Trovärdigheten upp i rök

Under rubriken Här brinner plasten som du har sorterat rapporterar DN om ett misstänkt storfusk med plaståtervinning. Att plastförpackningar som svenskar ger till materialåtervinning istället eldas upp. År 2015 brändes så mycket som en femtedel av alla plastförpackningar som samlades in. Boven i dramat är företaget Swerec som lovat att 80 procent av plasten som samlas in ska gå till återvinning, men bara materialåtervinner 35 procent i praktiken. Resten matar lågor, bland annat i en cementfabrik på Gotland. Det är väl det som företaget åsyftar när det skriver om ”en ansvarsfull och miljövänlig hantering av källsorterat material” på sin hemsida.

Det DN grävt fram är en mardröm för alla som jobbar för att motivera andra att källsortera sitt avfall. Vet inte hur många gånger jag har försökt bemöta myten om att ”allt hamnar ju ändå på samma ställe till slut”. Tyvärr tvingas jag och många med mig nu konstatera att förpackningsinsamlingens trovärdighet just gått upp i rök. Ja, det kommer att ta lång tid att reparera det skadade förtroendet för systemet. Och medan ett profithungrigt och kortsiktigt tänkande företag gör klirr i kassan är miljö och människa de stora förlorarna.

Gamla kläder på export

Dedicated

Om du (trots allt) funderar på att köpa en ny T-shirt rekommenderas Dedicated (tidigare T-shirt Store). Enligt egen utsago är alla deras t-shirts tillverkade i 100% ekologisk och Fairtrade-certifierad bomull.

7000 liter vatten. Tre kilo kemikalier. Tre kilo råvara. Det är resurserna – plus mänskligt arbete – som krävs för att producera en konventionell T-shirt av bomull. Mot bakgrund av sådana siffror känns det verkligen angeläget att uttjänta kläder lämnas in för återanvändning. Till second hand-butiker eller textilåtervinning. Så när Sveriges Radio rapporterar att exporten av begagnade kläder ökar från Norden är det en god nyhet. De miljömässiga kostnaderna för denna export till länder i Östeuropa, Afrika och Asien är nämligen minimal jämfört med den påverkan som nyproduktion innebär. Och exporten förefaller inte slå ut den inhemska textilproduktionen i andra länder, utan främjar snarare möjligheten till överlevnad för människor.

Fast det ska också sägas att ”slit och släng och exportera” knappast är en hållbar framtidsväg. Att dra ned på klädkonsumtionen i Sverige och andra rika länder är nödvändigt för en vettig resurshushållning. Ja, budskapet till konsumenten borde vara: Köp kläder av hög kvalitet, av ekologisk och Fairtrade-märkt råvara när det går, vårda kläderna väl och lämna dem till återanvändning när de tjänat ut.

Sökes – hushåll som vill leva hållbart

Hållbaraihop

IKEA söker just nu hushåll som vill leva ett mer hållbart liv hemma. Bild: IKEA.

I samarbete med Världsnaturfonden (WWF) söker IKEA för andra året i rad IKEA FAMILY-medlemmar som vill leva ett mer hållbart liv hemma och så inspirera andra. De hushåll som blir utvalda att delta får hembesök av experter och inredare från IKEA, som ger råd och installerar miljösmarta lösningar till ett värde mellan 4000 och 6000 kr. Sista ansökningsdag för att vara med i projektet är 11 januari.

Ps. Kritiskt tänkande läsare kanske undrar om Hållbara handlingar sålt sig till möbeljätten. Svaret är nej. Jag puffar ibland för initiativ och produkter som jag anser är intressanta, dock utan ersättning eller andra band till företagen.

