Sällan bästa tvättrådet

Hur tvätta rätt och hållbart? Här följer en sammanställning av en rad vanliga råd för tvätt och torkning. Råd som är bra för såväl miljön som plånboken. Fast nedan finns även kritiska revideringar av tips som kanske inte är så hållbara som tidigare påståtts. Håll till godo – och minns att sammanställningen inte gör anspråk att vara fullständig. Kom gärna med fler råd i kommentarsfältet.

Tvätta sällan. Det avgjort viktigaste tvättrådet för både miljö och plånbok är att vara rädd om kläderna så att de håller länge. Tvätta därför plagg så sällan som möjligt och undvik att torktumla dem. Varje tvätt sliter nämligen på plagget. Ny forskning visar att 70 procent av klädernas klimatpåverkan kommer från själva produktionen, 4 procent från transporter under produktionen eller mellan produktionslandet och butiken, samt hela 22 procent från transporten mellan butik och hushåll. Bara 3 procent av ett plaggs totala klimatpåverkan genereras vid tvätt och torkning. En måttfull klädkonsumtion och en lång användningstid för de plagg som ändå inhandlas är med andra ord allra viktigast ur hållbarhetssynpunkt.

Vädra. Välj vädring i första hand. Ylle och andra naturmaterial blir minst lika fräscha av vädring som av vattentvätt. Plaggen behåller dessutom färg och form betydligt längre. Jag har jeans som används flera gånger i veckan, men som bara vädras mellan användningarna och därför inte har tvättats på många månader.

Tvätta effektivt. Om tvätt ändå är nödvändigt – undvik onödiga förtvättar och omotiverat långa huvudprogram. Vid lätt eller normalt smutsiga textiler går det ofta bra med ett snabbprogram.

Välj rätt temperatur. Underkläder ska alltid tvättas i 60 grader. Annars brukar rådet för miljö och plånbok vara att tvätta i så låg temperatur som möjligt. Att tvätta i 40 grader istället för 60 halverar till exempel energiförbrukningen. Fast den senaste forskningen pekar på att det är betydligt viktigare att plaggen verkligen blir rena och tvättas mer sällan, än att de tvättas ofta i låga temperaturer. Tvättemperaturen har en mycket begränsad påverkan på klädernas totala energiförbrukning (se ovan) och frekvent tvättande förkortar plaggens livslängd avsevärt även vid låga tvättemperaturer.

Kör bara fulla maskiner. Ett mycket enkelt sätt att spara energi, vatten och tvättmedel.

Välj ett miljömärkt tvättmedel. Köp bara tvättmedel märkta med Svanen eller Bra Miljöval. Det svåra valet mellan pulvertvättmedel och flytande tvättmedel återkommer jag till i ett annat inlägg så småningom.

Dosera rätt. Ta reda på maskinens trumvolym och kapacitet (läs på maskinen eller i bruksanvisningen), samt vattnets hårdhetsgrad (kommunens hemsida brukar veta råd). Följ sedan anvisningarna på tvättmedelspaketet. Överdosering av tvättmedel leder inte till renare kläder utan bara till onödig miljöbelastning och att tvättmedelsrester ansamlas i textilierna och förstör dem.

Förvara rätt och stryk till. Genom att hänga upp och/eller stryka till plagg går de ofta att använda igen och igen. Ylle förvaras dock bäst plant.

Fläckborttagning utan tvätt. Om kläderna fått en fläck räcker det oftast med lokal rengöring istället för att tvätta hela plagget. Fläckborttagning utan tvätt minskar slitaget på plagget i dess helhet. Tänk på att behandla fläckar så fort som möjligt. För tips om borttagning av olika fläckar se till exempel Tvättråd.se.

Skippa sköljmedel. Användning av sköljmedel är bokstavligen att kasta pengar i sjön. Miljön och många allergiker är dessutom tacksamma för att slippa denna totalt onödiga produkt. Jag slutade använda sköljmedel för många år sedan och har aldrig saknat det.

Torka energimedvetet. Ljumma vindar på sommarhalvåret torkar tvätten snabbt, skonsamt och utan energiåtgång. Torkrum är att föredra framför torkskåp och torktumlare. Oavsett vad tillverkarna påstår så sliter torktumling på kläderna. En torktumlare förbrukar dessutom i genomsnitt fem gånger så mycket energi som en tvättmaskin. Tumla därför bara när det är verkligt motiverat. I mitt hushåll är torkning av frotté ett sådant undantag.

