Kött och mjölk klimatsmart!?

Välj naturbeteskött om du ska äta nötkött. Foto: Pixabay.

Har kött och mjölk gått och blivit klimatsmarta livsmedel!? Ja, i debattartikeln Bättre för klimatet med fler betande köttdjur i SvD menar Gunnar Rundgren (författare och bonde) och Ann-Helen Meyer von Bremen (journalist och författare) att nya rön visar att betesmark har betydligt större förmåga att binda kol än forskare tidigare trott. Något som vänder upp och ned på gängse uppfattningar om idisslares negativa klimatpåverkan. I vilken mån debattörerna är rätt ute vågar Hållbara handlingar inte ha någon bestämd uppfattning om, även om inspelet måste sägas vara minst sagt intressant. Däremot är det lätt att ställa sig bakom påståendet att naturbeteskött är ett bra val i det fall en ska äta animalier. Om betesdriften är klimatneutral eller till och med klimatpositiv må i dagsläget vara osagt, men den bidrar starkt till bevarande och utveckling av det svenska jordbrukslandskapet och gynnar biologisk mångfald.

Annonser

Under2 Coalition

Logotypen är hämtad från Under2 Coalitions hemsida.

Hållbara handlingar har tidigare kommenterat den hopplöshet som hotar att breda ut sig med den nuvarande administrationen i Vita huset. I ett par inlägg har budskapet varit: Var inte Trumpen! Kämpa på! Make your household great again!

På den lite större arenan än hushållets är det många som gör just det. Kämpar på. Söker nya vägar och samarbeten när USA som nation inte förmår att leverera det andra länder kunde förvänta sig. Ett av dessa initiativ är Under2 Coalition. En koalition av villiga, motiverade nationer, delstater och städer som lovar att kraftigt minska sina utsläpp av växthusgaser till år 2050 och aktivt stödja Parisavtalet. Under2 Coalition grundades 2015 av amerikanska delstaten Kalifornien och tyska delstaten Baden-Württemberg. Koalitionen består just nu av 177 aktörer på sex kontinenter, som tillsammans representerar mer än 1,2 miljarder människor och 39 procent av världsekonomin (sett till USD i BNP-värde).

Initiativ som detta inger hopp, även på hushållsnivå. Och tänk om vi som hushåll och konsumenter kunde skapa något liknande. En frivillig sammanslutning av motiverade hushåll och personer som ställer sig bakom ett gemensamt hållbarhetslöfte. Ja, vad väntar vi egentligen på!? Hör av dig så kör vi igång!

REKO-ringar på vattnet

Lokalproducerad mat går starkt just nu. Många besöker och handlar i gårdsbutiker eller letar medvetet efter lokala och regionala producenters varor i livsmedelsbutiken. Ännu ett uttryck för denna starka trend är de REKO-ringar som börjat etableras runt om i Sverige på senare tid. Idag uppmärksammar Sveriges Radio fenomenet i reportaget Köper direkt av lantbrukarna – utan kontroller.

En REKO-ring är ett sätt att koppla ihop producenter och konsumenter av mat. En bärande tanke är att kapa bort mellanleden i livsmedelskedjan och skapa en direkt kontakt mellan bonde och konsument. Kontakten upprättas genom grupper – som kallas just REKO-ringar – i sociala medier. Konsumenten förbokar de varor hen vill ha och sedan möts säljare och kund på en i förväg uppgjord utlämningsplats, till exempel en parkeringsplats (i Uppsala är det IKEAs parkering som gäller). Betalningen sker i förväg eller i samband med upphämtningen. En av REKO-ringarnas styrkor är också att de samlar flera lokala livsmedelsproducenter, vilket är tilltalande för kunden som slipper besöka och handla från ett flertal gårdsbutiker. Allt (nåja) samlas i en grupp och levereras på en och samma utlämningsplats.

Konceptet med REKO-ringar kommer från Finland. Där startade rörelsen 2013 och idag finns 180 REKO-ringar med en kvarts miljon medlemmar i vårt östra grannland. I Sverige är antalet ringar (än så länge) lite mer blygsamt. Ett 40-tal svenska REKO-ringar finns med på sajten REKO-ringar i Sverige.

