Byt kläder med varandra på lördag

Årets största klädbytardag är på ingång. Klicka på bilden för att komma till kartan där alla anmälda klädbyten finns registrerade.

På lördag (14/4) är det åter dags för Sveriges största klädbytardag. En perfekt möjlighet att förnya din garderob på ett miljöklokt sätt. Dessutom kostar det gratis och du har kul på kuppen.

Men spelar klädbyten – att vi cirkulerar paltorna – verkligen någon roll för miljön!? Döm själv. Under stora klädbytardagen förra året bytte 40 500 plagg ägare i Sverige. Om vi utgår ifrån att dessa begagnade plagg ersatte nyköp bidrog en enda dags klädbyten till en rejäl resursbesparing: 30 ton kemikalier, 280 ton koldioxid och 40 000 kubikmeter vatten sparades enligt Naturskyddsföreningens beräkningar. Så visst gör cirkulation av kläder stor skillnad!

Hur går det då till att byta kläder på lördag? Jo, såhär:

• Kolla in kartan med anmälda platser för klädbyten.
• Ta med dig fem eller tio fräscha plagg (antalet plagg kan variera lokalt).
• För varje plagg får du en biljett som du kan byta mot ett nytt plagg.
• Det är helt gratis.
• På en del platser ska du lämna in dina plagg innan själva klädbytardagen. Exakt vad som gäller står i den lokala informationen.
• Plagg som ingen väljer skänks till en lokal second hand-butik. Du får inte tillbaka kläderna.

Bara i Uppsala ser jag att tre olika klädbyten är annonserade. Kul! Kom igen – byt kläder med varandra på lördag!

 

Annons

Konsumtionshierarkin

Den här granen visar i vilken ordning det generellt sett är rimligt att tänka och agera om sina ägodelar. Ju längre ner i basen på granens pyramid, desto mer prioriterat. Om vi ska förenkla det ännu mer kan vi säga: i första hand ta hand om det värdefulla vi redan har, i andra hand skaffa […]

via Konsumtionshierarkin — En köpfri dag

Hyfsat hållbar semester

Semestern går obarmhärtigt mot sitt slut. Gott då att kunna se tillbaka på en lång period av lediga och skönt varierade dagar. Vi har hunnit resa till såväl Nordjylland, Göteborg som Skellefteå. När vi har rört på oss har vi försökt förflytta oss på ett så hållbar sätt som möjligt. Vi övervägde faktiskt att bila till Nordjylland, men bestämde oss sedan för att ta tåget till Göteborg, båten till Frederikshavn, och sedan fortsätta med tåg och buss till Skagen, Løkken och Lønstrup. I Skagentrakten gjorde vi dessutom en del cykelutflykter. Tillbaka i Göteborg var det kollektivtrafiken som gällde under några dagar där. Och till Skellefteå blev det tåg och buss tur och retur. Ett väldigt bekvämt sätt att resa, inte minst då SJ sommartid har en fin kampanj med halva priset i 1:a klass. Tågresan i nämnda klass blev därför billigare än att åka 2:a klass!

I sommar har vi även passat på att vara hemma en längre period och upptäcka en del av det som vår hemstad Uppsala och vårt hemlandskap Uppland har att bjuda på. Hemesterveckor som varit minst lika värdefulla som att vara på resande fot. Eller så är det just variationen som utgjort det lyckade receptet. Vi har bland annat fortsatt vårt flerårsprojekt att gå Upplandsledens alla etapper och slingor och blogga längs vägen. Ett utmärkt sätt att komma ut i naturen och lära känna sitt landskap nära marken. Till etappstarter och från etappmål har vi tagit oss med UL (Upplands Lokaltrafik).

Att vandra längs en landskapsled är god rekreation. Foto: Magnus Myrberg.

Ur hållbarhetssynpunkt anser jag alltså att årets semester får godkänt. Om vi skulle förbättra något så är det inte minst att kompensera för de utsläpp av växthusgaser som vårt resande trots allt generat. Då tänker jag inte minst på båtresan tur och retur Göteborg – Frederikshavn. Hur en bor, äter och konsumerar i övrigt på resande fot är också viktiga hållbarhetsfrågor. Vad gäller boende så har vi stannat över hos familj och vänner, samt nyttjat små familjeägda pensionat och vandrarhem i STF:s regi. I fråga om kost har vi tagit seden dit vi har kommit i andras hem och fritidshus. Vid restaurangbesök har vi dock inte ansträngt oss särskilt för att välja de mest hållbara alternativen vad gäller ställen, rätter och drycker. Här finns det klar förbättringspotential. Konsumtionen i övrigt har varit ganska återhållsam, vilket i sig är positivt ur hållbarhetssynvinkel. En del fynd på antikaffärer och loppisar på annan ort. Bunkring av Emmervete på Fram Ekolivs i Haga. Hemma vid datorn har det dock blivit ett antal reafynd på nätet. Det finns alltid risk för överkonsumtion när priserna är röda.

