Byt kläder med varandra på lördag

Årets största klädbytardag är på ingång. Klicka på bilden för att komma till kartan där alla anmälda klädbyten finns registrerade.

På lördag (14/4) är det åter dags för Sveriges största klädbytardag. En perfekt möjlighet att förnya din garderob på ett miljöklokt sätt. Dessutom kostar det gratis och du har kul på kuppen.

Men spelar klädbyten – att vi cirkulerar paltorna – verkligen någon roll för miljön!? Döm själv. Under stora klädbytardagen förra året bytte 40 500 plagg ägare i Sverige. Om vi utgår ifrån att dessa begagnade plagg ersatte nyköp bidrog en enda dags klädbyten till en rejäl resursbesparing: 30 ton kemikalier, 280 ton koldioxid och 40 000 kubikmeter vatten sparades enligt Naturskyddsföreningens beräkningar. Så visst gör cirkulation av kläder stor skillnad!

Hur går det då till att byta kläder på lördag? Jo, såhär:

  • Kolla in kartan med anmälda platser för klädbyten.
  • Ta med dig fem eller tio fräscha plagg (antalet plagg kan variera lokalt).
  • För varje plagg får du en biljett som du kan byta mot ett nytt plagg.
  • Det är helt gratis.
  • På en del platser ska du lämna in dina plagg innan själva klädbytardagen. Exakt vad som gäller står i den lokala informationen.
  • Plagg som ingen väljer skänks till en lokal second hand-butik. Du får inte tillbaka kläderna.

Bara i Uppsala ser jag att tre olika klädbyten är annonserade. Kul! Kom igen – byt kläder med varandra på lördag!

 

Annonser

Sällan bästa tvättrådet

Hur tvätta rätt och hållbart? Här följer en sammanställning av en rad vanliga råd för tvätt och torkning. Råd som är bra för såväl miljön som plånboken. Fast nedan finns även kritiska revideringar av tips som kanske inte är så hållbara som tidigare påståtts. Håll till godo – och minns att sammanställningen inte gör anspråk att vara fullständig. Kom gärna med fler råd i kommentarsfältet.

Tvätta sällan. Det avgjort viktigaste tvättrådet för både miljö och plånbok är att vara rädd om kläderna så att de håller länge. Tvätta därför plagg så sällan som möjligt och undvik att torktumla dem. Varje tvätt sliter nämligen på plagget. Ny forskning visar att 70 procent av klädernas klimatpåverkan kommer från själva produktionen, 4 procent från transporter under produktionen eller mellan produktionslandet och butiken, samt hela 22 procent från transporten mellan butik och hushåll. Bara 3 procent av ett plaggs totala klimatpåverkan genereras vid tvätt och torkning. En måttfull klädkonsumtion och en lång användningstid för de plagg som ändå inhandlas är med andra ord allra viktigast ur hållbarhetssynpunkt.

Vädra. Välj vädring i första hand. Ylle och andra naturmaterial blir minst lika fräscha av vädring som av vattentvätt. Plaggen behåller dessutom färg och form betydligt längre. Jag har jeans som används flera gånger i veckan, men som bara vädras mellan användningarna och därför inte har tvättats på många månader.

Tvätta effektivt. Om tvätt ändå är nödvändigt – undvik onödiga förtvättar och omotiverat långa huvudprogram. Vid lätt eller normalt smutsiga textiler går det ofta bra med ett snabbprogram.

Välj rätt temperatur. Underkläder ska alltid tvättas i 60 grader. Annars brukar rådet för miljö och plånbok vara att tvätta i så låg temperatur som möjligt. Att tvätta i 40 grader istället för 60 halverar till exempel energiförbrukningen. Fast den senaste forskningen pekar på att det är betydligt viktigare att plaggen verkligen blir rena och tvättas mer sällan, än att de tvättas ofta i låga temperaturer. Tvättemperaturen har en mycket begränsad påverkan på klädernas totala energiförbrukning (se ovan) och frekvent tvättande förkortar plaggens livslängd avsevärt även vid låga tvättemperaturer.

