Till matens försvar

Till matens försvar

Till matens försvar av Michael Pollan.

För ett tag sedan läste jag ut Till matens försvar, ett snart decenniegammalt men fortfarande intressant inlägg i diskussionen om mat och hälsa författad av Michael Pollan, professor i journalistik vid Berkeley. I boken vänder sig Pollan med emfas mot den nutida, västerländska nutritionism, som kännetecknas av en atomistisk syn på kost och hälsa. Ett förhållningssätt som innebär att ”mat först och främst handlar om näring och att näring är något så komplicerat att den nog enbart bör tillhandahållas av experter och industri”.

Vad Pollan vill se istället är en återgång till sunt förnuft i relation till mat och måltider. Han sammanfattar sin hållning och sina kostråd i åtta ord: ”Ät mat. I måttliga mängder. Huvudsakligen från växtriket”. Enligt Pollan ska en bara äta det som ens mormors mor skulle ha betraktat som mat. En ska inte överkonsumera mat och en ska se till att en klar majoritet av det som ligger på tallriken är vegetabilier.

Det är lätt att stämma in i sådana tankegångar. Samtidigt är min aversion mot processad mat kanske inte riktigt lika långtgående som Pollans. Jag delar inte heller alltid författarens lätt nostalgiska och någon gång naiva blick på äldre tiders kosthållning. Ja, ibland hemfaller han till något som liknar guldålderstänkande, vilket kan vara lika vilseledande som blind utvecklingsoptimism. Men på många punkter stämmer jag in i kritiken av samtidens västerländska diet. Liksom Pollan vänder jag mig emot att ”mat ska vara snabblagad, billig och lättillgänglig, att mat är en industriprodukt, inte en naturprodukt, att mat är bränsle, inte en väg till gemenskap med andra människor och dessutom med andra arter – med naturen”. Inte minst det senare anser jag är ett nödvändigt förhållningssätt att (åter)erövra om vi ska få en hållbar utveckling på området mat och måltider.

Apropå att krubb handlar om så mycket mer än nutrition. I vår kommer journalisten och författaren Mats-Eric Nilsson med en ny bok med titeln Måltidens magi (Ordfront förlag). Om jag har förstått det rätt fokuserar boken på ätandet som gemenskapsskapande fenomen snarare än på mat som enbart näringsnytta. Ser mycket fram emot att läsa den!

Intressant om äggcellent livsmedel

Ägg har gått från att vara en anonym doldis i köket till att bli riktigt trendigt de senaste åren. Flera är de kockar som kommit ut som äggfantaster och för ett tag sedan öppnade Eggsinc i Stockholm, en snabbmatsrestaurang där ägg står helt i centrum för uppmärksamheten. Helt följdriktigt vigde också P1s Meny ett par program åt ägg i februari, och nu har jag äntligen hunnit spisa dessa. Lyssna på Dags att hylla ägget och Ägg för dummies om du är det minsta intresserad av nämnda livsmedel – dess möjligheter, fungerande äggersättningar samt äggproduktionens etiska och miljömässiga implikationer.

Krämiga ägg redo för äggmackan.

Krämiga ägg redo för äggmackan. Efter att ha lyssnat på Dags att hylla ägget kan man dock fråga sig vilken form av äggproduktion som är den bästa ur etisk synvinkel, burägg eller ekolgiska!?

Hållbara handlingar tycker att ägg är ett mycket användbart, nyttigt, prisvärt och någorlunda miljövänligt livsmedel. Ja, ägg är faktiskt en av de mest klimatsmarta animaliska proteinkällorna. Samtidigt finns det etiska frågetecken kring hållningen av fjäderfä och utifrån det som sägs i ett av radioprogrammen ovan kan man undra vilken form av äggproduktion som är bäst ur etisk synvinkel. Men om man väljer att äta animaliska livsmedel – vilket jag alltjämt gör – så är nog ekologisk äggproduktion ändå att föredra framför mycket av det som sker inom köttindustrin i övrigt.

Så något om ägg och hälsa. Lite förenklat kan man säga att ägg ger de flesta näringsämnen en människa behöver utom vitamin C. Ägg är dessutom en källa till fullvärdiga proteiner, innehåller alla de essentiella aminosyror en människa behöver. Tidigare fanns det dock en rekommendation om en begränsning av äggkonsumtionen, då forskare ansåg att intaget av kolesterol via maten kunde bidra till en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Numera menar man istället att det kolesterol människor får i sig med födan inte påverkar kolesterolhalten i blodet i någon större utsträckning. För friska vuxna personer finns det därför inte några äggrestriktioner, och en konsumtion på 1-2 ägg om dagen förefaller snarare nyttigt än farligt.

 

Förslag till uppdaterade kostråd

Idag har Livsmedelsverket presenterat sitt förslag till uppdaterade kostråd. Huvudbudskapet till befolkningen är att äta mer mat från växtriket och mindre från djurriket, att äta lagom mycket och att röra på sig varje dag. Förslaget genomsyras av en strävan efter helhet och balans, och Livsmedelsverket försöker också väga in miljöhänsyn på ett tydligare sätt än tidigare. En ändrad livsmedelskonsumtion i riktning mot en större andel vegetabilier innebär vinster för hälsa, miljö och ekonomi (både hushålls- och samhällsekonomin). Hållbar utveckling med andra ord.