Undvik kemtvätt. Handla helst bara kläder som du kan rengöra själv. Måste plagg ändå kemtvättas så välj en inrättning som är miljöcertifierad.

Den nya forskning som refereras ovan är Sandra Roos avhandling Advancing life cycle assessment of textile products to include textile chemicals. Inventory data and toxicity impact assessment (2017). Roos är forskare på Swerea IVF och avhandlingen framlagd vid Institutionen för energi och miljö vid Chalmers i Göteborg. För en snabb introduktion till forskningsresultaten rekommenderas Chalmersartikeln Shoppingresorna ger en av klädernas största klimateffekter eller läsning av Råd & Rön 2017:4.

 

Tvätta i kallvatten och utan tvättmedel


Tvätta kläderna i kallvatten och utan tvättmedel!? Jo, det stämmer faktiskt. I två av Malmös kommunala bostadsbolags (MKBs) hyreshus testas ett nytt miljövänligt sätt att tvätta sedan något år tillbaka. Till tvättstugan har det kopplats en anläggning som filtrerar och avjoniserar vattnet till tvättmaskinerna. Vattnets plus- och minusladdningar ändras och smutspartiklarna dras till det avjoniserade vattnet. Metoden medför att det varken behövs varmvatten eller tvättmedel. En stor och dubbel vinst för miljö och plånbok. 

När Sveriges Radio intervjuar (ännu inte tillgänglig på www) några av brukarna av tvättstugan märks det dock att vanans makt är stor. En del saknar den parfymdoft som tvätt- och sköljmedel tidigare gav kläder och andra textilier. En parfymfläkt som förknippas med helt och rent. Sådana vanor och kroppsminnen sitter ofta djupt, och är en del av det som behöver beaktas och bearbetas när en ställer om i vardagen. Fråga mig, uppväxt i mjukgjorda och milt parfymdoftande plagg sköljda i Softlan. Fast fråga mig också om det går att ändra vardagsbeteende. Det gör det. I mitt hushåll är det mer än ett decennium sedan mjukmedlet lämnade tvättstugan för gott. Och i framtiden skulle jag gärna ställa om till avjoniserad tvättmetod. I alla fall om uppföljningen av Malmöprojektet visar fortsatt positiva resultat vad gäller frågor som rör tvätt och hygien. 

Vaxduk är plastduk – vilka hållbara alternativ finns?

Gröna trådar skriver intressant om textil och hållbar utveckling. Här en puff för ett sommaraktuellt inlägg. För även om högsommaren börjar gå över i sensommar så är det ännu tid för sköna, hållbara stunder under bar himmel.

Vaxduk är så praktiskt. När ungarna kladdar med yoghurt eller när skatan bajsar på bordet är det bara att ta fram trasan och torka av. Och sommaren är verkligen vaxdukens tid. Men är det verkligen vax som gör ytan så lätt att torka av? Vaxduk var för länge sedan ett tyg som hade vaxats, exakt […]

via Vaxduk är plastduk – vilka hållbara alternativ finns? — Gröna trådar

Four Fit Challenge

”Fyra plagg. I en vecka. För att vi måste förändra vårt beteende när det gäller mode och tänka mer hållbart.” Utmaningen är hämtad från Four Fit Challenge kampanjsajt, där du och jag uppmuntras till en minskad och mer miljösmart klädkonsumtion. Kampanjen går ut på att låta vardagsklädseln bestå av endast fyra plagg per vecka, undantaget underkläder, träningskläder, ytterplagg och eventuell yrkesuniform. Den som deltar får dock matcha fritt med skor och accessoarer.

Hållbara handlingar tycker att fyra plagg i en vecka är en rolig utmaning som sätter fingret på ett allvarligt problem. För oavsett om man deltar aktivt i kampanjen eller inte så är frågor som rör hushållets konsumtion och vård av kläder brännande. Det går nämligen åt stora resurser för att producera våra paltor, textilier som många av oss sedan tvättar sönder i onödan och/eller kasserar i förtid.

