Höjda drivmedelsskatter raka rör

Höjda drivmedelsskatter = raka rör. Bild: Pixabay/RaphaelaFotografie.

År 2015 beslutade den nuvarande regeringen om en årlig automatisk höjning av skatterna på drivmedel. Varje år ska skatten öka med inflationen plus två procentenheter. Sedan årsskiftet innebär det att skatten på bensin och diesel höjts med 30 respektive 27 öre per liter. Tanken är att de högre kostnaderna för fossila bränslen ska få fler att välja miljövänligare alternativ.

Skattehöjningen på fossila drivmedel gör givetvis att det muttras på sina håll i folkleden. Branschsorganisationen Bil Swedens vd Bertil Moldén är också inte oväntat kritisk till det han menar är en straffskatt på glesbygden. Och visst ligger det något i invändningarna om att dessa skattehöjningar kan slå ojämnt mellan stad och landsbygd. Samtidigt är ekonomiska styrmedel som miljöskatter och miljöavgifter nödvändiga komponenter för att påverka medborgarnas beteenden i en mer hållbar riktning. De som fortsätter att bidra till utsläpp av växthusgaser från fossila källor måste vara med och betala för den miljökonsekvens det innebär. Eller byta beteende.

Hållbara handlingar anser att en utveckling med tuffare skatter på fossila drivmedel är både önskvärd och nödvändig. Sedan är det en annan sak att enskilda hushåll eller hela regioner inte ska behöva bära en oproportionerlig del av bördan för omställningen till ett hållbart transportsystem. Här kommer förhoppningsvis det nya bonus malus-systemet för nya personbilar, lätta bussar och lastbilar att fungera kompensatoriskt. Bonus malus-systemet införs senare under 2018 och jag kommer givetvis att återkomma till det. Som stadsbo vill jag här även tillägga att jag är villig att betala mer i skatt för att stödja landsbygdens omställning på transportområdet. Varför inte en grön skatteväxling mellan stad och land inriktad på just detta!?

Slutligen vill jag komma med ett råd till den som upprörs över skattehöjningen på fossila drivmedel. Lägg energin på utvecklingen av sparsam körning istället. Sparsam körning kan ge 10-20 procent lägre drivmedelsförbrukning. Det kompenserar mer än väl för skattehöjningen. Läs till exempel Motormännens tips för Eco-driving.

Annonser

Idioter må flyga och fara

Dags att växla spår. Regeringen bord storsatsa på tågtrafiken och vi alla lägga av med att prata ned samma transportslag i onödan. Bild: Pixabay/Ulleo.

Jag är en idiot. I alla fall om en ska tro Aftonbladets ledarskribent Eva Franchell. Med artikeln 70 miljoner resenärer ska flyga från Arlanda går hon till frän attack på regeringens bristande satsningar på upprustning och utbyggnad av tågtrafiken i riket. ”Bara idioter väljer att ta tåget. Varför ska man betala flera hundralappar extra för att ta det långsammare tåget när flyget kostar så mycket mindre. Flyget är faktiskt historiskt billigt och det har aldrig varit så säkert som nu. Under 2017 miste inte en enda betalade flygpassagerare livet i en olycka. Flyget kommer dessutom fram, vilket är mer än vad man kan säga om tågen.” Som en ironi ligger SJs senaste reklamkampanj som videoannons i ledartexten. ”Vem du än är, vart du än ska. SJ.” Jag är uppenbarligen en idiot, för jag ska med tåget mot framtiden.

Franchell lyfter även det faktum att Swedavia storsatsar på en utbyggnad av Arlanda för att öka passagerarkapaciteten från dagens 26 miljonär resenärer per år till 70 miljoner framöver. Något som sker med den rödgröna regeringens goda minne. Att det införs en flygskatt på 80 kronor per inrikesresa den 1 april blir i det här perspektivet mest ett lamt klimatslag i luften. Slaget om passagerarna kräver nämligen betydligt mer kraftfulla och konsekventa grepp. Eller som Franchell uttrycker det: ”Om regeringen menar allvar med sin klimatpolitik måste tågresandet bli mycket mer attraktivt. Det måste bli billigare, snabbare och pålitligare framför allt i södra Sverige där många människor åker korta resor. Höghastighetståg mellan Stockholm, Göteborg och Malmö är avgörande framtidssatsningar, men även det existerande järnvägsnätet måste rustas upp.”

För att vända utveckling är det emellertid även avgörande att flyget börjar bära sina miljökostnader på riktigt. Tåget kommer inte att ha en schysst chans så länge flyget inte miljöbeskattas ordentligt. Höj flygskatten betydligt och öronmärk intäkterna till statskassan för upprustning och utbyggnad av tågtrafiken. Kom igen både regering och opposition – visa lite mod och ansvarstagande inför riksdagsvalet i höst.