LCHF livsfarligt för den orörlige

LCHF livsfarligt för den orörlige säger livsstilsprofessorn Mai-Lis Hellénius i en intervju i SvD. Hon förespråkar istället föga storsäljande kostråd som mindre portioner, medelhavskost och vardagsmotion. Hållbara handlingar håller helt med och önskar att (ännu) fler konsumenter börjar tänka kritiskt kring hur olika kosthåll påverkar såväl hälsa, plånbok som miljö. Att till exempel äta lite mindre och röra sig aningen mer i vardagen låter kanske inte så spännande och effektivt. Men det är nog bland det enklaste en kan göra för att må bättre, spara en slant och belasta planeten lite mindre. Ja, svårare än så behöver det inte vara att ta ett kliv i riktning mot att leva mer hälsosamt och hållbart.

Ett lite mer hållbart 2017

Ingen kan göra allt. Men alla kan göra något. På vilket eller vilka sätt kan just ditt hushåll bidra till en lite mer hållbar utveckling år 2017?

Skriv några rader i kommentarsfältet och berätta. Det kan handla om mat, semesterresor, shopping, avfall, sparande, elförbrukning, städning, renoveringar eller något helt annat men hushållsnära. Och det behöver inte vara stort och märkvärdigt. Alla steg – små förflyttningar som rejäla kliv – i rätt riktning räknas.

Jag vill också passa på att önska alla bloggens läsare och följare ett Gott Nytt År!

 

Tusen nya bilar om dagen – hoppfullt eller nedslående!?

Renault Clio

Vår tidigare bil. Numera lånar eller hyr vi bil när vi verkligen behöver en. Nästa steg är att bli fossiloberoende vad gäller biltransporter och bara nyttja bilar som går på förnybara bränslen.

Nybilsförsäljningen nådde all time high år 2016 med över tusen nya personbilar i Sverige om dagen. I en intervju med Ekot påstår branschorganisationen Bil Swedens VD Bertil Moldén att försäljningsrekordet är bra både för bilhandlarna och miljön. Han motiverar det med att nya tekniskt avancerade bilar är renare än äldre fordon. Må så vara, säger Hållbara handlingar, men att producera nya bilar kräver samtidigt stora resurser. Och jag noterar dessutom att endast 16 procent av de nya bilarna är miljöklassade. Den stora merparten av de nya bilarna är fortfarande bensin- eller dieseldrivna. Det är därför lätt att hålla med Mattias Goldmann, VD för den gröna liberala tankesmedjan Fores, när han framhåller att betydligt fler av de nya bilar som säljs måste vara verkligt miljöklassade om Sverige ska nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030.

Vad händer då på området från politikernas sida? Regeringen förlänger supermiljöbilspremien på 40 000 kronor för elbilar och ger halva premien vid köp av en hybridbil under 2017. I pipen ligger också införandet ett bonus malus-system 2018, där de som köper miljöbilar får premier och skattelättnader, och de bilägare som belastar miljön mycket betalar betydligt mer. Hållbara handlingar tänker att det senare vore ett utmärkt system, men bara om morötter och piskor på området bildar en genomtänkt helhet som driver utvecklingen entydigt åt rätt håll. Kritiker menar här att det utredningsförslag om ett bonus malus-system som lagts på regeringens bord kan komma att gynna snåla dieselbilar framför bilar som går på förnyelsebara bränslen. Med andra ord skulle det nya systemet kunna bidra till något lägre koldioxidutsläpp, men knappast driva fram det fossiloberoende som måste vara det enda målet på sikt. Hoppas regeringen tar synpunkterna på allvar och ser över systemets utformning innan det sätts i sjön 2018.

Skattereduktion för andelsägare i vind- och solkraft

Mitt hushåll är andelsägare i vindkraft genom OX2. Det innebär att vi är med och producerar grön el till ett lågt och stabilt självkostnadspris. Som andelsägare ser vi också till att det byggs nya vindkraftverk, vilket är nödvändigt om förnybar el ska kunna ersätta kärnkraft och el från fossila källor.