Här finns det alltså massor att göra för de flesta av oss. En möjlig förändring är att handla färre plagg men av hög kvalitet, plagg som också är möjliga att matcha med annat i den befintliga garderoben. Om vi konsumenter verkligen börjar efterfrågar schysst producerade kläder av hög kvalitet kommer det att driva marknaden i en mer hållbar riktning. Att gräva djupare i garderoben och faktiskt använda de kläder man redan har – och kanske glömt bort att man ägde – är ett annat spår. En annan väg är att satsa på begagnade kläder, ärvda, inköpta på second hand eller i vintagebutik. Eller varför inte låna och låna ut plagg? Vädring av kläder istället för att tvätta dem stup i kvarten är ytterligare ett enkelt men miljösmart uppslag. Och förslagen ovan är inte bara bra för miljön, de är även skonsamma för plånboken. Det är med andra ord bara att börja någonstans och ta ett steg i taget i en mer hållbar riktning.

Jeans på vädring

Jeans på vädring. Även om jag puffar för kampanjen Four Fit Challenge så har jag inte gått med i den fullt ut. Jag är inte heller intresserad av att visa upp ”dagens outfit” offentligt. Men jag delar gärna med mig av en bild på de jeans som jag använt till och från under ett antal veckor utan att tvätta dem.

Four Fit Challenge medverkade för övrigt i P1s Studie Ett tidigare i veckan, i ett inslag med rubriken Fyra klädesplagg under en vecka?

 

Halvera och dubblera

Det är lätt att misströsta om jordens framtid. Utmaningarna är gigantiska och sammanhangen ofta svåra att förstå. Som enskild konsument är det inte konstigt om man känner sig liten och otillräcklig. Gör en förändring av mitt vardagsbeteende verkligen någon skillnad i det stora hela? Och om jag vill försöka göra något, var ska jag i sådana fall börja?

”Ingen kan göra allt, men alla kan göra något” brukar det heta. Det ligger mycket i det. Ett vanligt råd till den som vill ställa om till ett mer hållbart liv är att starta med något. Det kan handla om att börja köpa KRAV-märkt mjölk eller att välja elavtal som är märkt Bra Miljöval. En handling som sedan kan utökas och bli två, tre o.s.v.

Ett annat sätt att konkretisera detta ”något” som du och jag faktiskt kan göra – och som givetvis inte står i motsättning mot ”adderandet” ovan – är att tänka i termer av halveringar och dubbleringar. På områden där man tycker att det är svårt att helt upphöra med ett beteende kan det vara ett sätt att trots allt börja en förändring i mer hållbar riktning. Och har man halverat sin miljöbelastning eller dubblerat miljönyttan på ett område, ja, då har man ju faktiskt gjort en hel del. För att ta några konkreta exempel från vitt skilda områden:

– Få solälskare är villiga att helt ge upp vanan att åka till sydligare breddgrader på semester. Men visst är det möjligt att göra det hälften så ofta, eller i alla fall bara varannan gång med flyg?!

– Plastpåsar är bra till mycket och för de flesta av oss är det nog inte rimligt att helt sluta använd dem. Fast det är fullt möjligt att halvera konsumtionen genom att återanvända varje varje plastpåse minst en gång. En halvering av förbrukningen och dubblering av nyttjandet!

– Byxor och tröjor hamnar lätt i tvättkorgen av gammal vana. Tänk om plaggen istället vädras ordentligt varannan gång de brukar hamna i tvätten. Det halverar användningen av vatten, tvättmedel och el, och ökar samtidigt klädernas livslängd rejält.

– Många med mig har ovanan att kopiera onödigt enkelsidigt. Behöver jag säga vilken dubblering som skulle kunna halvera pappersåtgången?!

Det var fyra exempel. Strategin kan så klart översättas till en mängd olika områden. Det går dock sällan att kämpa på alla fronter samtidigt. Fast om man börjar med en halvering och/eller dubblering på ett område är en utveckling startad. Och erfarenheten av att det faktiskt går att förändra sitt vardagsbeteende i en mer hållbar riktning leder gärna till fler insatser. På nya områden eller som halveringar som halveras en gång till och dubbleringar som dubbleras om och om igen!

Använd gärna kommentarsfunktionen och berätta om möjliga halveringar och/eller dubbleringar i ditt liv!