en stor miljöpåverkan. Därför är det viktigt att använda och vårda kläder på ett bra sätt och återvinna dem när de inte längre kan tjäna sitt syfte. Om miljön nu nödvändigtvis måste belastas borde det vara självklart att de produkter som kommer ut av denna process används och återanvänds på ett så resurseffektivt sätt som möjligt. Förhoppningsvis kan Göteborgsprojektet utvidgas och spridas till fler kommuner.

På tal om klädåtervinning så har vissa företag i branschen börjat uppmärksamma frågan. H&M har utvecklat ett eget klädinsamlingskoncept där man tar emot kläder och hemtextilier oavsett märke.

Den globala textilindustrin ett år efter katastrofen

Hållbara handlingar har haft en stilla vecka och stillheten fortsätter även under påskhelgen. Fast undantaget bekräftar som bekant regeln. Tidigare på förmiddagen sände Sveriges Radios fördjupande utrikesmagasin Konflikt ett intressant avsnitt om den globala textilindustrin ett år efter katastrofen i Bangladesh, då 1 138 människor dog när fabriken Rana Plaza rasade samman. Jag missade tyvärr sista halva av programmet, men tänker ”lyssna ikapp” via podradion (som du når via länken till avsnittet ovan).

För den som vill veta mer om den globala textilindustrin rekommenderas ett besök på Swedwatch hemsida. Swedwatch är en ideell förening och partipolitiskt obunden researchorganisation vars syfte är att minska sociala och miljömässiga missförhållanden kopplade till svenskrelaterade företags verksamheter i utvecklingsländer. Några andra källor till fördjupade kunskaper i frågan är Fair Trade Center, Clean Clothes Campaign (svenska nätverket Rena kläder hittar jag tyvärr inte någon hemsida till längre) och Föreningen Medveten Konsumtion.

Med önskan om en fin påskhelg. I natt blir påsken dessutom glädjefylld!

Halvera och dubblera

Det är lätt att misströsta om jordens framtid. Utmaningarna är gigantiska och sammanhangen ofta svåra att förstå. Som enskild konsument är det inte konstigt om man känner sig liten och otillräcklig. Gör en förändring av mitt vardagsbeteende verkligen någon skillnad i det stora hela? Och om jag vill försöka göra något, var ska jag i sådana fall börja?

”Ingen kan göra allt, men alla kan göra något” brukar det heta. Det ligger mycket i det. Ett vanligt råd till den som vill ställa om till ett mer hållbart liv är att starta med något. Det kan handla om att börja köpa KRAV-märkt mjölk eller att välja elavtal som är märkt Bra Miljöval. En handling som sedan kan utökas och bli två, tre o.s.v.

Ett annat sätt att konkretisera detta ”något” som du och jag faktiskt kan göra – och som givetvis inte står i motsättning mot ”adderandet” ovan – är att tänka i termer av halveringar och dubbleringar. På områden där man tycker att det är svårt att helt upphöra med ett beteende kan det vara ett sätt att trots allt börja en förändring i mer hållbar riktning. Och har man halverat sin miljöbelastning eller dubblerat miljönyttan på ett område, ja, då har man ju faktiskt gjort en hel del. För att ta några konkreta exempel från vitt skilda områden:

– Få solälskare är villiga att helt ge upp vanan att åka till sydligare breddgrader på semester. Men visst är det möjligt att göra det hälften så ofta, eller i alla fall bara varannan gång med flyg?!

– Plastpåsar är bra till mycket och för de flesta av oss är det nog inte rimligt att helt sluta använd dem. Fast det är fullt möjligt att halvera konsumtionen genom att återanvända varje varje plastpåse minst en gång. En halvering av förbrukningen och dubblering av nyttjandet!

– Byxor och tröjor hamnar lätt i tvättkorgen av gammal vana. Tänk om plaggen istället vädras ordentligt varannan gång de brukar hamna i tvätten. Det halverar användningen av vatten, tvättmedel och el, och ökar samtidigt klädernas livslängd rejält.

– Många med mig har ovanan att kopiera onödigt enkelsidigt. Behöver jag säga vilken dubblering som skulle kunna halvera pappersåtgången?!

Det var fyra exempel. Strategin kan så klart översättas till en mängd olika områden. Det går dock sällan att kämpa på alla fronter samtidigt. Fast om man börjar med en halvering och/eller dubblering på ett område är en utveckling startad. Och erfarenheten av att det faktiskt går att förändra sitt vardagsbeteende i en mer hållbar riktning leder gärna till fler insatser. På nya områden eller som halveringar som halveras en gång till och dubbleringar som dubbleras om och om igen!

Använd gärna kommentarsfunktionen och berätta om möjliga halveringar och/eller dubbleringar i ditt liv!