Och sedan är det det där med idioterna som väljer att ta tåget. Med sådant språkbruk blir vi inte fler som prioriterar spårbundet. Här vill jag dessutom invända och påstå att tåget faktiskt är mycket bättre än sitt rykte. Visst finns det saklig kritik som ska anföras men nu räcker det med svepande schablonbilder. Ja, den gnäll- och smutskastningsdiskurs som bland annat SJ naglats fast i är långt ifrån en rättvis och saklig spegling av verkligheten. En hel del som rör tågtrafiken fungerar och håller vettig kvalitet. Fråga mig som pendlar dagligen mellan Uppsala och Stockholm, och som därtill reser en hel del längs räls både i tjänsten och privat.

Låt oss alltså bryta med det destruktiva och föga framåtsyftande sättet att prata om tågtrafikens utmaningar. Eller sett ur en annan synvinkel – är det inte dags att börja använda en motsvarande diskurs i talet om flyget? Och är det inte flygresenärernas val som borde häcklas på landets ledarsidor? Med tanke på tillståndet för planeten – vilka är egentligen de idioter som Franchell talar om? Inte är det vi som fortsätter att välja tåget!

Skattereduktion för andelsägare i vind- och solkraft

Mitt hushåll är andelsägare i vindkraft genom OX2. Det innebär att vi är med och producerar grön el till ett lågt och stabilt självkostnadspris. Som andelsägare ser vi också till att det byggs nya vindkraftverk, vilket är nödvändigt om förnybar el ska kunna ersätta kärnkraft och el från fossila källor.

Att vara andelsägare i vind- eller solkraft har dock en skattemässig baksida jämfört med att producera el med hjälp av solceller på eget tak eller att ha ett vindkraftverk på gården. Med egen elproduktion kan en nämligen få skattereduktion, vilket inte gäller för oss andelsägare. Här måste en förändring till så att systemet blir rättvist. Skattelättnaderna ska även gälla mig och andra andelsägare som är med och bidrar till en mer hållbar energiproduktion. Förutom rättviseaspekten är det också miljömässigt och samhällsekonomiskt mer hållbart att dela på resurser istället för att varje hushåll ska äga egna vindkraftverk eller solcellsanläggningar.

Just nu pågår en utredning i frågan inom Finansdepartementet. Jag hoppas att den kommer fram till att andelsägare ska få samma möjlighet till skattereduktion som de hushåll som producerar förnybar el i direkt anslutning till bostaden.

 

En grön och rättvis skatteväxling

Idag skriver 14 miljö- och energiforskare på DN Debatt och föreslår kraftfulla åtgärder i form av tydliga styrmedel – som nya skatter – för att begränsa svenskars köttkonsumtion och flygresor. Forskarna pekar ut dessa områden eftersom de motsvarar ungefär hälften av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige. ”De utsläpp som uppstår runt om i världen som en följd av svenskarnas matkonsumtion och flygresor är ungefär tre ton koldioxidekvivalenter per person och år. Det kan jämföras med att de totala utsläppen inom Sveriges gränser (vägtrafik, industrier, osv.) är cirka sex ton per person.”

Hållbara handlingar ställer sig positiv till styrmedel som kan hjälpa konsumenter att fatta miljökloka köpbeslut och utveckla mer hållbara resvanor. Att våra mat- och resemönster äventyrar framtida generationers möjlighet att leva ett drägligt liv på planeten är inte bara kortsiktigt utan direkt omoraliskt. Men att varje enskilt hushåll ensamt ska klara av att avgöra vilka beslut och vanor som är de långsiktigt hållbara är varken troligt eller rimligt. Därför behövs det kraftfulla styrmedel, till exempel i form av skattelättnader på solpaneler och elbilar, och straffbeskattning av nötkött och flygresor.

Kraftfulla miljöskatter skulle emellertid kunna slå mot samhällsgrupper som redan lever under knappa förhållanden, något forskarna lyfter fram i sin artikel. ”För att öka acceptansen för nya styrmedel är det också viktigt att de utformas så att de uppfattas som rättvisa och inte drabbar svaga grupper orimligt hårt. Då till exempel klimatskatter genererar intäkter för staten kan skatter på andra områden sänkas i syfte att uppnå en totaleffekt som är både samhällsekonomiskt positiv och som uppfattas som rättvis.” Till denna rättviseaspekt hör även att höginkomsttagare genom sin konsumtion och sina vanor ofta står för betydligt högre utsläpp av växthusgaser än låginkomsttagare.

Hållbara handlingar välkomnar en kraftfull grön skatteväxling, men det måste samtidigt vara en rättvis sådan. Både för att rättvisa är viktigt i sig och för att den gröna skatteväxlingen ska uppfattas som legitim.