Framtidens proteinkällor!?

I klimatfrågans kölvatten lyfts allt oftare frågan om nya alternativa och mer klimatsmarta proteinkällor. Hållbara handlingar har redan tidigare uppmärksammat matflugan med insekter och larver på framtidens menyer. Dessa källor till fullvärdigt protein är förvisso inte något nytt för 80 procent av världens befolkning, men i vår kulturkrets framstår gräshoppor och mjölmaskar fortfarande som något kittlande för de allra flesta.

I dagens Gomorron Sverige berättar kostvetaren Ellen Gellerbrant intressant och inspirerande om den nya matflugans möjligheter och hinder. Framtidens mat!? Döm själv, men minns också att Gellerbrant finns med i kretsen kring Hakuna Mat – vilket konstigt nog inte framgår i inslaget – som gärna vill göra pengar på att surra om och sedan sälja krypen. Inslaget hittar du här: Gomorron Sverige Äta insekter

 

Premiär för Köttguiden

Idag har WWF lanserat Köttguiden, en ny konsumentguide för mer hållbara köp av kött.

WWFs Köttguiden

WWFs Köttguiden. Bild hämtad från WWFs hemsida.

Det är ingen nyhet att vi svenskar äter mer kött än vad som är hälsosamt för våra kroppar och hållbart för släktets och jordens överlevnad. På global nivå bidrar vår köttkonsumtion till minskad biologisk mångfald, avsevärda utsläpp av växthusgaser och användning av olika bekämpningsmedel (till djurens foder). Vår köttkonsumtion är dessutom en rättvisefråga, då den stjäl orimligt stora jordbruksresurser som kunde användas för att mätta fler (och fattigare) munnar. På samma gång är kött en källa till viktiga näringsämnen och den svenska djurhållningen bidrar starkt till bevarandet av ett öppet kulturlandskap. Frågan om köttets vara eller inte vara är alltså komplex, men att köttkonsumtionen i Sverige både behöver minska och förändras är ändå enkelt att konstatera.

Genom att äta mindre men miljömässigt bättre kött, välja mer protein från växtriket och inte slänga kött kan du och jag göra en viktig insats för en mer hållbar utveckling. WWFs Köttguiden visar hur olika typer av kött påverkar miljön och djurens välfärd, och gör det lättare att göra ett medvetet val. Köttguiden granskar olika köttslag utifrån fyra kategorier – klimat, biologisk mångfald, bekämpningsmedel samt djurvälfärd och bete – och visar även på andra proteinkällor som kan komplettera eller ersätta kött på tallriken. Du som är van vid WWFs Fiskguiden kommer att känna igen upplägget med ljussignaler för att hitta rätt kött.

Köttguiden finns som mobilapp för både iPhone och Android, men går även att ladda ned som pdf i fullversion eller sammanfattning.

Apropå kött. Idag sände P1s Vetandets värld Lamm lever allt oftare inomhus, ett intressant program om lammuppfödning och vår konsumtion av lammkött.

Intressant om äggcellent livsmedel

Ägg har gått från att vara en anonym doldis i köket till att bli riktigt trendigt de senaste åren. Flera är de kockar som kommit ut som äggfantaster och för ett tag sedan öppnade Eggsinc i Stockholm, en snabbmatsrestaurang där ägg står helt i centrum för uppmärksamheten. Helt följdriktigt vigde också P1s Meny ett par program åt ägg i februari, och nu har jag äntligen hunnit spisa dessa. Lyssna på Dags att hylla ägget och Ägg för dummies om du är det minsta intresserad av nämnda livsmedel – dess möjligheter, fungerande äggersättningar samt äggproduktionens etiska och miljömässiga implikationer.

Krämiga ägg redo för äggmackan.

Krämiga ägg redo för äggmackan. Efter att ha lyssnat på Dags att hylla ägget kan man dock fråga sig vilken form av äggproduktion som är den bästa ur etisk synvinkel, burägg eller ekolgiska!?

Hållbara handlingar tycker att ägg är ett mycket användbart, nyttigt, prisvärt och någorlunda miljövänligt livsmedel. Ja, ägg är faktiskt en av de mest klimatsmarta animaliska proteinkällorna. Samtidigt finns det etiska frågetecken kring hållningen av fjäderfä och utifrån det som sägs i ett av radioprogrammen ovan kan man undra vilken form av äggproduktion som är bäst ur etisk synvinkel. Men om man väljer att äta animaliska livsmedel – vilket jag alltjämt gör – så är nog ekologisk äggproduktion ändå att föredra framför mycket av det som sker inom köttindustrin i övrigt.