 

Gamla plagg blir fräscha fibrer

Svensken handlar i genomsnitt 13,5 kg kläder och hemtextilier varje år. Hälften av dessa textilier åker direkt i soporna när de tjänat ut eller vi tröttnat på dem. Här går enorma resurser bokstavligen upp i rök istället för att nyttjas igen. Inte så klädsamt ur kretsloppsperspektiv. För stora delar av de textilier som slängs skulle kunna återanvändas (second hand) eller återvinnas. Det senare kan göras mekaniskt eller kemiskt, men sker tyvärr i obetydlig utsträckning i Sverige idag. 

För att sluta textilkretsloppet på ett bättre sätt har Naturvårdsverket föreslagit införandet av en kommunal klädinsamling. Alltså en ny fraktion i källsorteringen. Det vore på tiden tycker Hållbara handlingar. Fast det krävs också företag som kan ta hand om och göra förnyad råvara av gamla paltor. Re:newcell i Kristinehamn är ett exempel på ett sådant. I P1 Vetenskapsradions reportage Gamla plagg blir fräscha fibrer kan du höra mer om hur det går det i praktiken. 

Länge leve kläderna

Idag är/var det Sveriges största klädbytardag. Hållbara handlingar har inte bytt några paltor men gillar kampanjen och alla arrangemang runt om i landet.

Den som söker uppslag för en mer hållbar klädkonsumtion rekommenderas att läsa Naturskyddsföreningens 5 tips som ger dina kläder ett längre liv.

Gamla kläder på export

Om du (trots allt) funderar på att köpa en ny T-shirt rekommenderas Dedicated (tidigare T-shirt Store). Enligt egen utsago är alla deras t-shirts tillverkade i 100% ekologisk och Fairtrade-certifierad bomull.

7000 liter vatten. Tre kilo kemikalier. Tre kilo råvara. Det är resurserna – plus mänskligt arbete – som krävs för att producera en konventionell T-shirt av bomull. Mot bakgrund av sådana siffror känns det verkligen angeläget att uttjänta kläder lämnas in för återanvändning. Till second hand-butiker eller textilåtervinning. Så när Sveriges Radio rapporterar att exporten av begagnade kläder ökar från Norden är det en god nyhet. De miljömässiga kostnaderna för denna export till länder i Östeuropa, Afrika och Asien är nämligen minimal jämfört med den påverkan som nyproduktion innebär. Och exporten förefaller inte slå ut den inhemska textilproduktionen i andra länder, utan främjar snarare möjligheten till överlevnad för människor.

Fast det ska också sägas att ”slit och släng och exportera” knappast är en hållbar framtidsväg. Att dra ned på klädkonsumtionen i Sverige och andra rika länder är nödvändigt för en vettig resurshushållning. Ja, budskapet till konsumenten borde vara: Köp kläder av hög kvalitet, av ekologisk och Fairtrade-märkt råvara när det går, vårda kläderna väl och lämna dem till återanvändning när de tjänat ut.

Loppis ännu poppis

Det är ett bra tag sedan second hand och vintage började bli inne. Utan att vara särskilt insatt i frågan trodde jag faktiskt att trenden nått sin topp för några år sedan och skulle tappa i styrka. Oturligt tänkte jag, eftersom fortsatt bruk av begagnade produkter är bra ur miljösynpunkt. Och det är ju dessutom ekonomiskt fördelaktigt. Klok och rolig resurshushållning helt enkelt.

Den senaste tiden har jag dock slagits av att begagnat fortfarande verkar hett, i alla fall i Uppsala. Sedan drygt ett år tillbaka finns klädbytesbutiken Swappis i Forumgallerian. Swappis klädbyteskoncept innebär att kunden lämnar in kläder och så samlar bytespoäng och får handla för halva priset i butiken. I Gränby, vid Willy:s på Råbyvägen 97, har vi dessutom nyöppnade och innovativa Loppis Poppis, ett båsloppis där den som vill sälja begagnade saker kan öppna en liten butik i butiken eller överlåta allt till företagets totaltjänst.

