Hoppfullt om läkemedelsrening

Läkemedelsrester en huvudvärk för natur och djur. Foto: Magnus Myrberg.


Du häller väl inte ut gamla läkemedel i slasken eller spolar ned dem i toaletten? Bra, tänkte väl det, för läkemedel klassas som farligt avfall och ska hanteras som sådant. Åter till apoteket är alltså rätt väg att gå. 

Men de läkemedel som vi konsumerar ger i många fall ändå en miljöpåverkan när rester av dem lämnar kroppen den naturliga vägen. Tills nyligen har det inte heller funnits någon fullskalig rening av läkemedelsrester i avloppsvatten i någon svensk kommun. Fast nu har Nykvarnsverket i Linköping infört ett nytt reningssteg med ozon som tar bort mer än 90 procent av läkemedelsresterna i avloppsvattnet. Vilket kommer att förbättra vattenkvaliteten i Stångån framöver. Hoppfullt.

På gång är även ett nytt nationellt kunskapscentrum under Läkemedelsverket, som ska samla kunskaper om hur läkemedel påverkar miljön och metoder för att minska utsläppen. Ännu mer hoppfullt. 

Annonser

Antibiotikaresistens och hushållets handlingar

Just nu samlas forskare och beslutsfattare till ett internationellt möte – Uppsala Health Summit – i den eviga ungdomens stad, för att diskutera hur WHO:s nya globala handlingsplan mot antibiotikaresistens ska förverkligas. Antibiotikaresistens gör att vanliga infektioner blir svåra eller omöjliga att behandla. Idag berättar samtidigt P1:s Vetandets värld om att läkemedelsindustrin i Indien bidrar till resistensproblematiken genom att dumpa medicinrester i naturen. Överförskrivning av antibiotika i sjukvården och slentrianmässig användning av antibiotika i djuruppfödningen bidrar också till problemet. Men problem är nog ett för svagt ord. Varje år dör minst 58 000 indiska barn på grund av antibiotikaresistenta bakterier.

Varför lyfter jag denna fråga på en blogg som utgår från vardagen i hushållet och livet som konsument i vår tid? Jo, jag tänker att varje hushåll faktiskt kan bidra en aning till att stoppa den mycket farliga utveckling som en växande antibiotikaresistens innebär. Du och jag kan göra det genom att inte begära antibiotikaförskrivningar av sjukvården i lägen då det egentligen inte behövs. Vi kan även börja fråga efter läkemedelsföretagens miljöarbete när vi hämtar ut medicin på apoteket, eller varför inte vända oss direkt till företagen med våra frågor. Med tanke på att läkemedel med samma aktiva substanser marknadsförs under olika företags logotyper borde hänsyn till miljön kunna vara en mer differentierande faktor vid läkemedelsförsäljning än det är idag.

Som hushåll bör vi också prioritera svenskt kött framför importerat, eftersom svensk djuruppfödning är betydligt mer restriktiv på just denna punkt. Antibiotika i rent tillväxtökande syfte förbjöds i Sverige år 1986 och inom EU år 2006. I många andra länder är sådan användning fortfarande tillåten. Fast till skillnad från i Sverige är det fortfarande vanligt inom EU med antibiotikamedicinering av hela djurgrupper i förebyggande hälsosyfte. Något som driver på resistensproblematiken. För den som vill veta mer om djuruppfödning och antibiotikaanvändning rekommenderas DN-Debattartikeln Vårt val av importkött avgör om vi ska klara resistenshot från juni 2014, författad av Sten-Olof Dimander, doktor i veterinärmedicin och Björn Olsen, professor vid institutionen för medicinska vetenskaper, infektionssjukdomar, Uppsala universitet.