Att vara andelsägare i vind- eller solkraft har dock en skattemässig baksida jämfört med att producera el med hjälp av solceller på eget tak eller att ha ett vindkraftverk på gården. Med egen elproduktion kan en nämligen få skattereduktion, vilket inte gäller för oss andelsägare. Här måste en förändring till så att systemet blir rättvist. Skattelättnaderna ska även gälla mig och andra andelsägare som är med och bidrar till en mer hållbar energiproduktion. Förutom rättviseaspekten är det också miljömässigt och samhällsekonomiskt mer hållbart att dela på resurser istället för att varje hushåll ska äga egna vindkraftverk eller solcellsanläggningar.

Just nu pågår en utredning i frågan inom Finansdepartementet. Jag hoppas att den kommer fram till att andelsägare ska få samma möjlighet till skattereduktion som de hushåll som producerar förnybar el i direkt anslutning till bostaden.

 

Upptäck hållbart

Upptäck hållbart

Känn ditt land genom att upptäcka det hållbart.

Under andra halvan av juli månad fjällvandrade jag och Ida längs Kungsleden mellan Nikkaluokta och Saltoluokta. Vi bodde på Svenska turistföreningens (STF) fjällstationer och stugor längs leden och hade dem också som bas för några dagsturer. Ett väldigt trevligt sätt att tillbringa tio dagar på fjället.

Intrycket av STFs arbete för hållbar turism i fjällen är dock blandat. Visst jobbar STF i hållbar riktning, både genom att underlätta för naturupplevelser och minska verksamhetens miljöbelastning. Men på samma gång surrar det oavbrutet av helikoptrar i Kebnekaisefjällen, delvis på grund av att STF öppnar för denna klimatbov till genväg in i fjällvärlden. Jag är inte emot nödvändiga tillgänglighetslösningar, men tycker nog att STF och andra i turistnäringen sviker i miljöansvar när de alltför lättvindigt pekar på flyg- och helikoptertrafik som ett möjligt färdsätt till fjällmålen. Och trevliga middagar med vinpaket i fjällmiljö i alla ära (jag har själv avnjutit sådana), men hur hållbart är det egentligen!?

Med det sagt så vill jag samtidigt lyfta fram en utmärkt artikel om hållbar turism som finns på STFs hemsida. Läs artikeln och lär känna ditt land på ett mer hållbart sätt!

Reko glass i stora lass

Glassmaskin

Glassmaskin i aktion.

Har det landat ett UFO i vårt kök!? Nej, det är bara glassmaskinen som jobbar. Denna gång med en laddning kardemummaglass, baserad på i princip uteslutande ekologiska och Fairtrade-märkta råvaror. Ett enkelt och relativt prisvärt sätt att få reko glass i stora lass. Fint att bjuda på när vänner gästar vår nya och lite större lya i centrala Uppsala.

En extra bonus med glassen ovan är att den innehåller äggulor som blev över när vi gjorde marängbottnar för några dagar sedan. Så släng aldrig gulor eller vitor när du separerar dem. Det går nästan alltid att hitta ett användningsområde för den del av ägget som blir över. Men allra bäst är det så klart att planera för användningen av både gulor och vitor från början.

Syrad tand

Kaffe- och fikonbröd

Kaffe- och fikonbröd (övre bilderna) och danska rågbröd (nedre bilden).

I våras gick Ida och jag en heldagskurs i surdegsbakning på Ängslyckan i Vendel. Kursen gav syrad tand och sedan dess har det matats surdegar och bakats surdegsbröd kontinuerligt i vårt hushåll. På bilden återfinns ett par danska rågbröd och det kaffe- och fikonbröd jag bakade igår. En variant på det kaffe- och tranbärsbröd som finns med i Martin Johanssons Bröd, bröd, bröd.

Varför inte ägna lite tid åt surdegsbakning regniga dagar i sommar? Om du behöver tips för att komma igång kan jag varmt rekommendera boken ovan eller Pain de Martins Lilla surdegsskola. Lycka till!