Kör bara fulla maskiner. Ett mycket enkelt sätt att spara energi, vatten och tvättmedel.

Välj ett miljömärkt tvättmedel. Köp bara tvättmedel märkta med Svanen eller Bra Miljöval. Det svåra valet mellan pulvertvättmedel och flytande tvättmedel återkommer jag till i ett annat inlägg så småningom.

Dosera rätt. Ta reda på maskinens trumvolym och kapacitet (läs på maskinen eller i bruksanvisningen), samt vattnets hårdhetsgrad (kommunens hemsida brukar veta råd). Följ sedan anvisningarna på tvättmedelspaketet. Överdosering av tvättmedel leder inte till renare kläder utan bara till onödig miljöbelastning och att tvättmedelsrester ansamlas i textilierna och förstör dem.

Förvara rätt och stryk till. Genom att hänga upp och/eller stryka till plagg går de ofta att använda igen och igen. Ylle förvaras dock bäst plant.

Fläckborttagning utan tvätt. Om kläderna fått en fläck räcker det oftast med lokal rengöring istället för att tvätta hela plagget. Fläckborttagning utan tvätt minskar slitaget på plagget i dess helhet. Tänk på att behandla fläckar så fort som möjligt. För tips om borttagning av olika fläckar se till exempel Tvättråd.se.

Skippa sköljmedel. Användning av sköljmedel är bokstavligen att kasta pengar i sjön. Miljön och många allergiker är dessutom tacksamma för att slippa denna totalt onödiga produkt. Jag slutade använda sköljmedel för många år sedan och har aldrig saknat det.

Torka energimedvetet. Ljumma vindar på sommarhalvåret torkar tvätten snabbt, skonsamt och utan energiåtgång. Torkrum är att föredra framför torkskåp och torktumlare. Oavsett vad tillverkarna påstår så sliter torktumling på kläderna. En torktumlare förbrukar dessutom i genomsnitt fem gånger så mycket energi som en tvättmaskin. Tumla därför bara när det är verkligt motiverat. I mitt hushåll är torkning av frotté ett sådant undantag.

Undvik kemtvätt. Handla helst bara kläder som du kan rengöra själv. Måste plagg ändå kemtvättas så välj en inrättning som är miljöcertifierad.

Den nya forskning som refereras ovan är Sandra Roos avhandling Advancing life cycle assessment of textile products to include textile chemicals. Inventory data and toxicity impact assessment (2017). Roos är forskare på Swerea IVF och avhandlingen framlagd vid Institutionen för energi och miljö vid Chalmers i Göteborg. För en snabb introduktion till forskningsresultaten rekommenderas Chalmersartikeln Shoppingresorna ger en av klädernas största klimateffekter eller läsning av Råd & Rön 2017:4.

 

GOTS-märkta godingar

En GOTS-märkt goding från Knowledge Cotton Apparel.

En ska vara återhållsam med konsumtionen av bomullsplagg. När en ändå köper bomullskläder är det bra om de är GOTS-märkta och/eller Fairtrade-certifierade. Global Organic Textile Standard (GOTS) är en internationell märkning för kläder och textil som omfattar både sociala och miljömässiga krav. Fairtrade innebär att bomullsproducenten får ett garanterat minimipris eller bättre betalt än så, att det finns regler för kemikaliehantering, hälso- och miljöfrämjande åtgärder och förbud mot barnarbete.

När jag senast köpte nya T-tröjor blev det godingar från Knowledge Cotton Apparel. Jag gillar deras hållbarhetsarbete och älskar textiliernas tryck och kvalitet. Och Hållbara handlingar berättar det utan några som helst påtryckningar eller ekonomisk ersättning från företaget.

Underkläder som växer som träd

Allvar underkläder exponerade i en utställning på Stockholm C.