Hållbara handlingar tycker att utvecklingen är spännande men har inte gått med i någon ring (ännu). De flesta (eller kanske alla) ringar är Facebook-baserade och om en inte är med där försvåras kontakten mellan producent och konsument. Ett frågetecken kring REKO-ringarna gäller dock livsmedelshygienen. Att lokalproducerade livsmedel säljs direkt av bönderna på en parkeringsplats behöver inte innebära undermålig hygien, men verksamheten måste vara helt säker. Att tumma på hygienen är ingen framkomlig väg, hur närproducerad varan än är. Dålig livsmedelshygien innebär nämligen hälsorisker, sämre kvalitet och förkortad hållbarhet. Som konsument är det också viktigt att vara medveten om att resan till utlämningsplatsen kan vara problematisk ur klimatsynpunkt. En biltur till möbeljättens parkering i utkanten av stan för att köpa några lokalproducerade kycklingar är ingen miljöbravad. Lägg därtill att det inte alltid är självklart att lokalt eller regionalt producerade livsmedel innebär lägsta möjliga utsläpp av växthusgaser. Så fråga gärna ring-bönderna hur de arbetar med frågor som rör hygien och klimatpåverkan. Sådant måste de kunna svara tillfredsställande på för att REKO-ringen ska vara ett riktigt bra alternativ till livsmedelsbutiken.

#movethedate

Fram till 1970-talet levde mänskligheten inom planetens ekologiska gränser, även om uttaget av naturresurser redan då var väldigt ojämnt fördelat mellan olika länder. Under de senaste decennierna har det ekologiska resursuttaget accelererat och idag lever vi på en ständigt växande, fullständigt ohållbar och orättvist fördelad kredit. När WWF och andra uppmärksammar Earth Overshoot Day är det ett sätt att försöka åskådliggöra problemet och skapa opinion för att lösa det. I år inträffar dagen tyvärr redan idag, vilket är en dag tidigare än förra året. Ett trist rekord som vi måste sluta slå framöver.

Nya siffror visar att mänskligheten globalt sett lever som om vi hade 1,7 planeter till vårt förfogande. Det råder dock stora skillnader mellan olika länders förbrukning av jordens förnybara ekologiska resurser. Australien och USA toppar resursförbrukningsligan på 5,2 respektive 5,0 jordklot, men vi svenskar har inte mycket att vara stolta över med våra 4,2 planeter. Om alla levde som Indiens befolkning skulle vi däremot bara använda ekologiska resurser motsvarande 0,6 jordklot. Skillnaderna mellan människor i olika delar av världen är med andra ord gigantiska. Men även om människor i materiellt sett fattiga delar av världen står för en mindre resursförbrukning tvingas de vara med och betala priset för materiellt sett rika länders konsumtion. Att detta är orättfärdigt är väl ett understatement. 

Antalet jordklot 2017

Antalet jordklot som behövs utifrån olika länders förbrukning av ekologiska resurser.

Enligt Global Footprint Network som gjort beräkningarna om Earth Overshoot Day så står utsläppen av koldioxid för 60 procent av mänsklighetens nuvarande ekologiska fotavtryck. Förbrukningen av fossila bränslen är en starkt bidragande orsak, men hit hör även vår produktion och konsumtion av livsmedel. Stor köttkonsumtion och mycket onödigt matsvinn är här två av huvudproblemen. Bara animalieproduktionen står idag för cirka 15 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser.

För att inspirera oss att minska våra ekologiska fotavtryck lanserar Global Footprint Network och ett 30-tal partners #movethedate. Om vi hjälps åt och skjuter upp Overshoot Day 4-5 dagar varje år skulle vi kunna leva på planetens ekologiska resurser år 2050. Vi grejar det om alla är med och bidrar med små och stora steg i en mer hållbar riktning. Några av mina bidrag för att minska mitt ekologiska fotavtryck vad gäller koldioxid är att inte flyga, välja kollektivtrafik framför egen bil, öka andelen vegetariskt på tallriken, dra ned på portionsstorleken, minska matsvinnet och placera mina pensionspengar på ett hållbart sätt. Vad gör du? Berätta gärna med en kommentar!

Tips! På Global Footprint Networks hemsida finns en kalkylator som du kan använda för att räkna ut ditt ekologiska fotavtryck.

 

Nio ton måste bli ett

Varning för lågt flygande flygplan

Transporter är ett av de områden där livsstilsförändringar kan göra stor skillnad för klimatet. Symbolen ”Varning för lågt flygande flygplan” är hämtad från http://www.vägmärken.se.

