Tvätta i kallvatten och utan tvättmedel


Tvätta kläderna i kallvatten och utan tvättmedel!? Jo, det stämmer faktiskt. I två av Malmös kommunala bostadsbolags (MKBs) hyreshus testas ett nytt miljövänligt sätt att tvätta sedan något år tillbaka. Till tvättstugan har det kopplats en anläggning som filtrerar och avjoniserar vattnet till tvättmaskinerna. Vattnets plus- och minusladdningar ändras och smutspartiklarna dras till det avjoniserade vattnet. Metoden medför att det varken behövs varmvatten eller tvättmedel. En stor och dubbel vinst för miljö och plånbok. 

När Sveriges Radio intervjuar (ännu inte tillgänglig på www) några av brukarna av tvättstugan märks det dock att vanans makt är stor. En del saknar den parfymdoft som tvätt- och sköljmedel tidigare gav kläder och andra textilier. En parfymfläkt som förknippas med helt och rent. Sådana vanor och kroppsminnen sitter ofta djupt, och är en del av det som behöver beaktas och bearbetas när en ställer om i vardagen. Fråga mig, uppväxt i mjukgjorda och milt parfymdoftande plagg sköljda i Softlan. Fast fråga mig också om det går att ändra vardagsbeteende. Det gör det. I mitt hushåll är det mer än ett decennium sedan mjukmedlet lämnade tvättstugan för gott. Och i framtiden skulle jag gärna ställa om till avjoniserad tvättmetod. I alla fall om uppföljningen av Malmöprojektet visar fortsatt positiva resultat vad gäller frågor som rör tvätt och hygien. 

Vaxduk är plastduk – vilka hållbara alternativ finns?

Gröna trådar skriver intressant om textil och hållbar utveckling. Här en puff för ett sommaraktuellt inlägg. För även om högsommaren börjar gå över i sensommar så är det ännu tid för sköna, hållbara stunder under bar himmel.

Vaxduk är så praktiskt. När ungarna kladdar med yoghurt eller när skatan bajsar på bordet är det bara att ta fram trasan och torka av. Och sommaren är verkligen vaxdukens tid. Men är det verkligen vax som gör ytan så lätt att torka av? Vaxduk var för länge sedan ett tyg som hade vaxats, exakt […]

via Vaxduk är plastduk – vilka hållbara alternativ finns? — Gröna trådar

Gamla kläder på export

Dedicated

Om du (trots allt) funderar på att köpa en ny T-shirt rekommenderas Dedicated (tidigare T-shirt Store). Enligt egen utsago är alla deras t-shirts tillverkade i 100% ekologisk och Fairtrade-certifierad bomull.

7000 liter vatten. Tre kilo kemikalier. Tre kilo råvara. Det är resurserna – plus mänskligt arbete – som krävs för att producera en konventionell T-shirt av bomull. Mot bakgrund av sådana siffror känns det verkligen angeläget att uttjänta kläder lämnas in för återanvändning. Till second hand-butiker eller textilåtervinning. Så när Sveriges Radio rapporterar att exporten av begagnade kläder ökar från Norden är det en god nyhet. De miljömässiga kostnaderna för denna export till länder i Östeuropa, Afrika och Asien är nämligen minimal jämfört med den påverkan som nyproduktion innebär. Och exporten förefaller inte slå ut den inhemska textilproduktionen i andra länder, utan främjar snarare möjligheten till överlevnad för människor.

Fast det ska också sägas att ”slit och släng och exportera” knappast är en hållbar framtidsväg. Att dra ned på klädkonsumtionen i Sverige och andra rika länder är nödvändigt för en vettig resurshushållning. Ja, budskapet till konsumenten borde vara: Köp kläder av hög kvalitet, av ekologisk och Fairtrade-märkt råvara när det går, vårda kläderna väl och lämna dem till återanvändning när de tjänat ut.

Goda nyheter

Det är vanligtvis ganska nedslående att ta del av morgonens nyhetsflöde. Trots ett flertal nyhetsredaktioners satsning på det som brukar kallas för goda nyheter – nyheter som förmedlar hopp och glädje – är det allt som oftast allvarliga kriser, våld, förtryck och katastrofer som dominerar. I morse gladdes jag dock åt två riktigt positiva gröna inslag i Morgonekot och Vetenskapsradions nyheter.

Morgonekot startade sin sändning med att berätta att EU nu skärper reglerna för en miljöskadlig kemikalie som används i tillverkning av kläder och andra textilier. Det handlar om nonylfenoletoxilat, som ska vara borta även i till EU importerade textilier inom fem år. Ett viktigt beslut eftersom utsläppen av kemikalien är hormonstörande, vilket inte minst drabbar fiskar och andra vattendjur. I dagsläget ser man inga risker för människor, men det råder stor osäkerhet kring dylika kemikaliers hälsopåverkan och därför är det enda rimliga att följa försiktighetsprincipen. Bra jobbat av svenska Kemikalieinspektionen, som tog initiativ till förbudet från början.

Vetenskapsradion rapporterade sedan om en ny tålig gröda som snart kan förädlas till matolja. Fältkrassing, även kallad kung Salomos ljusstake, växer vilt i Sverige och har fröer som man kan utvinna olja ur. Denna växt är mer köldtålig än raps och eftersom den är tvåårig kan den sås med en annan gröda, vilket sparar resurser och minskar näringsläckaget från jorden (då fältkrassingen täcker marken under vintern). Det återstår dock viss förädling, bland annat höjning av oljehalten, innan grödan är redo för kommersiell odling. Intressant och viktigt med nya och förädlade grödor, som kan minska jordbrukets klimatpåverkan och klara av ändrade väderförhållanden i framtiden.