Pescetarian 2018

I början av december testade jag och Ida vår klimatpåverkan med hjälp av Klimatkontot. Testet visade att min livsstil orsakar växthusgasutsläpp motsvarande ca 4 ton CO2e¹ per år. Det är klart lägre än genomsnittssvenskens utsläpp, men fortfarande vida över de 0,7-1,5 ton CO2e som är hållbart om vi ska klara den framtida temperaturökningen under 2°C.

Klimatkontots test gav inte bara en helhetsbild utan pekade också ut personliga förbättringsområden. Jag reser måttfullt, flyger aldrig och väljer idag nästan alltid kollektiva transportmedel, i första hand rälsbundna. På energiområdet håller vi inomhustemperaturen nere och slösar inte med varmvatten. Mitt hushåll skulle dock kunna snåla mer med belysningen, men eftersom elen vi konsumerar kommer från egenproducerad andelsägd vindkraft är det trots allt ett mindre problem. Jag införskaffar årligen en del nya kläder och ibland även ny elektronik, och skulle här kunna vara mer återhållsam samt välja begagnade produkter eller dela på och cirkulera resurser i större utsträckning. Fast det testet pekade ut som det viktigaste förbättringsområdet var dock ett annat: MATEN.

Det förekommer lite olika uppgifter om hur stora växthusgasutsläpp medelsvenskens matkonsumtion orsakar. Om en får tro Naturvårdsverket så handlar det om cirka 1,8 ton CO2e per person och år vid blandad kost. 75 procent av dessa växthusgasutsläpp beräknades komma från konsumtion av kött, fisk och mejeriprodukter. Bara svenskens köttkonsumtion står för i genomsnitt ca 0,6 CO2e per person och år. Genom att välja en vegetarisk eller vegansk kosthållning kan klimatpåverkan från maten alltså minska rejält.

Mot bakgrund av detta har vi i mitt hushåll bestämt oss för att bli pescetarianer 2018. Pescetarian innebär att en äter lakto-ovo-vegetarisk kost, samt fisk och skaldjur. Begreppet pescetarian kommer av italienskans pesce (fisk) och vegetarian. Med lakto-ovo-vegetarisk kost menas en vegetarisk kosthållning som inkluderar mejeriprodukter och ägg. Vi tar detta steg som ett bidrag till minskade växthusgasutsläpp från vår kost. Att vår nya kosthållning även har hälsofördelar ser vi som en bonus. Livsmedelsverkets kostråd säger fisk och skaldjur 2-3 gånger/vecka!

Samtidigt som vi tar detta steg är vi medvetna om att det finns fler viktiga hållbarhetsval att göra på matområdet. När vi väljer fisk och skaldjur ska de givetvis vara MSC-, ASC- och/eller KRAV-märkta. Här är WWF:s Fiskguiden också en god vägledning. En ekologisk inriktning gäller givetvis även för den lakto-ovo-vegetariska kosten. Vi strävar även efter att konsumera närodlade och närproducerade livsmedel. Vad gäller mejeriprodukter så är det dessutom viktigt att försöka minska konsumtionen. Jag är inte beredd att helt utesluta mejeriprodukter ur kosten, men ser potential att minska användningen av dem i vardagen. Till förmån för växtbaserade alternativ.

Där står jag och mitt hushåll inför det kommande året. På vilka sätt kommer du att sträva efter en minskad klimatbelastning under 2018? Blir det genom ändringar av din kosthållning eller inom andra områden?

 

 

¹ CO2e är en förkortning för koldioxidekvivalent(er). Olika växthusgaser påverkar klimatet olika mycket. Genom att räkna om olika gasers påverkan till koldioxidekvivalenter kan enskilda växthusgasers påverkan jämföras och adderas. Metan bidrar till exempel 21 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid och 1 ton metangas uttrycks därför som 21 ton CO2e.

 

Ett lite mer hållbart 2017

Ingen kan göra allt. Men alla kan göra något. På vilket eller vilka sätt kan just ditt hushåll bidra till en lite mer hållbar utveckling år 2017?

Skriv några rader i kommentarsfältet och berätta. Det kan handla om mat, semesterresor, shopping, avfall, sparande, elförbrukning, städning, renoveringar eller något helt annat men hushållsnära. Och det behöver inte vara stort och märkvärdigt. Alla steg – små förflyttningar som rejäla kliv – i rätt riktning räknas.

Jag vill också passa på att önska alla bloggens läsare och följare ett Gott Nytt År!

 

5 b:n 2016

I mitt förra inlägg skrev jag om 2016 som handlingens år. Men hur kan man då gå från prat till verkstad i sin strävan att bli planetskötare istället för misskötare?

Ibland framhålls bilen, biffen, bostaden och börsen som fyra konkreta områden där det enskilda hushållet kan göra stor skillnad för miljön genom att ändra beteende. De fyra b:na handlar om hur vi reser, vilken mat vi äter, hur vi bor och hur vi placerar våra eventuella sparpengar. Till dessa fyra b:n skulle jag vilja lägga ett femte: Bloggen. Med bloggen menar jag hur vi kommunicerar om hushållets handlingar i relation till hållbar utveckling.