Genomsnittssvenskens växthusgasutsläpp motsvarar cirka nio ton koldioxid per år. Av dessa kommer ungefär två ton från transporter och två ton från maten. Övriga utsläpp kommer från boende och samhällsgemensamma verksamheter. Siffrorna kommer från Mistra-forskningsprojektet Klimatomställning Göteborg 2.0. Detta projekt visar också att växthusgasutsläppen från bostäder och samhällsgemensamma aktiviteter kan minskas genom tekniska innovationer, men att det krävs livsstilsförändringar hos oss konsumenter för att komma åt utsläppen från transporter och mat.

Dessa livsstilsförändringar behöver inte vara så svåra att åstadkomma. En bra start är att halvera antalet semesterresor med flyg inom de närmaste åren. Det faktum att en flygresa tur och retur till Thailand genererar lika mycket växthusgasutsläpp som all mat du äter under två års tid är väl motivation nog!? Rekommenderar för övrigt Sveriges Radios Vetandets världs avsnitt Priset för Thailandsresan som tar upp detta tema. Att i vardagen välja apostlahästarna, cykeln, bussen eller spårbundna transporter framför bilen är en annan enkel åtgärd. Visste du till exempel att (bil)transporten av mat från livsmedelsbutiken till hushållet utgör en inte försumbar del av matens klimatpåverkan!?

Vad gäller maten så är en ökad andel vegetariska livsmedel på tallriken en god start. Byt ut biffen några dagar i veckan och/eller låt biffen vara lite mindre. Baljväxter är en utmärkt proteinkälla. Om du ändå äter kött, minska då mängden kött från idisslare till förmån för andra köttslag. Naturbeteskött och kött från ekologisk produktion gynnar dessutom biologisk mångfald och håller kulturlandskapet öppet. Ät mindre men bättre kött helt enkelt. För dig som vill veta mer om hur du kan göra kloka köttval rekommenderas WWF:s Köttguiden.

Ramverk för Sveriges och hushållets klimatpåverkan

Igår tog den svenska regeringen beslut om ett nytt klimatpolitiskt ramverk, bestående av nya klimatmål, en klimatlag och ett klimatpolitiskt råd. Till denna positiva nyhet hör att sju av riksdagens åtta partier står bakom inriktning på politiken. Äntligen ett ljus och en konstruktiv framåtrörelse i det politiska mörker som präglat tillvaron en längre tid nu.

Regeringens långsiktiga klimatmål innebär att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser senast år 2045. Klimatlagen innehåller i sin tur grundläggande bestämmelser om regeringens klimatpolitiska arbete. Regeringen ska i budgetpropositionen årligen lämna en klimatredovisning till riksdagen och ta fram en klimathandlingsplan varje mandatperiod.

Beslutet är ett viktigt fall framåt. Tänk om varje hushåll i vårt avlånga land nu också antog utmaningen att skapa ett ramverk för sin klimatpåverkan. Hur skulle ett sådant ramverk kunna se ut? Kanske kan några av bloggens läsare komma med tankar och förslag?!

2016 varmaste året hittills

Så var det bekräftat av NASA och den brittiska vädertjänsten. 2016 var det varmaste året hittills sedan mätningarna inleddes, rapporterar SVT och många andra medier idag. Det har dessutom slagits värmerekord tre år i följd nu. Lägg därtill att 15 av de 16 varmaste år som uppmätts har inträffat sedan 2001. Trenden är lika tydlig som nedslående och oroväckande.

Förra årets värmerekord beror till viss del på väderfenomenet El Niño med förändringar av passadvindar och havsströmmar. Forskare är dock eniga om att den stadiga temperaturhöjningen under 2000-talet endast kan förklaras av mänskligt orsakade utsläpp av växthusgaser. Bara riktiga strutsar kan förneka dessa fakta. Om ett par dagar blir en av dem världens mäktigaste beslutsfattare. Vi har tyvärr all anledning att vara bekymrade.

 

Rädda planeten på två minuter

Planeten räddar vi kanske inte på två minuter. Men ge Johan Rockström ett par minuter och jobba sedan enligt hans både välgrundade och uppmuntrande tankar de närmaste tio åren. Om vi är många som gör det vore mycket vunnet!

Boktips från/för feriefirare

För en blivande lärare är det viktigt att öva sig i alla delar av yrket. Så här på sommaren försöker jag därför bejaka tanken om en lång ferie, som kompensation för mer intensiva arbetsperioder under terminerna. Under de närmaste veckorna kommer jag även att vila från bloggandet, med förhoppning att vara tillbaka med nya inlägg någon gång i slutet av augusti eller början av september.