Så något om ägg och hälsa. Lite förenklat kan man säga att ägg ger de flesta näringsämnen en människa behöver utom vitamin C. Ägg är dessutom en källa till fullvärdiga proteiner, innehåller alla de essentiella aminosyror en människa behöver. Tidigare fanns det dock en rekommendation om en begränsning av äggkonsumtionen, då forskare ansåg att intaget av kolesterol via maten kunde bidra till en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Numera menar man istället att det kolesterol människor får i sig med födan inte påverkar kolesterolhalten i blodet i någon större utsträckning. För friska vuxna personer finns det därför inte några äggrestriktioner, och en konsumtion på 1-2 ägg om dagen förefaller snarare nyttigt än farligt.

 

Dieter och hållbar utveckling

I artikeln Matvanor bakom miljögifter i blodet rapporterar UNT om en vetenskaplig undersökning genomförd av Institutionen för folkhälso-och vårdvetenskap vid Uppsala universitet, där olika dieters påverkan på kroppen studerats. Undersökningen visar att LCHP (Low Carb High Protein, kolhydratfattig och proteinrik kost) och Medelhavskost (lite kött och mejeriprodukter, mycket fisk, grönsaker, frukt och fleromättat fett) ger högre halter av flera miljögifter i blodet än en kost som ligger nära Livsmedelsverkets rekommendationer. ”Ju mer LCHP-lik dieten var, desto högre var halterna av ett par olika PCB:er, tre långlivade bekämpningsmedel, kvicksilver och bly. Men också den Medelhavsliknande dieten var förknippad med högre halter av flera PCB:er, ett av de långlivade bekämpningsmedlen och kvicksilver.”

Den aktuella studien är särskilt intressant då det är första gången forskare försöker fånga en helhetsbild genom att studera olika kostmönster och miljögifter samtidigt. I tidigare undersökningar har istället enskilda livsmedel och gifter stått i fokus. Förhoppningsvis kan detta helhetsperspektiv även anammas av dem som följer och förespråkar vissa dieter. Hållbara handlingar argumenterar inte emot att man kan uppleva sig må bra av och går ner i vikt genom en särskild kosthållning. Jag saknar dock ofta ett vidare perspektiv i diskussionen om olika dieter, och tycker till exempel att förespråkare av LCHP och LCHF (Low Carb High Fat, kolhydratfattig kost rik på fett) vanligen undviker frågor som rör hållbar utveckling. En hög andel animaliska proteiner och fett är nämligen inte vägen att gå om man vill minska matens miljöbelastning. För den som önskar gå ned i vikt och samtidigt vill göra en insats för miljön är det bättre att satsa på ökad motion i kombination med Medelhavskost eller Livsmedelsverkets förslag till uppdaterade kostråd.

Matfluga

Plötsligt är de överallt, insekterna. Och jag tänker då inte främst på att det är vår och att både välkomna och mindre välkomna gamla bekanta kryper och flyger fram igen. Nej, nu syftar jag på insekter som föda, det som sedan en tid tillbaka surrar som den nya matfluga som ska mätta och rädda planeten. Förresten, visste du att insektsätande heter entomofagi på fikonspråk!?

I rapporten Edible insects: Future prospects for food and feed security skriver FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) att det finns fler än 1900 ätbara insektsarter på jorden. Ungefär 80 procent av världens befolkning äter också insekter regelbundet. Ja, du läste rätt och inte heller jag trodde på siffran när jag först såg den. Kanske inte så konstigt eftersom européer och nordamerikaner utgör den minoritet som inte riktigt hittat till gräshoppor, myror och skalbaggar ännu. Men om jag har tolkat tidens tecken rätt så kan det eventuellt bli ändring på det. Insekter är nämligen nyttig mat och vid en jämförelse med andra proteinkällor framstår de som betydligt bättre för miljön. Insekter kan vara ett av svaren på frågan hur allt fler människor ska kunna mättas samtidigt som klimatförändringen hejdas.

För den som är nyfiken på den nya matflugan och vill veta mer kan jag tipsa om dokumentärfilmen Insekter på meny, radioprogrammet Svenska insekter på meny och tidningsreportaget Insekterna har landat. Enligt reportaget serverar stjärnkrogen Noma i Köpenhamn både gräshoppor och syrsor. Jag kommer att passera den danska huvudstaden ett par gånger i sommar. ”Äta myror?” En kittlande tanke, men vill man vara trendig är det nog snart hög tid att prova.