Nyss lingon på lager i frysen. Finfina bär från Hållnässkogarna. Plockade, rensade och infrysta med omsorg av mor. Idag kokade vi sylt på resurserna. För vinterns och vårens syltkonsumtion och mer plats i frysen. Så nu är bären förädlade och på burk. På väg ner i matkällaren. Lingon på lager igen.
2016 är och ska bli ett omställningens och handlingens år. Jag har redan berättat om mitt hushålls miljöambitioner vad gäller transporter. Utöver Bilen är Biffen, Bostaden, Börsen och Bloggen viktiga att beakta om man vill gå från misskötare till planetskötare. Min tanke var att skriva om målsättningarna för varje B redan i januari, men blogginläggen har tyvärr inte blivit så frekventa som planerat. Hög tid att säga något om Biffen – det vill säga maten – för år 2016.
Mat och hållbar utveckling hänger intimt samman. Av de växthusgaser som påverkar klimatet kommer 25-30 procent från produktionen av livsmedel. Lägg till detta frågor om biologiska mångfald, den svenska landsbygdens överlevnad, djurens välfärd och människors hälsa. Det finns med andra ord all anledning att se över och förändra hushållets mat- och måltidsbeteenden. Så här gör jag innevarande år:
En övermogen banan. Några deciliter naturell eko-yoghurt och lite kvarg med kort datum. Ett par nävar blåbär och ett gäng myntablad ur frysen. En matsked vetekli och ett par teskedar chiafrön. Mixat till smoothie i kanna, serverad i glas. Förvarad till mellanmålsdags täckt av Bee’s Wrap. Så enkelt, aptitretande och nyttigt kan det vara att minska på både matsvinn och onödigt plastslöseri i hushållet.
Smoothie istället för slöseri.
Julhelgen är över och i många hem finns det gott om matrester kvar från högtiden. Därför vill jag puffa för de resttips SVT:s Plus och Go’kväll har samlat under rubriken ”Så räddar du maten”. Matlagningsinspiration finns även i Go’kvälls receptsamling #Restfest. Och den vetgirige uppskattar kanske Plus artiklar om matsvinn.
Med önskan om en god och hållbar fortsättning på helgerna!
Inläggning är en utmärkt metod för att konservera och förädla livsmedel. De senaste veckorna har vi lagt in finfina gurkor som vi fått av vänner och rikligt med rödbetor från egna kolonilotten. Gurkorna hamnade i en ättikslag (ättiksprit, strösocker, vatten och salt) kryddad med gul lök, dillkronor, senapsfrö och korianderfrö. Rödbetslagen smaksatte vi på klassiskt vis med kryddnejlikor.
Kanske kan en bild av några av våra vackra gurkburkar inspirera andra att konservera och förädla skördetidens godsaker!? Recept på inläggningar finns bara en googling bort. Var alltid noga med ättikslagens dimensioner av ättiksprit, socker och vatten för bästa hållbarhet, men våga gärna tänka utanför boxen vad gäller kryddningen. Lite korianderfrö till gurkorna är till exempel en riktig höjdare.
Inlagd gurka, kryddad med gul lök, dillkronor, senapsfrö och korianderfrö.
I två tidigare inlägg har jag uppmärksammat de många fördelarna med fermentering och hur man gör när man mjölksyrajäser grönsaker. Så här i sensommartid är metoden högaktuellt igen, för nu gäller det att ta till vara på alla skördemogna grönsaker på vår kolonilott. Men man behöver inte ha egen täppa för att fermentera. Det går givetvis lika bra att mjölksyra ekologiska grönsaker från närmaste livsmedelsbutik.
Fermentering, ett fysiskt mathantverk.
Orangerött riv, vackert och aptitretande redan innan jäsningsprocessen har börjat.
Dags för jäsning, denna gång under diskhon.
Lyssnar ikapp det sommarprogram med Magnus Nilsson, kock och sommelier som driver den omtalade restaurangen Fäviken Magasinet i Järpen (i närheten av Åre), som sändes i P1 för några dagar sedan. Ett lågmält men hela tiden engagerande sommarprat om matkultur och livsmedelsproduktion förr, nu och för framtiden. Och bra musik serverar han också, bland annat delikata låtar med Säkert! och Jens Lekman. ”Rektún radio”, för att göra ett kreativt lån av det jämtländska uttryck för riktig mat – ”rektún mat” – som Nilsson själv använder sig av i programmet.