Odling och förädling av bomull är långt ifrån miljövänligt, och syntetfiber från fossil källa är inte heller något vidare ur klimatsynpunkt. Därför söker många klädföretag nya alternativa material och smartare tillverkningsprocesser. 

Allvar som satsar på viskos av svensk skogsråvara är ett spännande exempel. Företaget gör underkläder av hög kvalitet i ett material som från början är hämtat från den ångermanländska skogen. Det är i sulfitfabriken i Domsjö som den FSC-certifierade träråvaran från timmer som inte kan bli byggmaterial spjälkas till cellulosa, som sedan görs till textilfiber. Bakom idén till denna hållbara värdekedja står Niklas Gillmark och Stefan Söderberg, båda med rötter i Härnösand.

Allvars produkter säljs via företagets webbshop och i utvalda butiker i Örnsköldsvik, Härnösand, Oslo, Köpenhamn, Amsterdam, Göteborg, Malmö, Luleå och Stockholm. Underkläderna kostar dock en slant och eftersom jag inte provat dem kan jag inte säga om talet om hög kvalitet stämmer med verkligheten. 

Gamla plagg blir fräscha fibrer

Svensken handlar i genomsnitt 13,5 kg kläder och hemtextilier varje år. Hälften av dessa textilier åker direkt i soporna när de tjänat ut eller vi tröttnat på dem. Här går enorma resurser bokstavligen upp i rök istället för att nyttjas igen. Inte så klädsamt ur kretsloppsperspektiv. För stora delar av de textilier som slängs skulle kunna återanvändas (second hand) eller återvinnas. Det senare kan göras mekaniskt eller kemiskt, men sker tyvärr i obetydlig utsträckning i Sverige idag. 

För att sluta textilkretsloppet på ett bättre sätt har Naturvårdsverket föreslagit införandet av en kommunal klädinsamling. Alltså en ny fraktion i källsorteringen. Det vore på tiden tycker Hållbara handlingar. Fast det krävs också företag som kan ta hand om och göra förnyad råvara av gamla paltor. Re:newcell i Kristinehamn är ett exempel på ett sådant. I P1 Vetenskapsradions reportage Gamla plagg blir fräscha fibrer kan du höra mer om hur det går det i praktiken. 

Länge leve kläderna

Idag är/var det Sveriges största klädbytardag. Hållbara handlingar har inte bytt några paltor men gillar kampanjen och alla arrangemang runt om i landet.

Den som söker uppslag för en mer hållbar klädkonsumtion rekommenderas att läsa Naturskyddsföreningens 5 tips som ger dina kläder ett längre liv.

Gamla kläder på export

Dedicated

Om du (trots allt) funderar på att köpa en ny T-shirt rekommenderas Dedicated (tidigare T-shirt Store). Enligt egen utsago är alla deras t-shirts tillverkade i 100% ekologisk och Fairtrade-certifierad bomull.

7000 liter vatten. Tre kilo kemikalier. Tre kilo råvara. Det är resurserna – plus mänskligt arbete – som krävs för att producera en konventionell T-shirt av bomull. Mot bakgrund av sådana siffror känns det verkligen angeläget att uttjänta kläder lämnas in för återanvändning. Till second hand-butiker eller textilåtervinning. Så när Sveriges Radio rapporterar att exporten av begagnade kläder ökar från Norden är det en god nyhet. De miljömässiga kostnaderna för denna export till länder i Östeuropa, Afrika och Asien är nämligen minimal jämfört med den påverkan som nyproduktion innebär. Och exporten förefaller inte slå ut den inhemska textilproduktionen i andra länder, utan främjar snarare möjligheten till överlevnad för människor.

Fast det ska också sägas att ”slit och släng och exportera” knappast är en hållbar framtidsväg. Att dra ned på klädkonsumtionen i Sverige och andra rika länder är nödvändigt för en vettig resurshushållning. Ja, budskapet till konsumenten borde vara: Köp kläder av hög kvalitet, av ekologisk och Fairtrade-märkt råvara när det går, vårda kläderna väl och lämna dem till återanvändning när de tjänat ut.

