Dags att korsfästa köttet!?

Den lammstek som kommer att anrättas i vårt hushåll på påskdagen. Foto: Magnus Myrberg.

Vegetarisk och vegansk mat har varit trendigt ett bra tag nu. Och många av oss känner till de hälsorisker och den miljöbelastning som konsumtion och produktion av animalier innebär. Ändå konsumerar vi svenskar mer kött än någonsin tidigare.

Enligt Jordbruksverkets siffror åt vi i snitt 87,7 kg kött per person år 2016, ben och annat svinn inräknat. Det är ett halvt kilo mer än året innan. Importen av animalier ökade dessutom för alla produkter utom griskött. Den som vill hitta något positivt i statistiken kan notera att konsumtionen av nötkött minskat något samtidigt som konsumtionen av matfågel och ägg ökar. Men även om kycklingkött är bättre än nöt- och lammkött ur klimatsynvinkel så är inte fågeluppfödning oskyldigt ur miljö- och djurhållningsperspektiv.

Det vi köttätare borde göra kräver disciplin men är egentligen inte så svårt. Om vi alla halverar vår nuvarande köttkonsumtion är mycket vunnet, samtidigt som vi ser till att äta ekologiskt kött, naturbeteskött och viltkött när vi väl gör det. Ett sätt att nå en halvering är att införa vegetariska måltider några dagar i veckan. En annan väg är att ta hälften så mycket kött på tallriken. Det handlar nämligen inte om antingen eller. Allt kött behöver inte korsfästas, men vår nuvarande överkonsumtion måste det. En hållbar konsumtion kan här vägledas av WWF:s paroll: Mindre men bättre kött!

Med det sagt tar Hållbar handlingar påsklov några dagar. Jag önskar läsare och följare trevlig helg. Glad blir påsken först på påsknatten!

Nio ton måste bli ett

Varning för lågt flygande flygplan

Transporter är ett av de områden där livsstilsförändringar kan göra stor skillnad för klimatet. Symbolen ”Varning för lågt flygande flygplan” är hämtad från http://www.vägmärken.se.

Genomsnittssvenskens växthusgasutsläpp motsvarar cirka nio ton koldioxid per år. Av dessa kommer ungefär två ton från transporter och två ton från maten. Övriga utsläpp kommer från boende och samhällsgemensamma verksamheter. Siffrorna kommer från Mistra-forskningsprojektet Klimatomställning Göteborg 2.0. Detta projekt visar också att växthusgasutsläppen från bostäder och samhällsgemensamma aktiviteter kan minskas genom tekniska innovationer, men att det krävs livsstilsförändringar hos oss konsumenter för att komma åt utsläppen från transporter och mat.

Dessa livsstilsförändringar behöver inte vara så svåra att åstadkomma. En bra start är att halvera antalet semesterresor med flyg inom de närmaste åren. Det faktum att en flygresa tur och retur till Thailand genererar lika mycket växthusgasutsläpp som all mat du äter under två års tid är väl motivation nog!? Rekommenderar för övrigt Sveriges Radios Vetandets världs avsnitt Priset för Thailandsresan som tar upp detta tema. Att i vardagen välja apostlahästarna, cykeln, bussen eller spårbundna transporter framför bilen är en annan enkel åtgärd. Visste du till exempel att (bil)transporten av mat från livsmedelsbutiken till hushållet utgör en inte försumbar del av matens klimatpåverkan!?

Vad gäller maten så är en ökad andel vegetariska livsmedel på tallriken en god start. Byt ut biffen några dagar i veckan och/eller låt biffen vara lite mindre. Baljväxter är en utmärkt proteinkälla. Om du ändå äter kött, minska då mängden kött från idisslare till förmån för andra köttslag. Naturbeteskött och kött från ekologisk produktion gynnar dessutom biologisk mångfald och håller kulturlandskapet öppet. Ät mindre men bättre kött helt enkelt. För dig som vill veta mer om hur du kan göra kloka köttval rekommenderas WWF:s Köttguiden.

Premiär för Köttguiden

Idag har WWF lanserat Köttguiden, en ny konsumentguide för mer hållbara köp av kött.

WWFs Köttguiden

WWFs Köttguiden. Bild hämtad från WWFs hemsida.

Det är ingen nyhet att vi svenskar äter mer kött än vad som är hälsosamt för våra kroppar och hållbart för släktets och jordens överlevnad. På global nivå bidrar vår köttkonsumtion till minskad biologisk mångfald, avsevärda utsläpp av växthusgaser och användning av olika bekämpningsmedel (till djurens foder). Vår köttkonsumtion är dessutom en rättvisefråga, då den stjäl orimligt stora jordbruksresurser som kunde användas för att mätta fler (och fattigare) munnar. På samma gång är kött en källa till viktiga näringsämnen och den svenska djurhållningen bidrar starkt till bevarandet av ett öppet kulturlandskap. Frågan om köttets vara eller inte vara är alltså komplex, men att köttkonsumtionen i Sverige både behöver minska och förändras är ändå enkelt att konstatera.

Genom att äta mindre men miljömässigt bättre kött, välja mer protein från växtriket och inte slänga kött kan du och jag göra en viktig insats för en mer hållbar utveckling. WWFs Köttguiden visar hur olika typer av kött påverkar miljön och djurens välfärd, och gör det lättare att göra ett medvetet val. Köttguiden granskar olika köttslag utifrån fyra kategorier – klimat, biologisk mångfald, bekämpningsmedel samt djurvälfärd och bete – och visar även på andra proteinkällor som kan komplettera eller ersätta kött på tallriken. Du som är van vid WWFs Fiskguiden kommer att känna igen upplägget med ljussignaler för att hitta rätt kött.

Köttguiden finns som mobilapp för både iPhone och Android, men går även att ladda ned som pdf i fullversion eller sammanfattning.

Apropå kött. Idag sände P1s Vetandets värld Lamm lever allt oftare inomhus, ett intressant program om lammuppfödning och vår konsumtion av lammkött.