Vår tid är nu

Boktips: Vår tid är nu av Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson.

Så nu vill jag önska alla läsare och följare en fortsatt skön sommar. Och eftersom ferier för många innebär lite mer tid för läsning gör jag det med ett boktips.

Vår tid är nu av Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson står på min att-läsa-lista sedan en tid och jag tänker att denna bok kan vara ett bra komplement till sommarens mer skönlitterära läsutflykter. Lägg därtill att fortsatt förkovran är en viktig förutsättning för arbetet för en hållbar utveckling. Rekreation och fortbildning i ett med andra ord. Så här står det på bokens baksida:

”De globala utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka. Klimatförhandlingarna går på tomgång och uppgivenheten sprider sig. Pessimismen i sig är ett allvarligt hot mot klimatet. För det är möjligt att skapa ett fossilfritt samhälle och bromsa den globala uppvärmningen. Men vi måste agera nu.

I Vår tid är nu ger Svante Axelsson sin bild av hur övergången till ett hållbart samhälle kan se ut. Han vill med tio hoppfulla perspektiv visa att en omställning är lättare än vad de flesta tror, och att den inte hotar jobb och välfärd. Men vi människor, inklusive de flesta politiker, tycks vara mer rädda för en grundläggande samhällsförändring än för det klimatkaos vi håller på att orsaka.

Det finns mycket vi kan göra både som individer och på politisk nivå, inte minst i Sverige och EU. Det behövs föregångsländer som visar att de som först fasar ut de fossila bränslena också har den bästa välfärden. Sverige har unika förutsättningar att bli en sådan föregångare. Vår tid är nu!”

Sanningen bara sanningen och inget annat än sanningen

Den officiella statistiken över Sveriges utsläpp av växthusgaser säger bara halva sanningen, något Hållbara handlingar uppmärksammat redan tidigare. Idag skriver företrädare för 21 svenska organisationer (som står bakom Klimatmålsinitiativet) på DN Debatt i samma ärende och kräver att Sverige måste ta ansvar för hela sin klimatpåverkan.

Dagens modell för att redovisa de svenska utsläppen av växthusgaser utgår från de utsläpp som produceras inom landets gränser. Utifrån detta produktionsperspektiv har utsläppen i Sverige minskat under de senaste decennierna. På samma gång har de utsläpp som sker i andra länder till följd av svensk konsumtion ökat markant. Ett kompletterande konsumtionsperspektiv är med andra ord nödvändigt om man ska säga hela sanningen om svenskarnas klimatpåverkan. ”Svenskarnas utsläpp sett ur konsumtionsperspektivet är drygt 11 ton växthusgaser (ibland presenteras enbart siffror på CO2) per person och år. Ur produktionsperspektivet är Sveriges utsläpp cirka 6 ton per person och år. Det är alltså väldigt stor skillnad på utsläppen beroende på vad som mäts.”

Det är därför enkelt att hålla med artikelförfattarna på DN Debatt när de fortsätter med att framhålla följande: ”Sverige måste ta ansvar för alla utsläpp vi har rådighet över. De som sker i Sverige, de som vår konsumtion orsakar globalt och de som vi har ägarinflytande över. Eftersom det ännu saknas ett globalt avtal om att minska utsläppen måste länder som vill ta ansvar för sin klimatpåverkan belysa och minska sina utsläpp ur flera perspektiv. Det innebär inte att de olika utsläppsmåtten ska slås ihop och därmed dubbelräknas. Olika sätt att mäta har olika syften. Det övergripande målet är dock alltid detsamma, att minska utsläppen globalt.”

Det är hög tid att kommunicera sanningen, bara sanningen, och inget annat än sanningen om svenskarnas klimatpåverkan. Och kanske är det också dags att börja revidera bilden av Sverige som ett självklart föregångsland i klimat- och miljöfrågor!? Utifrån ett konsumtionsperspektiv har vi hur som helst en hel del att fundera över och åtgärda. Ett utvecklat sätt att räkna på och redovisa vår samlade klimatpåverkan är ett viktigt verktyg för detta arbete. Förbättrad statistik skulle förhoppningsvis göra det mer möjligt för svenska hushåll att se sambanden mellan sin konsumtion och utsläppen av växthusgaser. Sedan gäller det ju också att dra kloka slutsatser och agera utifrån det man ser.