Under januari månad tänker jag återkomma till bilen, biffen, bostaden, börsen och bloggen och berätta om mina ambitioner för respektive område år 2016. Eventuellt kommer jag också med en eller flera utmaningar till bloggens läsare. Redan nu får du dock gärna berätta om dina tankar och miljömålsättningar för 2016. Hur kan och tänker du bidra till att det nya året blir ett handlingens år?

Från misskötare till planetskötare

Johan Rockströms bistra sommarprat om miljö- och klimatfrågor var det mest delade  tidigare i år. Härom dagen följde professorn i miljövetenskap upp den allvarliga succén med ett vinterprat i form av ett bokslut för ödesåret 2015. I programmet konstaterar han bland annat att FN:s klimatkonferens i Paris (COP21) var en viktig framgång samtidigt som det återstår mycket hårt arbete om vi ska kunna gå från misskötare till planetskötare. Det senare har Rockström varit inne på tidigare och det tål verkligen att upprepas.

Vi behöver tillsammans gå från att konsumera över jordens tillgångar till att leva inom planetens gränser. Leva med och förvalta den jord vi är helt beroende av istället för att föra våld på och förbruka den. Jag tänker att det är ett ansvar som vi delar kollektivt, men som vi också måste axla var och en. För egen del ser jag flera viktiga förändringar som jag och mitt hushåll behöver göra för att gå från misskötare till planetskötare.

Om 2015 var ett ödesår för miljön så vill jag att 2016 blir ett omställningens år i praktiken. Ett handlingens år där jag inte slår mig till ro utan fortsätter att minska mina miljönegativa beteendemönster. För att bryta med dem helt så småningom – eller till och med snabbare än så. Jag återkommer till detta på andra sidan årsskiftet.

Med önskan om ett GOTT NYTT och MER HÅLLBART ÅR 2016!

Det nya året i tolvor

Det nya året är nu fem dagar gammalt och den senaste tiden har medlemmarna av mitt hushåll återkommit till frågan om vilka förhoppningar och ambitioner vi vill ha för livet efter helgerna. När vi har pratat om olika målsättningar för år 2015 har vi gång på gång hamnat i det som vi lite skämtsamt har börjat kalla för ”tolvor”. Det har till exempel handlat om att lyckas med (minst) tolv träningspass varje månad, att göra (minst) ett teater- eller konsertbesök varje månad (alltså minimum tolv på årsbasis) och dito antal biobesök. Vad gäller de senare har vi redan sett utmärkta PrideFyrisbiografen!

Vilka hållbara ”tolvor” har vi då pratat om inför det år som redan börjat? Jo, förutom att försöka konsumera kultur istället för prylar har vi bland annat som målsättning att leta fram och laga (minst) tolv nya vegetariska maträtter, som dessutom gärna får fungera som storkok för vardagen. Med andra ord ett nytt och riktigt bra vegetariskt vardagsrecept (med en hög andel ekologiska råvaror) varje månad. En grön förnyelse av vardagsmaten här hemma som jag hoppas kunna återkomma till på Hållbara handlingar.

Cranks Gröna kokbok

Cranks var en tidig helvegetarisk restaurangkedja i Storbritannien och Cranks Gröna kokbok har varit en inspirationskälla i vårt kök i över ett decennium.

En annan hållbar ”tolva” handlar om vilka presenter och gå-bort-presenter vi ger. Här tänker vi att hemlagade och hembakade gåvor är trevliga att ge och få, men vill också satsa på att prioritera presenter som är rättvist handlade. Därför tänker vi ge bort (minst) tolv gåvor inhandlade på Fair Trade Shop Globalen under 2015.

Det var något om våra förhoppningar och ambitioner. Vilka hållbara intentioner – ”tolvor” eller andra – har du för det nya året?

Mot det nya året som på räls

Det är många som klagar på SJ och det finns ibland verkligen skäl att göra det. Hållbara handlingar har till exempel kritiserat att SJ slutar sälja utlandsbiljetter. Men efter att ha rest inrikes på räls – och som på räls – en del den senaste tiden vill jag avsluta det gamla bloggåret med en annan och mer positiv bild av det statligt helägda tågbolaget.

SJ:s tåg är nämligen ett utmärkt och miljömärkt (Bra Miljöval) alternativ till flyg och bil. Ett hållbart transportmedel som trots snö och kyla kan vara förvånansvärt punktligt. Tågvagnarna är välstädade (toaletterna nästan konstigt fräscha i jultrafiken) och sittplatserna sköna. Och vid flera tillfällen har jag slagits av hur genuint trevlig ombordpersonalen är. Lägg till detta små men inte oviktiga detaljer som att kaffet ombord är både KRAV– och Fairtrademärkt, mjölken ekologisk och sockret Fairtrade. Heja!