Four Fit Challenge

”Fyra plagg. I en vecka. För att vi måste förändra vårt beteende när det gäller mode och tänka mer hållbart.” Utmaningen är hämtad från Four Fit Challenge kampanjsajt, där du och jag uppmuntras till en minskad och mer miljösmart klädkonsumtion. Kampanjen går ut på att låta vardagsklädseln bestå av endast fyra plagg per vecka, undantaget underkläder, träningskläder, ytterplagg och eventuell yrkesuniform. Den som deltar får dock matcha fritt med skor och accessoarer.

Hållbara handlingar tycker att fyra plagg i en vecka är en rolig utmaning som sätter fingret på ett allvarligt problem. För oavsett om man deltar aktivt i kampanjen eller inte så är frågor som rör hushållets konsumtion och vård av kläder brännande. Det går nämligen åt stora resurser för att producera våra paltor, textilier som många av oss sedan tvättar sönder i onödan och/eller kasserar i förtid.

Här finns det alltså massor att göra för de flesta av oss. En möjlig förändring är att handla färre plagg men av hög kvalitet, plagg som också är möjliga att matcha med annat i den befintliga garderoben. Om vi konsumenter verkligen börjar efterfrågar schysst producerade kläder av hög kvalitet kommer det att driva marknaden i en mer hållbar riktning. Att gräva djupare i garderoben och faktiskt använda de kläder man redan har – och kanske glömt bort att man ägde – är ett annat spår. En annan väg är att satsa på begagnade kläder, ärvda, inköpta på second hand eller i vintagebutik. Eller varför inte låna och låna ut plagg? Vädring av kläder istället för att tvätta dem stup i kvarten är ytterligare ett enkelt men miljösmart uppslag. Och förslagen ovan är inte bara bra för miljön, de är även skonsamma för plånboken. Det är med andra ord bara att börja någonstans och ta ett steg i taget i en mer hållbar riktning.

Jeans på vädring

Jeans på vädring. Även om jag puffar för kampanjen Four Fit Challenge så har jag inte gått med i den fullt ut. Jag är inte heller intresserad av att visa upp ”dagens outfit” offentligt. Men jag delar gärna med mig av en bild på de jeans som jag använt till och från under ett antal veckor utan att tvätta dem.

Four Fit Challenge medverkade för övrigt i P1s Studie Ett tidigare i veckan, i ett inslag med rubriken Fyra klädesplagg under en vecka?

 

Istället för slit och släng

Kläder och textilier har återanvänts på olika sätt sedan urminnes tider. Men någon klädåtervinning i större skala har vi (ännu) inte i Sverige. Detta trots att vi slänger ungefär åtta kilo kläder per person och år.

Mot bakgrund av detta är det spännande att höra om det klädåtervinningsprojekt som Göteborgs kommun och renhållningsföretaget Renova just nu genomför i Göteborg. I ett trettiotal soprum har man ställt ut insamlingsbehållare för kläder och redan fått in drygt tre ton textilier. En resurs som istället för att bli till energi genom förbränning säljs, går till bistånd eller används som stoppningsmaterial i möbler.

Textilproduktion medför i många fall en stor miljöpåverkan. Därför är det viktigt att använda och vårda kläder på ett bra sätt och återvinna dem när de inte längre kan tjäna sitt syfte. Om miljön nu nödvändigtvis måste belastas borde det vara självklart att de produkter som kommer ut av denna process används och återanvänds på ett så resurseffektivt sätt som möjligt. Förhoppningsvis kan Göteborgsprojektet utvidgas och spridas till fler kommuner.

På tal om klädåtervinning så har vissa företag i branschen börjat uppmärksamma frågan. H&M har utvecklat ett eget klädinsamlingskoncept där man tar emot kläder och hemtextilier oavsett märke.