Lägg därtill den spännande elektroniska gatuloppisen Shpock. Med hjälp av en app kan man köpa och sälja begagnade prylar i sitt närområde. Smart och smidigt! Hållbara handlingar har dessutom nyligen uppmärksammat Simplet, en annan nytänkande totaltjänst för försäljning av begagnade saker.

De tjänster som nämns ovan är givetvis inte gratis. Kostnaden för förmedling av begagnade prylar varierar och behöver självklart vägas in – och jämföras med andra möjliga kanaler – om/när man vill sälja prylar efter en rensning i källare eller garderober.

En sak är dock säker. Begagnattrenden har inte blåst över. Loppis är ännu poppis. Och idag finns det fler vägar mellan säljare och köpare än någonsin.

Ett Simplet sätt att minska resursslöseriet

Så här strax före jul är det väl ett understatement att tala om konsumtionshets. En baksida av vår tids konsumtion är hur som helst det resursslöseri som stavas slit och släng. Somligt hamnar dock inte i soporna utan förpassas långt in i garderober och förråd. Och där gör prylarna föga nytta. En hel del saker hittar förvisso till Blocket, Tradera, Ebay och andra köp-, sälj- och auktionssajter. Samtidigt finns det nog många som varken ids eller har kunskap nog att sälja av sin gamla elektronik, de kläder som inte används eller julklapparna man egentligen inte önskade sig.

Mot bakgrund av vår tids resursslöseri känns det därför roligt att få puffa för ett relativt nystartat grönt företag som siktar in sig på just detta. Sommaren 2015 startades nämligen Simplet av entreprenörskapsstudenten Marcus Gärdskog Hill när han pluggade på Södertörns högskola. Företaget har specialiserat sig på att hjälpa privatpersoner och företag att sälja prylar som inte längre kommer till användning. Och Simplet gör det lätt för sina kunder. Företaget fraktar prylarna till sitt lager, väger, mäter, fotar, och säljer dem sedan genom kanaler som Tradera, Ebay och Blocket. Kanske inte en tjänst för den som gillar att sälja på egen hand, men definitivt något att överväga för den person eller det företag som aldrig får ändan ur men som sitter på resurser som skulle kunna komma till användning samtidigt som det genererar en slant.

Läs mer om hur Simplet jobbar för att minska resursslöseriet på simplet.se eller på företagets Facebooksida.

Årets julklapp(ar) – en tipslista

Det började med bakmaskinen för över tjugofem år sedan. På tisdag presenterar HUI Research årets julklapp 2014. Hållbara handlingar är måttligt intresserad av detta jippo och tycker det är talande för vår tid att ett spelbolag har skapat en oddslista för fenomenet. Fast när årets julklapp ändå är på tal kan väl en lista med förslag på lite mer hållbara gåvor knappast skada!? Sagt och gjort:

– Något bättre begagnat. Ett roligt loppisfynd, ett fint vintageköp eller en återbrukad sak.

– En gåva till ett välgörande ändamål. Svenska kyrkans Tänd hoppet i jul är ett exempel, Röda korsets Köp en julklapp som gör skillnad ett annat. Se Goda julklappstips för fler lovvärda uppslag.

– En kulturupplevelse. Kulturupplevelser är i många (kanske de flesta) fall mindre miljöbelastande än prylar. En upplevelse var för övrigt årets julklapp 2008, men behöver för den skull inte vara en förlegad julklapp 2014.

– En rättvist producerad vara. Rättvis handel och produkter med Fairtrade-märkning innebär bland annat att odlare och arbetare fått schysst betalt för sitt slit och att inget barnarbete förekommit i produktionen. Fair Trade Shop finns på flera orter i landet och på Green & grejerna kan du handla schysst online.

– En vegetarisk kokbok. Att öka andelen vegetarisk mat på tallriken är ett enkelt sätt att bidra till en mer hållbar livsmedelsproduktion i världen. Green kitchen stories av David Frenkiel och Luise Vindahl rekommenderas. Anna och Fanny Bergenströms Det goda enkla är också ett utmärkt julklappsval (även om den inte är genomgående vegetarisk), till såväl nybörjaren som den sedan länge gröna hemmakocken.

– Andel(ar) i ett vindkraftverk. En dyr men långsiktig julklapp som ger energi för framtiden.

– Något av de hållbara julklappstips som förhoppningsvis publiceras som kommentarer till detta inlägg.