Bra och kritiskt om glutenfritt

Glutenfritt – en bra diet eller bara för de som inte tål? Ja, det är en bra och högst aktuell fråga. En fråga som DN utredde ordentligt i en artikel tidigare i veckan. Det finns nämligen all anledning att vara kritisk till den rådande mattrenden med glutenfritt. De vetenskapliga bevisen för att gluten skulle vara dåligt för människor som inte lider av glutenintolerans (celiaki) är svaga, för att inte säga obefintliga. Däremot kan uteslutande av gluten i kosten leda till att en får i sig mindre fibrer och mer socker. Samtidigt som kosthållningen fördyras avsevärt.

Glutenfritt

Glutenfritt. En dyr diet utan bevisade hälsovinster för den som inte lider av verklig glutenintolerans (celiaki).

Så tänk till ett varv eller två innan du hakar på trenden och utesluter gluten ur kosten. Vid misstanke om att du lider av verklig celiaki är det dock läge att uppsöka en läkare, så att en eventuell diagnos kan ställas.

 

KRAV-fylld prisjämförelse

Veckan som gick släppte KRAV en prisjämförelse mellan konventionell och KRAV-märkt mat. I undersökningen ingick tio olika produkter i nio olika livsmedelsbutiker, med tre av de största butikskedjorna representerade. De livsmedel som ingick i jämförelsen var mjölk, ägg, nötfärs, laxfilé, torskfilé, makaroner, havregryn, gröna ärtor, morötter och potatis.

Den minsta prisskillnaden, 0,28 öre/portion, återfanns mellan KRAV-märkta och konventionellt odlade morötter, medan laxfilé stod för den största differensen med 4,51 kronor/portion. Prisskillnaden mellan de ekologiska och de oekologiska produkterna var alltså inte så stor som man skulle kunna tro. Något som är intressant med tanke på att konsumenters matval ofta handlar om just pris och smak.

På samma gång måste det understrykas att KRAV:s prisjämförelse gäller enstaka varor. Om man lägger ihop flera produkter till en måltid blir differensen givetvis större per måltidsportion. Vissa produkter konsumeras dessutom i betydligt större volymer än andra. Det faktum att ekologiska gröna ärtor är i genomsnitt 0,97 öre dyrare per portion gör nog mindre för en flerbarnsfamilj än att KRAV-märkning fördyrar mjölken med 0,35 öre/glaset. Att påstå att undersökningen bevisar att alla har råd att köpa KRAV-märkt vore därför alltför onyanserat.

Det finns hushåll som kan prioritera ekologisk mat i alla eller nästan alla lägen. Men det finns också hushåll som har det väldigt knappt och sällan får matbudgeten att gå jämnt ut, och det även om man systematiskt väljer de billigaste av de konventionella alternativen. Så istället för kravfylld eko-elitism förespråkar Hållbara handlingar uppmaningar som: gör det bästa du kan utifrån din och hushållets situation. Att göra någonting är bättre än att göra ingenting. Och kan man inte köpa ekoprodukten kan man i alla fall tala för varan!