Förslaget till nya kostråd har fått stort utrymme i medierna. Här är ett axplock: Livsmedelsverket ger nya kostråd (SR), Nya kostråd: Minska på köttet och ät miljövänligt (SVT), Livsmedelsverkets nya miljöanpassade kostråd: Ät mer grönsaker och mindre kött (SvD), Nya råden: Mer bönor och motion (GP).

Det förslag till nya kostråd som presenterats idag grundas på de Nordiska näringsrekommendationerna, som i sin tur bygger på den senaste forskningen om mat och hälsa. Livsmedelsverkets förslag går nu ut på en remissrunda och ska även testas i fokusgrupper med konsumenter. De nya kostråden spikas slutligen någon gång under våren 2015.

Här följer en sammanfattning av Livsmedelsverkets förslag till kostråd:
• Ät lagom mycket.
• Rör på dig minst 30 min varje dag. Ta pauser i stillasittandet.
• Ät mycket grönsaker och frukt, minst 500 gram/dag. Välj gärna grova grönsaker, som rotfrukter, baljväxter, kål och lök.
• Ät mindre rött kött och chark, högst 500 gram/vecka. Välj med omsorg om miljö och djurhälsa.
• Ät fisk 2-3 gånger/vecka, variera sorterna. Välj miljömärkt.
• Välj fullkorn i stället för vitt mjöl.
• Välj magra, osötade mejeriprodukter.
• Matfetter gjorda på nyttiga oljor, till exempel rapsolja, till matlagning och Nyckelhålsmärkta smörgåsfetter.
• Mindre socker, särskilt från söta drycker, godis, glass och bakverk.
• Minska på saltet, men använd joderat salt.

Livsmedelsverket har även nyligen kommit med råd om bra mat för vegetarianer. Ett tips för den som vill öka andelen vegetarisk mat på tallriken men undrar över kostens näringsinnehåll.

Kött på benen

Kött är ett både älskat och ifrågasatt livsmedel, och frågor som rör köttkonsumtion är komplexa och laddade. Så det gäller att ha kött på benen när man uttalar sig i frågor som rör köttproduktion och köttkonsumtion. Något som känns särskilt aktuellt att säga idag, då LRF i Nyköpings delar ut hamburgare på Gripenskolan i Nyköping samtidigt som skolan har sin köttfria onsdag.

LRF i Nyköping menar att man agerar för att få till stånd en debatt kring en viktig fråga, nämligen att skolungdomarna måste få tillräckligt med näring. Vilket man alltså inte anser att ungdomarna får om skolan har en vegetarisk dag per vecka. Till Dagens Media säger Lovisa Norberg, medlem i LRF och den som anordnar aktionen: ”Vi tycker att de (läs kommunen) har dåliga kunskaper om de här frågorna. Dessutom går de ut och talar om att vi producerar en dålig produkt.” Och hon tillägger: ”Vi vill bara att ungarna ska få ordentligt med näring alla dagar. Det är särskilt viktigt för tjejer som växer, idrottar och ska bli snygga. De har ett väldigt stort järnbehov och jag tror inte att man alltid tänker på flickorna. De har kommit i skymundan för de ställer sig inte upp och skriker direkt.”

Med tanke på LRF:s hållning till vegetarisk mat kan man undra vem eller vilka som behöver läsa på. Det går nämligen alldeles utmärkt att leva på vegetarisk kost utan att få näringsbrist. Att hävda något annat är att fara med direkt osanning! Och att det skulle finnas någon substans bakom påståendet att skolköket inte tänker in just tjejers näringsbehov har jag mycket svårt att tro. Men vad vet jag, kommunens eller skolans kostchef kan ha missat den senaste forskningen om vilka livsmedel som gör flickor snygga!?

Det är inte heller någon som har hävdat att LRF:s medlemmar producerar köttprodukter av låg kvalitet. Problemet är bara att köttproduktionen inte är särskilt hållbar, något som LRF och dess företrädare säkert har hört talas om. Det går nämligen åt betydligt mer resurs för att producera animalier än vegetabilier. Ska jorden kunna föda alltfler människor behöver vi i västvärlden därför förändra vår livsmedelskonsumtion. Lägg därtill att animalieproduktion också leder till stora utsläpp av växthusgaser, något som inte minst gäller för idisslare. Så ja, ur dessa synvinklar är nötkött en mindre bra produkt. För jag hörde inte att LRF:s lokala företrädare i Nyköping slog ett slag för naturbeteskött, som på ett tydligt sätt bidrar positivt till kulturvård och biologisk mångfald (och därför kan sägas vara en mer legitim köttproduktion trots klimatpåverkan).

LRF:s tilltag liknar för övrigt Moderata Ungdomsförbundets aktion mot Vasaskolan i Gävle, när skolan hade en vegetarisk dag i november 2013. MUF argumenterade då utifrån ett valfrihetperspektiv och att ingen ska tvingas att äta vegetarisk mat. En argumentation och överreaktion som tyder på stor okunskap, eftersom kött och köttkonsumtion vanligtvis utgör en tydlig norm i västvärlden.