Under den senaste tiden har det rapporterats om ett par intressanta initiativ för att minska matsvinnet. Först ut var nyheten att Stockholms Stadsmission öppnar Nordens första Social supermarket till hösten i samarbete med Axfood. Social supermarket är en matbutik som hjälper människor i ekonomisk utsatthet samtidigt som butiken tar tillvara på och säljer livsmedel som annars skulle bli avfall. Den andra nyheten är att Coop till hösten börjar sälja frukt och grönsaker som annars skulle ha sorterats ut till reducerat pris i utvalda butiker. Coop ska samtidigt informera sina kunder om hur ”riktiga” frukter och grönsaker faktiskt ser ut och vad man som konsument kan göra för att minska svinnet. Två lovvärda satsningar som ska bli spännande att följa.
Apropå matsvinn. Ännu är det ett tag till den så kallade rötmånaden, av tradition en månadslång period från slutet av juli och några veckor in i augusti. Månaden kallas rötmånad eftersom hög värme och luftfuktighet ger gynnsamma förutsättningar för bakterietillväxt i matvaror. Den traditionella rötmånadens koppling till vissa datum kan väl diskuteras ur vetenskaplig synvinkel, men att väderförhållandena påverkar livsmedels hållbarhet kan nog anses vara belagt. Ja, under den varmaste årstiden blir frågan om matens hållbarhet extra brännande.
Men istället för att komma med färdiga uppslag om hur man kan möta denna utmaning tänkte jag fråga bloggens läsare: Vad gör ditt hushåll för att minska matsvinnet i sommarvärmen? Vilka åtgärder skulle du rekommendera för den som vill undvika onödigt livsmedelsslöseri under just denna årstid?
Vår frys har bett om avfrostning en tid. När lådorna riktigt kärvar i facken går det inte längre att förtränga det stundande projektet. Vi och väderleken har dock gått om varandra de senaste veckorna. När det har varit riktigt kallt ute har det inte varit läge för avfrostning inne, och när projektet verkat möjligt har blidvädret slagit till.
I morse öppnade sig så ett fönster – eller snarare dörren till frysen – på allvar. Termometern visade -7 °C (visst det får gärna vara -20 °C men ändå) och planen var en studiedag hemma. En hel del isdunsar och dripp-droppande senare är nu frysen avfrostad. Märkvärdigt så mycket vatten det kan rinna ur ett halvskåp. Bra för elförbrukningen och livsmedelsförvaringen att ha det gjort. Strax dags att slå på frysen, för att så småningom flytta in frysvarorna från balkongen igen.
Före, under och efter islossningen i frysen.
Sedan ett par månader tillbaka ingår jag i företaget ELIQ:s bloggpanel. ELIQ är en oberoende aktör som säljer smarta elmätare till vanliga hushåll. Vi som deltar i bloggpanelen testar och diskuterar deras ELIQ Energy Online-system, men skriver också allmänt om energisparande åtgärder i hushållet.
Just nu har vi börjat diskutera olika åtgärder som man kan vidta för att minska elförbrukningen i köket. Nedan följer mitt första inlägg på temat, en lista på åtgärder som är långt ifrån uttömmande men som kanske ändå kan inspirera någon.
————-
Jag och min fru bor i en hyresrätt i Uppsala. Då vi är hyresgäster är det inte aktuellt att fundera över om vår kyl/frys ska ersättas av en nyare för att minska på energiförbrukningen, och eftersom vår lägenhet inte har diskmaskin är vi hänvisade till handdisk. I övrigt har vi nog den eldrivna maskinpark som många hushåll har: mikrovågsugn, vattenkokare, kaffebryggare, stavmixer, brödrost, hushållsassistent etcetera.
Mot bakgrund av det ovan sagda kommer det här inlägget inte att lyfta några stora grepp (som att byta ut kyl och frys) utan snarare att inriktas på en rad ”små” åtgärder som tillsammans ändå kan göra skillnad för elförbrukningen. Jag slänger fram dem i punktform, utan inbördes rangordning:
Det finns givetvis många fler små (och stora) åtgärder som kan spara energi i köket i vardagen. Fyll gärna på med energismarta kökstips i kommentarsfältet!
Hållbara handlingar 