Reko kaffe och eko mjölk ombord.

Reko kaffe och eko mjölk ombord på SJ 3000 längs Norrlandskusten.

Som resenär blir jag också glad när jag bläddrar i Kupé och kan notera att frågor som rör hållbar utveckling uppmärksammas i kundtidningen. Något jag dessutom känner igen från tidigare möten med tidningen. Bra jobbat där, fortsätt så även under kommande år!

Kupé

SJ:s kundtidning Kupé aktualiserar bland annat hur nyårsfirandet kan göras mer hållbart.

I kväll blir det nyårsfirande hos gudsonen Olle och hans familj i huvudstaden. Hur jag och Ida reser dit behöver jag nog knappast berätta. Inför 2015 tänker jag bland annat att det ska få bli ett så spårbundet år som möjligt. Både här hemma och på kontinenten. Det är inte ett nyårslöfte om att aldrig använda bilen, men en intention att alltid välja tåget där och när det går. Gott Nytt År!

Minskad och förändrad köttkonsumtion #2

Det har gått drygt en månad av 2014. Dags att göra en första avstämning av min ambition att minska och förändra köttkonsumtionen.

Hittills i år har jag konsumerat ungefär 2 200 gram kött. Om jag fortsätter med samma konsumtionstakt kommer jag att missa min årsmålsättning om max 25 kg kött (inklusive fisk och skaldjur) med något kilo. Fast det finns ju elva månader kvar att jobba med frågan, och om jag får säga det själv så är det ändå en hyfsad start.

Ungefär hälften av min köttkonsumtionen hittills i år består av fisk och skaldjur, en fjärdedel är fläskkött och den resterande delen utgörs av nöt och fågel. Jag borde öka andelen fisk och skaldjur lite till framöver, men är nöjd med att i princip alla råvaror från havet har varit KRAV– och/eller MSC-märkta. Däremot känns det mindre bra att mängden fläsk är så pass stor. Här skulle jag önska nå längre vad gäller en orientering mot mer av naturbeteskött av nöt och lamm, samt vilt. Jag behöver också läsa på mer om dessa frågor för att göra bästa möjlig köttval framöver.

Apropå förändrade matvanor så uppmärksammar DN att svenskens konsumtion av kött ökade 2013 och att det är fågelkött, men även nöt- och fläskkött, som står för ökningen. Av samma artikel framgår det att mjölkkonsumtionen sjunkit, men att vi äter mer av mjölkprodukter som ost, fet grädde, filmjölk och yoghurt. När jag läser om alla dessa animaliska produkter blir jag nyfiken på hur det går för vegetabilierna? När presenteras statistiken över deras utveckling? För det vill ju till att vi minskar konsumtionen av animalier och ökar andelen vegetabilier om jorden ska kunna föda allt fler människor och klimatförändringarna ska kunna bromsas i tid.

 

 

Minskad och förändrad köttkonsumtion #1

I dag har det gått en vecka av det nya året. Ett nytt år innebär ofta nya eller förnyade intentioner. Under 2014 har jag som ambition att både minska och förändra min köttkonsumtion. Jag vill göra det för att minska min klimatpåverkan, bidra till biologisk mångfald och en giftfri miljö, stödja en mer hållbar och etiskt försvarbar djurhållning, samt äta mer hälsosamt.

Jag har inte några exakta siffror på min konsumtion av kött sedan tidigare, men antar att mängden kött har varit ungefär som den genomsnittlige svenskens, det vill säga cirka 85 kg kött per år inklusive ben och det svinn som sker i livsmedelskedjan. I rent kött handlar det om 50-55 kg per år eller cirka ett kilo kött per vecka. Mitt mål är att halvera denna konsumtion, att äta maximalt 25 kg kött under 2014 och även inkludera fisk i detta. Med andra ord handlar det om ungefär 500 gram eller cirka tre måltider á 150-175 gram kött eller fisk i veckan. Mina föresatser rymmer alltså även de svenska kostrådens rekommendation om att äta fisk 2-3 gånger i veckan. Någon vidare plats för rött kött finns det alltså inte.

Under året vill jag återkomma med reflektioner kring det kött och den fisk jag trots allt äter. För det är som sagt inte bara mängden kött utan även vilket kött jag äter som min ambition tar sikte på. För att hålla koll på båda dessa aspekter av min köttkonsumtion har jag skapat ett särskilt Excel-dokument med kolumner för datum, köttslag, vikt, övrigt (till exempel maträtt eller producent) samt eventuell miljömärkning. När en vecka av det nya året har gått är jag uppe i 465 gram animalier, varav lite mer än 400 gram utgörs av fisk och skaldjur. En rätt bra början, i alla fall sett till mängden kött och fisk.

Slutligen ett par tips: Naturskyddsföreningens Fem frågor om köttet ger en snabb introduktion till frågor som rör köttkonsumtionens miljöpåverkan och SLU:s Köttguiden erbjuder en god vägledning till genomtänkta köttval.